Dominique Hange håller numera i trådarna för den omfattande Kvinnoundersökningen, en studie som faktiskt startades redan 1968.
Dominique Hange håller numera i trådarna för den omfattande Kvinnoundersökningen, en studie som faktiskt startades redan 1968.

Dominique har ansvar för gigantisk studie

ANNONS
|

Tända värmeljus, en hög med veckotidningar och uppdukad frukost. Det råder en välkomnande atmosfär i mottagningsrummet på Odontologen, dit medelålders kvinnor kommer för att hälsoundersökas. Forskningsledaren Dominique Hange bjuder på kaffe och berättar om Kvinnoundersökningen, som pågått sedan 1968.

– Den var unik i världen när den startade. Många undersökningar på män hade gjorts då, bland annat på värnpliktiga 18-åringar och forskaren Calle Bengtsson ville dra igång något liknande med kvinnor. Eftersom han tyckte att klimakteriet var en lämplig period att undersöka, koncentrerade han sina studier på kvinnor mellan 38 och 60 år.

Under ett halvår blev 1 468 slumpmässigt utvalda kvinnor i Göteborg hälsoundersökta. De fick träffa distriktsläkare, gynekolog, tandläkare, dietist och psykiatriker, samt fylla i formulär med frågor om hälsa och vanor. Syftet var detsamma som i dag; att hitta samband mellan livsstil, hälsa och ohälsa.

ANNONS

– Cirka 90 procent av de kontaktade deltog. Calle Bengtsson charmade kvinnorna! Ryktet säger att han cyklade ut till varje kvinna som inte svarade och att hans fru bakade bullar som han bjöd på. Han hade andra möjligheter än vi har nu, säger Dominique.


     Bild: Lisa Thanner
Bild: Lisa Thanner

Hon är lite bekymrad över att deltagarantalet sjunkit vid de senaste undersökningarna; något som antagligen beror på att dagens kvinnor är så upptagna.

– Men när de väl är här är de nöjda och glada, säger hon och tillägger att hon själv ringer upp de kvinnor vars provsvar visar något avvikande och lotsar dem vidare till vårdcentralen vid behov.

De som var med från studiens början har följts upp ungefär vart tionde år, samtidigt som nya tagits in. Fram till våren 2017 ska 600 kvinnor undersökas.

– Det vi hittills kunnat se är att blodtrycket sjunkit och att stressen ökat. Genom att sprida kunskap om detta hoppas vi öka medvetenheten hos befolkningen i stort.

Dominique växte upp i Norrköping med två syskon. Pappan var snickare och mamman hemmafru.

– Att mamma hade polio som barn och därefter blev handikappad är kanske något som påverkat mitt yrkesval, säger hon.

ANNONS

Eftersom Dominique gillade barn tänkte hon bli barnsjuksköterska. Men när SYO-konsulenten fick höra att hon hade toppbetyg i matte försökte han få henne på andra tankar. Veterinär kanske? Dominique började på naturvetenskaplig linje, men hoppade av efter tre terminer eftersom det var för svårt. I stället städade hon och hjälpte till i köket på ett sjukhem. Sedan utbildade hon sig till vårdbiträde, undersköterska och sjuksköterska. Hon trivdes med jobbet, men ville lära sig språk och flyttade därför till Schweiz, där hon jobbade som IVA-sjuksköterska i tio år.

– Efter att ha råkat ut för en skidolycka och skadat mina båda axlar kunde jag inte jobba kvar, säger hon och förklarar att i Schweiz gör sjuksköterskorna allt, från att tvätta patienterna till att sköta respiratorn. Jag hade ju aldrig tagit studenten, men nu bestämde jag mig för att läsa in de naturvetenskapliga ämnena. Jag skulle bli läkare; något jag aldrig tänkt tidigare.


     Bild: Lisa Thanner
Bild: Lisa Thanner

Dominque sökte till 17 universitet och kom in i Göteborg 1994. I början funderade hon över hur hon kunnat jobba i vården så länge, utan att ha detaljerade kunskaper om exempelvis cellbiologi. Men när hon kom ut på praktik ”trivdes hon som fisken i vattnet”. Efter att ha gjort sin AT (allmäntjänstgöring) var hon sugen på att forska, men bananflugor och råttor var inget som lockade henne.

ANNONS

– Då läste jag i Dagens Medicin om forskar-ST i Linköping (en förlängd och betald specialistutbildning) och tänkte att ”det ska jag ha”.

Samtidigt som Dominique forskade om kvinnor och psykosomatik, arbetade hon som ST-läkare på en vårdcentral för att kunna bli distriktsläkare. Efter disputationen 2009 har hon inte ägnat sig enbart åt vård och forskning; utan också åt handledning av läkarstudenter som tidigt ska ut på praktik.

– Det är så roligt att jobba med dem. Deras frågor tvingar mig att ifrågasätta mig själv. Varför gör jag på ett visst sätt? Jag ser min vardag genom deras ögon, säger hon.

Dominique har arbetat i vården i 35 år och det viktigaste för henne är att ”få till” ett bra möte med patienten.

– Jag blir så ledsen när jag hör om människor som blivit illa behandlade. Ett problem är tidsbrist. Läkarna har fått mer och mer administration. Jag skulle gärna vilja ha en sekreterare som skötte den delen, så att jag fick möjlighet att träffa fler patienter under mina arbetsdagar, men det vågar jag väl knappt säga.

Vården, forskningen och undervisningen befruktar varandra och Dominique skulle inte vilja vara utan något av områdena, även om det innebär att hon får jobba mycket.

ANNONS

– Jag trivs med det, men det passar inte alla. Man måste stå ut med en viss osäkerhet och ändå kunna ge patienterna trygghet, säger hon.

Fakta: Dominique Hange

Ålder: 53 år.

Bor: Mariestad.

Yrke: Distriktsläkare.

Familj: Gift. tre barn.

Intressen: Jobbet! Att umgås med släkt och vänner. Djur. ”Vi har hund (en labrador), katt, hamster och guldfiskar”.

Aktuell: Som forskningsledare för Kvinnoundersökningen i Göteborg 2016-2017.

  1. Är du kvinna och vill bidra till forskningen om kvinnors hälsa? Om du är född dag 6, 12, 18, 24 eller 30 under år 1966 eller 1978 är du välkommen att höra av dig tilldominique.hange@vgregion.se

ANNONS