Att inte äta på länge kan påverka dig både psykiskt och fysiskt. Men hos en i övrigt frisk person utan diabetes är det inte farligt. Visst kan du bli hungrig, trött, få huvudvärk och svårt att koncentrera dig. Kanske rent av bli sur och grinig. Kroppen signalerar att du behöver ny energi. Men ditt blodsocker har inte sjunkit särskilt mycket. Det håller sig hos de flesta inom 4-6 millimol/liter i fasteläge och upp till 7-8 millimol/liter efter måltid – oavsett vad du äter. Studier har visat att kroppen klarar att reglera blodsockret mellan ett till två dygn även om man enbart dricker vatten, berättar Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Det visar vilka resurser kroppen har. Blir du irriterad om det var länge sen du åt har du oftast fortfarande ett fullständigt normalt blodsocker. Det är en energipåfyllning som behövs.
Det finns ingen särskild diet annat än de kostrekommendationer som gäller för hela befolkningen för att hålla blodsockret i schack, berättar hon.
– Kroppen har välutvecklade system för detta och ser till att det frigörs glukagon om man inte äter för att hålla jämn blodsockernivå. Blodsockret och kroppstemperaturen är två av det mest noggrant reglerade delarna i kroppen och det finns även feed back-mekanismer som ska säkerställa jämn blodsockernivå respektive kroppstemperatur. Därför åker inte blodsockret någon slags "berg- och dalbana" som man ibland kan höra eller är "i nivå med anklarna" hos friska. Skulle vi inte ha ett jämnt blodsocker skulle vi må väldigt dåligt.
Personer med obehandlad diabetes, eller svårinställd insulinbehandlad diabetes, kan däremot ha nivåer över 20 millimol/liter.
– Här är blodsockret mycket högt på grund av partiell eller absolut insulinbrist.
Ändå är det viktigt att även friska äter regelbundet. Det är viktigt för att må och prestera bättre. Och för att förse hjärnan med glukos för sin energiförsörjning.
– Man mår generellt bättre om man äter regelbundet, varav en stor andel grova grönsaker, frukt och fullkorn jämfört med om man hoppar över måltider, äter vitt bröd och dåligt med frukt och grönt. Det har inte bara med blodsockret att göra utan även med mättnad och energiintag, säger Ingrid Larsson.
Kostrådet till alla är att äta regelbundet, minst tre mål om dagen. Försök få tid till regelbundna måltider fördelade över dagen. Välj mat som går långsamt genom magen, som mat rik på fibrer och fullkorn. Och motionera, det gör insulinet effektivare och man hjälper kroppen på traven.
– Hos en frisk person regleras blodsockernivåerna av bukspottkörteln. Här gör det ingenting om blodsockret går under fyra millimol/liter. Det är främst de höga blodsockervärdena som man vill undvika då dessa kan vara ett tecken på nedsatt glukostolerans. Friska personer stiger sällan över 9 millimol/liter. Uppmäter man ett icke-fastande blodsocker på 12,2, millimol/liter eller högre är detta oftast ett ganska tydligt tecken på en diabetes, säger Veronica Broström, legitimerad dietist på Diabetesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Men är det inte olämpligt att äta en chokladkaka på fastande mage?
– Man chockar inte kroppen med en chokladkaka. Däremot blir man lite piggare eftersom den ger ett energitillskott. Men det har inget med blodsockret att göra, utan beror på att man fyllt på med snabb energi. Insulinet möter upp när vi äter socker och begränsar ökningen så det inte blir mer än 7-8. Men det är ändå inget att rekommendera att äta godis, det är mycket socker och det är tomma kalorier som tränger ut andra näringsämnen, säger Ingrid Larsson.
Veronica Broström instämmer:
– Du får snabb energi utan näring men blir snabbt hungrig igen. Ditt humör och din koncentration påverkas, och på sikt även din vikt. Men kroppen reglerar fortfarande ditt blodsocker.
Indirekt kan du genom en viktökning orsakad av ohälsosamma matvanor trigga igång en typ 2-diabetes.
– Man kan inte äta sig till diabetes enbart. Det behövs andra faktorer, som exempelvis ärftlighet eller övervikt, där det kan utvecklas en insulinresistens som gör det svårt för insulinet att nå ut i kroppen även om man har en fungerande bukspottkörtel, säger Veronica Broström.
För personer med oupptäckt diabetes är ännu viktigare att ha koll på maten. Uppskattningsvis lever en halv miljon svenskar med typ 2-diabetes utan att veta om det.
– De personer som har en nedsatt glukosintolerans eller en så kallad prediabetes skulle kunna förhindra eller fördröja en diabetesdiagnos med rätt kost och motion.
Utöver ärftlighet och övervikt spelar även andra faktorer in, som bukfetma, hormonstatus, ålder, blodtryck, blodfetter, kostvanor, brist på motion och stress.
I sin doktorsavhandling visar Stina Lindmark vid Umeå universitet att just stress kan vara en bakomliggande orsak till typ 2-diabetes. Nivåerna av stresshormonet kortisol visade sig vara förhöjt hos diabetespatienter - och det fanns ett tydligt samband med höga blodsockerhalter. Även hos släktingar till diabetiker fann man en koppling mellan nedsatt känslighet för insulin och rubbningar i det autonoma nervsystemet, som är ett mått på stress.
När kroppen är under stress frigörs och samverkar ett flertal stresshormoner så som adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon, enligt Svenska Diabetesförbundet. Detta försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga.
Det är välkänt att kortisol höjer blodsockret, instämmer Ingrid Larsson.
– Evolutionärt ska stresshormonet kortisol stiga för att glukosnivåerna i blodet ska stiga så att vi får energi att fly när vi behöver det. Personer med typ 1-diabetes som lever med en hög stressnivå har ofta högre blodsockernivåer och behöver därmed mer insulin för att hålla nivåerna på lagom nivå. Höga kortisolnivåer är också associerad med bukfetma och bukfetma är associerad med insulinresistens som över tid leder till typ 2- diabetes. Men det är inte så enkelt att enbart stress leder direkt till typ 2-diabetes.
Insulin
Kroppen behöver energi för att fungera. Via blodet kommer energin ut till kroppens alla celler, främst som glukos. Hormonet insulin krävs för att glukosen ska kunna tas upp av cellerna.
Bukspottkörteln avger enzymer som bryter ner födoämnen, samt insulin och glukagon. I bukspottkörtelns celler regleras och frisätts exakt rätt mängd insulin varje gång du ätit, som ett svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Genom detta kan kroppen hålla blodsockerhalten på en jämn nivå.
Glukagon frisätts vid sänkta blodsockernivåer och ökar sockerkoncentrationen i blodet genom att stimulera nedbrytning av glykogen till glukos i levern.
Diabetes innebär att blodsockerhalten i blodet ökar. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppen producerar otillräckligt med insulin. Hos typ 2-diabetiker är kroppen mindre känslig för insulin.
I farozonen? Gå in på www.diabetes.se.
(Källor: Vårdguiden, Svenska Diabetesförbundet)
