När Laila Karam 2015 första gången satte ned foten på svensk mark var hon inte riktigt säker: kunde det verkligen dyka upp en isbjörn här, mitt i stan?
– Att Sverige var ett land som var täckt av snö, och att det fanns isbjörnar; Det var väl ungefär allt jag visste, skrattar Laila nästan fem år senare – som om det var i ett annat liv hon och brorsan ensamma gav sig iväg på den långa resan från Mellanöstern till det märkliga landet i nord, utan att veta något om framtiden.
Motivering med många lovord
Kvällen innan vi ses har hon stått på Konserthusets scen som stipendiat för Öppet Hus. I motiveringen heter det bland annat:
”Sprider glädje och omtanke”.
”Mod och civilkurage”.
”En förebild för många”.
Laila har nästan svårt att ta in alla lovord.
– När jag kom dit i går var jag jättenervös, men det är ju ett väldigt fint pris att få, och Öppet Hus har verkligen medverkat till att öppna en massa dörrar.
– Fast när allt var klart längtade jag bara efter att få äta pommes, säger hon och levererar ett nytt pärlande skratt.
Det hinner bli rätt många stora leenden innan intervjun går mot sitt slut. Där andra lätt väljer en skrattsalva till skydd mot obekvämt allvar, verkar Laila bottna i både glädje och sorg.
Å ena sidan oro och längtan efter föräldrarna som fortfarande är kvar i Mellanöstern. De som hon under fem år bara har kunnat kommunicera med via telefon och nätuppkopplingar.
Å andra sidan en svårstoppad entusiasm över allt som livet erbjuder här i det nya hemlandet.
– Det känns som vi lämnade kaos och hamnade i paradiset, säger Laila och beskriver hur hon och ett år äldre brorsan genast blev förälskade i det svenska språket.
Försökte lära sig snabbt
De ville ta in allt på en gång, här och nu.
– Vi försökte prata med alla. På spårvagnen och överallt. Vad är det där, vad är det där? Jag tror att vi lärde oss 50 ord om dagen den första tiden.
Den tidiga språkintroduktionen på Hvitfeldtska gymnasiet kombinerades snart med ett extrajobb på McDonald's i Mölndal.
– Där träffade jag Johanna Svensson som hade hand om personalfrågor. Hon lät mig tidigt stå i kassan, och jag tänkte: hur kan hon lita på mig som knappt kan språket?
Men Laila sög åt sig snabbt. Och Johanna kom att fungera som en stark förebild för den kunskapstörstande Laila som 2016 sökte och togs in på Angeredsgymnasiets naturvetenskapsprogram.
Entusiasmen smittade
Där smittade snart hennes entusiasm av sig. Tjejen som ena stunden gav klasskompisarna hjälp med svåra läxor och cv-skrivning, fick också deras öra när hon engagerade sig i återanvändning och hjälpinsatser.
– På Angeredsgymnasiet blir man verkligen pushad av lärarna. Skriv det, säger hon uppfordrande och nämner Torbjörn Stensons namn.
Det var Torbjörn, läraren som tipsade henne om Öppet Hus mentorverksamhet.
Och eftersom Laila ända sedan 14-årsåldern närt en dröm om att en dag arbeta med läkemedelsforskning, bad hon om att få paras ihop med någon från bioteknikområdet. Bara några dagar senare presenterade sig Elin Mausén, internrevisor på stiftelsen Chalmers, som Lailas nya mentor.
– Elin visade sig vara precis den jag behövde, säger Laila som sedan några månader själv tillbringar mycket tid på Chalmersområdet.
Det blir lätt så när man går första året på det krävande civilingenjörsprogrammet med inriktning på bioteknik.
Johanna Svensson, Torbjörn Stenson och Elin Mausén vet antagligen inte om det, men de har alla hamnat i fint sällskap som inspirerande förebilder.
– Vår familj tillhör folkgruppen yazidier. Samma folk som även Nadia Murad tillhör – hon som 2018 fick Nobels fredspris för sitt arbete med att stoppa det sexualiserade våldet i väpnade konflikter.
– Att hon orkat och vågat stå upp, trots allt det hon varit utsatt för, har varit en stor inspiration för mig, säger Laila och skänker samtidigt en tacksamhetens tanke till föräldrarna som gav henne förutsättningar, redskap och kamplust.
Vill bli forskare
Sedan drar hon efter andan och säger:
– Men jag måste lära mig att inte göra en miljon saker samtidigt. Nu behöver jag sansa mig lite och försöka ha ett liv som alla andra.
Om vi ses om tio år – vad tror du att du gör då?
– Om jag lyckas med utbildningen hoppas jag att jag är en duktig forskare på ett läkemedelsbolag. Jag glömmer aldrig när vi flyttat in i Mölndal och av en ren tillfällighet råkade köra förbi Astra Zenecas stora anläggning. Jag bara gapade:
– Va, ligger det här?
Laila Karam
Ålder: 21 år.
Yrke: Läser första året på civilingenjörsprogrammet med inriktning bioteknik på Chalmers i Göteborg.
Bor: Lägenhet i Majorna.
Familj: En ett år äldre bror i Sverige.
Fritidsintressen: Läser böcker och tidningar, tittar gärna på tyska vetenskapsprogram på tv, umgås med vänner.
Favoritmusik: Folkmusik av olika slag.
Senast lästa bok: ”Hennes nya namn” av Elena Ferrante.
Aktuell: Utsågs till Öppet Hus-stipendiat 2019.
Motiveringen till Lailas Öppet Hus-stipendium 2019
"Laila sprider glädje och omtanke till människor i sin omgivning.
Under sina år i Sverige har hon lyckats med mycket goda studieresultat vilket har lett till att hon har kommit in på Chalmers.
Laila har arbetat under hela gymnasietiden och har utvecklats på flera olika arbetsplatser där hon fått utökat ansvar och varit en pålitlig medarbetare.
Hennes klasskamrater har vittnat om att hon genom sitt ledarskap och engagemang visat en ljusare väg för många på Angeredsgymnasiet.
Genom sitt mod och civilkurage har hon stöttat elever som haft det tufft i skolan och stått upp för orättvisor. Hon har motiverat personer i sin omgivning till att satsa på utbildning och visat på hur man kan vara mer delaktig i samhället.
Laila är en fantastiskt inspirerande person och en förebild för många. När man hör allt hon lyckats med under så pass kort tid i Sverige så lämnar det ingen oberörd.
Det tillsammans med en otroligt positiv energi och hjärtat på rätta stället gör att Laila förtjänar all uppskattning och är väl värd vårt stipendium!"
Öppet Hus
Öppet Hus är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, som genom mentorprogram och yrkesaktiviteter öppnar dörrar till arbetsmarknaden för unga vuxna med utländsk bakgrund. Föreningen grundades 2009 i Göteborg.
