Pendlingens pris är högt

Stress, hälsoproblem och stor risk att förhållandet går i kras. Långpendlare betalar ett högt pris.

ANNONS
|

Regionförstoring har varit ett tillväxtpolitiskt mål sedan början av 2000-talet. En av vägarna till regional tillväxt är pendling. Pendling innebär större valfriheten på arbetsmarknaden, samtidigt som människor slipper flytta. Och arbetsgivarna får ett större utbud av kvalificerad arbetskraft.

Men pendlingen har också en baksida. Kristina Jakobsson, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, har i många år forskat om hur pendling påverkar hälsan.

– Förutom att vi har långa stressiga arbetsdagar förväntas vi resa längre för att arbeta. Både vuxna och barn i familjen påverkas. Det är viktigt att även tänka på arbetspendling ur barnens perspektiv, påpekar hon.

ANNONS

– När den totala arbetstiden blir lång för föräldrarna blir dagen lång även för barnen på förskola och skola. Det blir inte mycket tid över.Fritidsaktiviteter och tid för rekreation hinns inte med.Ingen hinner vara tränare för fotbollslaget. Ingen engagerar sig i lokalpolitiken

Tillsammans med kollegan Kristoffer Mattisson, som nyligen doktorerat med en avhandling på temat pendling och hälsa vid Lunds universitet, har Kristina Jakobsson studerat hur man reser och hur pendlandet påverkar hälsa och välmående på kortare sikt. Bland annat har de kunnat visa att de som går eller cyklar till jobbet mår bättre än de som pendlar med bil eller kollektivtrafik. De sistnämnda har både sämre sömn och upplever mer vardagsstress.

För de som reser med kollektivtrafik handlar många upplevda problem om brist på förutsägbarhet. För många upplevs försenade tåg och bussar som mycket stressande, särskilt när man ska passa tider på arbetet eller exempelvis hämta barn på förskola och skola. För de som åker bil skapas stress främst av trafiksituationen, som bilköer, berättar Kristina Jakobsson.

Däremot visade det sig att bilpendlare i Skåne med mer än en timmes restid mådde bättre än de som pendlade kortare tid. En förklaring kan vara att långpendlarna kör mer på landsbygden under en stor del av restiden.

ANNONS

Ytterligare en aspekt är att de som går, cyklar eller åker kollektivt – och därmed också går en bit – har mindre risk för övervikt än de som pendlar med bil och är helt stillasittande. Ur folkhälsoperspektiv är kollektivtrafiken hälsosammare på många sätt, säger hon.

Kulturgeografen Erika Sandow vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt långpendlingens effekter på inkomst och relationer. Det visade sig att ekonomi och karriär ofta gynnas av pendling. För den som inte vill flytta kan den också vara ett alternativ.

Men samtidigt uppstår sociala kostnader. Exempelvis innebär långa restider mindre tid för familj och vänner. Det kan också leda till stress och hälsoproblem. Dessutom riskerar förhållandet att gå i kras – avhandlingen visar att risken att separera är 40 procent högre för långpendlare än för andra. Framför allt är det de första åren av långpendling som är mest prövande för ett förhållande, konstaterar hon.

Främst är det männens karriärer som gynnas av pendling. Undersökningen visar att inkomsten ökar mest för långpendlande män. För deras partners minskar istället inkomsten, samtidigt som de får ett större ansvar för barn och familj. 
Förklaringen ligger i att kvinnor ofta tar ett mindre kvalificerat arbete nära hemmet alternativt går ner i arbetstid för att klara vardagen, som att kunna hämta och lämna på dagis. Erika Sandows slutsats är att långpendling därmed både kan bevara och förstärka könsskillnader i hemmet och på arbetsmarknaden. Visserligen får även de kvinnor som långpendlar nya karriärmöjligheter och högre lön. Samtidigt nämner hon studier som visar att långpendlande kvinnor både upplever mer stress och tidspress och känner sig mindre framgångsrika i arbetslivet än långpendlande män.

ANNONS

Även Boverket drar slutsatsen att långpendling riskerar att låsa fast människor i traditionella könsroller. I rapporten Är regionförstoring hållbar? framgår att mäns pendlande ökar, samtidigt som det är kvinnor med små barn som pendlar minst. Dessa skillnader i resebeteende kvarstår sen resten av livet.

Christina Scholten, docent i urbana studier och lektor vid Malmö högskola, forskar bland annat om regional utveckling kopplad till arbetsmarknad och försörjningsfrågor med ett genusvetenskapligt perspektiv.

I rapporten Påbjuden Valfrihet har hon tillsammans med Sandra Jönsson, docent i psykologi, undersökt hur långpendlare får livspusslet att fungera.

– Å ena sidan är den grupp som vi intervjuade på ett sätt privilegierad. Det är en grupp människor som kan trixa och fixa för att lösa situationen för att de har socialt stöd. Å andra sidan beskriver särskilt de med mindre barn hur de lever med sin tidkalender för att hinna, berättar hon.

För att vardagslivet ska fungera är det en förutsättning att pendlaren har en partner som får ta allt hemma om man har hemmaboende barn.

– Denne partner får inte bara anpassa sig, utan får också mindre pension och socialförsäkringsstöd eftersom deltid ofta krävs för att hinna med hela ansvaret själv.

ANNONS

Men pendlarens liv är inte heller så lätt.

– För de som långpendlat länge blir det en livsstil. De anpassar sig genom att resignera över tågförseningar och brist på information. Men vi hade också intervjupersoner som hittat nya vänner på tåget. För dem var resandet förknippat med egentid och social samvaro.

Både vardagar och helger styrs av pendlandet, berättar Christina Scholten.

– På vardagarna måste man sköta sig och lägga sig i tid för att orka upp. Och på helgerna behöver man vila upp sig för att orka. Man orkar inte vara socialt aktiv vare sig på vardag eller helg. Det fanns de som hade ett mindre social liv nu än innan de började pendla.

Men resan i sig behöver inte upplevas negativt.

– Den kan bli en avlastning ifall det funkar. Kan man få en sittplats och det är hyfsat rent och inte för stökigt, då kan man hinna jobba undan eller få ställtid mellan arbetet och hemmet. Men får man det motsatta blir resan bara en belastning.

Fotnot: Långpendlare definieras som personer som dagligen reser en timma eller mer än 100 kilometer enkel väg.

Fakta: Pendlare

  1. Över 110 000 personer pendlar dagligen till jobbet i Göteborg. Och allt fler pendlar.
  2. I en tidigare GP-sammanställning framgår att exempelvis närmare 14 000 personer pendlar från Kungsbacka, från Lerum drygt 9 000 och från Kungälv drygt 8 000. Över 6 000 pendlar från Ale, cirka 3 500 från Alingsås och Stenungsund, drygt 2 500 personer reser från Borås till Göteborg, och cirka 2 000 personer pendlar mellan Trollhättan och Göteborg.
  3. Enligt Business Region Göteborg (BRG) räknas i dag 18 kommuner med totalt 1,1 miljoner människor som gemensam arbetsmarknadsregion, där Göteborg är i centrum. Deras prognos är att Västsverige år 2030 har utvecklats till en arbetsmarknadsregion bestående av 33 kommuner och 1,7 miljoner människor.
ANNONS