Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
På annandag jul åker professor Gunnar Almevik mot Antarktis där han ska delta i en expedition för att dokumentera Otto Nordenskjölds lämningar på vår sydligaste kontinent. På bilden, som  är tagen framför en tavla med Otto Nordenskjöld i rummet
På annandag jul åker professor Gunnar Almevik mot Antarktis där han ska delta i en expedition för att dokumentera Otto Nordenskjölds lämningar på vår sydligaste kontinent. På bilden, som är tagen framför en tavla med Otto Nordenskjöld i rummet "Nordenskjöld" på Geovetarcentrum, ses Gunnar i tavlans spegling. Bild: Nicklas Elmrin

Gunnar drar till Antarktis för att gå i Nordenskjölds fotspår

Antarktis nästa! På annandagen ger sig Gunnar Almevik iväg ut på sitt livs äventyr. Ihop med några andra forskare ska han dokumentera Otto Nordenskjölds lämningar på vår sydligaste kontinent.

Forskaren Otto Nordenskjöld ledde 1901-1903 den första svenska expeditionen till Antarktis. Syftet var att undersöka och kartera ”den vita fläck” som kontinenten då utgjorde. På Snow Hill Island uppfördes en prefabricerad forskningsstation i trä, som finns kvar än i dag. När Otto Nordenskjölds skepp Antarctic förliste, räddades han och de övriga i expeditionen av en argentinsk båt. Ombord fanns den unge forskaren José Maria Sobral; något som delvis förklarar varför forskningsstationen sedan dess förvaltats av Argentina.

– Nu vill Argentina få igång ett systematiskt samarbete kring förvaltningen av Nordenskjölds kulturlämningar. Förutom forskningsstationen finns även de stenhyddor kvar som byggdes efter att skeppet förlist, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet

Han och kollegan Jonathan Westin, forskningskoordinator på Centrum för digital humaniora, åker till Antarktis på uppdrag av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Övriga svenska deltagare är antropologen Kati Lindström, KTH samt Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet och ledare för det svenska teamet. Hela expeditionen leds av argentinaren Pablo Fontana.

På annandag jul reser de svenska deltagarna till Buenos Aires. Där ska de träffa sina argentinska kolleger under några dagar, samt besöka ett museum med föremål från Otto Nordenskjölds expedition.

– Sedan flyger vi till militärbasen i södra Argentina. Vädret avgör den fortsatta resan, men förmodligen blir det herculesplan till den antarktiska halvön och slutligen båt eller helikopter till Snow Hill Island, säger Gunnar.

Gunnar Almevik pekar ut Snow Hill på kartan. Bild: Nicklas Elmrin
Gunnar Almevik pekar ut Snow Hill på kartan. Bild: Nicklas Elmrin

Expeditionen beräknas vara på Antarktis under cirka fem veckor, varav tre i tältläger på Snow Hill. Uppgiften är att dokumentera det svenska kulturarv som finns bevarat där.

– Vi ska göra en omfattande digital dokumentation av den gamla forskningsstationen med föremålen på Snow Hill och området runtomkring. Utifrån detta kan vi skapa en rekonstruktion av hur det såg ut på Otto Nordenskjölds tid. Platsen är ju svår att besöka, men med hjälp av VR-teknik kan allmänheten ta del av kulturarvet och få känna hur det är att vara där både nu och då.

Gunnars främsta uppgift är att göra en byggnadshistorisk utredning och ta reda på hur husen är byggda, samt vad som hänt sedan Nordenskjöld lämnade dem 1903.

– Jag ska också göra en skadebesiktning och analysera de markförhållanden som råder. Vi vet att smältvatten från närliggande glaciärer håller på att erodera den kulle som forskningsstationen ligger på.

Många tekniska hjälpmedel

Med hjälp av drönare, laserscannrar och specialkameror kan exakta foton tas och 3D-modeller göras.

– Men vi ska också använda oss av måttband och tumstock för att göra en grundlig analys av eventuella skador. Arbetet syftar till att ta fram ett bra kunskapsunderlag åt RAÄ, att arbeta vidare utifrån.

Gunnar Almevik ska göra dokumentationer av byggnader och föremål mer än 100 år efter Otto Nordenskiölds Antarktis-expedition. Bild: Nicklas Elmrin
Gunnar Almevik ska göra dokumentationer av byggnader och föremål mer än 100 år efter Otto Nordenskiölds Antarktis-expedition. Bild: Nicklas Elmrin

Som byggnadshistoriker och byggnadsvårdare är Gunnar väl lämpad för jobbet. Det här är hans professionella område och en typisk forskningsuppgift.

Han har tidigare jobbat ihop med RAÄ och är väl införstådd med deras processer och arbetsgång.

Ingen erfaren friluftsmänniska

Men någon erfarenhet av strapatser har han inte.

– Jag är ingen erfaren friluftsmänniska, säger han och berättar om den obligatoriska kursen med fokus på etik och säkerhet, som han och de andra svenska deltagarna nyligen gått på Polarforskningssekretariatet i Abisko.

– Den handlade rent konkret om vad man får och inte får göra enligt ”lagen om Antarktis”. Vi får inte samla in några föremål eller lämna kvar avfall. Självklart får vi inte heller störa eller skada djur och växter. När vi kommer till Antarktis går det mot kallare tider. Vädret skiftar och det kan snabbt bli minusgrader, dimma eller orkan, säger Gunnar och tar fram en bok om Otto Nordenskjölds strapatser.

– De gjorde dagsturer med båt eller släde när det blåste upp till orkan och de befann sig på isar som sprack. Många gånger råkade de ut för direkt livsfarliga situationer.

Uppmanade att gå försiktigt

Kraftiga väderomslag utgör en risk och deltagarna har fått en lång packlista att förhålla sig till. Flera lager ull, skalkläder som skyddar mot blåst och regn, samt rejäla kängor med snörning är det som gäller.

– Vi uppmanas att gå försiktigt och att inte stressa för att undvika benbrott. Små saker kan få stora konsekvenser ute i fält.

Helt isolerade är deltagarna dock inte; de kan kommunicera med komradio och skicka sms till omvärlden via satellit vid behov.

Korv, öl och choklad

Gunnar förväntar sig att levernet på Antarktis blir ”ganska primitivt”.

– Vi ska bo två och två i tält. I ett litet tvättält på cirka en kvadratmeter kan vi värma upp vatten och göra oss hyfsat rena med en våttrasa. Sedan har vi ett arbetstält och ett mattält också, säger Gunnar och visar bilder på sin dator från polarkursen. Argentinarna står för all mat och jag fick just veta att de i stället för ”torrfoder” har salamikorv, öl och choklad med sig.

Han ser fram emot resan och förbereder sig genom att läsa om den gamla expeditionens upplevelser.

– Utifrån de bilder jag sett, är landskapet på Antarktis hisnande vackert. Det liknar inget annat jag erfarit och det ska bli spännande att komma dit, säger han.

Gunnar Almevik

Ålder: 50 år.

Familj: Fru, två barn och en hund.

Yrke: Professor i kulturvård.

Bor: På Utlandagatan i Göteborg. ”Jag bor i ett hus från 1920-talet med originalfönster. Bättre går inte att få tag på. Att ta hand om, reparera och vårda är viktigt. ´In med nya, bort med det gamla´ är ett väldigt kortsiktigt tänk. Bevarandet av befintlig bebyggelse är viktigt för en hållbar utveckling.”

Intressen: Bebyggelse och hus i alla avseenden. Gillar fotboll som åskådare. ”Jag och min dotter är inbitna Manchester United-fans.” Att hänga med blandrashunden Melker. ”Vi upptäcker stan ihop och träffar andra hundägare”.

Aktuell: Som deltagare i en cirka två månader lång Antarktisexpedition, med start på annandag jul.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.