Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I sommar fyller Gunn Eriksson 91 år. Men hon har inga planer på att sluta undervisa i latin. "Jag fortsätter så länge jag får vara frisk", konstaterar hon. Bild: Anna Rehnberg

Gunn, 90, vill aldrig sluta att undervisa i latin

Att lära sig ett utdött språk som latin kan det vara något? Absolut, menar Gunn Eriksson, 90 år, som undervisat i latin hela sitt yrkesliv – och fortfarande gör det.

I lektionssalen på studieförbundet sitter tolv kursdeltagare framför kursledaren Gunn Eriksson, flertalet med frisyrer i gråa och vita nyanser.

– Det är aldrig för sent att lära sig ett nytt språk så länge man är nyfiken, säger Gunn.

Tvärtom tyder mycket på att studier kan hjälpa till att hålla hjärnan pigg och alert.

– Gunns undervisning har utvecklat oss allihop, det håller våra hjärnor igång, säger Bengt Österblom 81 år. Dessutom är hon helt outstanding som pedagog, både kunnig och inspirerande.

Kursens tolfte termin

Kursen är inne på sin tolfte termin och flera av deltagarna har varit med från start. Latinspaning, stycken ur läroboken, lyrik av Catullus och Horatius varvas med historia, konst och filosofi.

– Numera är latinet främst ett skriftspråk, något man studerar för att kunna läsa, inte tala flytande. Våra moderna språk – franska, italienska, spanska med flera – har utvecklats från latinet, säger Gunn.

"Nutidsmänniskan bör ha kunskap om den europeiska historien", menar Gunn Eriksson. . Bild: Anna Rehnberg

Välbekanta ”svenska ord” som integritet, skriva, kapital, testamente, tavla, spegel, person, reklam, motion, korruption, marknad har sitt ursprung i latinet. Det står sig starkt även inom medicin, biologi och i katolska kyrkan. Tänk bara på Carl von Linné som namngav och systematiserade alla kända växter och djur på latin.

– Ju äldre jag blir desto viktigare känns det för mig att förstå mina rötter och vad som format vårt västerländska samhälle.

Vill spåra den röda tråden

Gunn vill att latinet ska ha relevans, det ska gå att spåra den röda tråden av latin till dagens händelser.

– Nutidsmänniskan bör ha kunskap om den europeiska historien, menar Gunn. Åtminstone om vi vill känna gemenskap med Europa. Hur har den grekisk-romerska kulturen och den romersk-katolska kyrkan påverkat dagens Sverige? Latinet har varit det kulturbärande språket i Europa på många sätt.

Gunn bestämde sig tidigt för att bli lärare i latin. Hon studerade på latinlinjen vid Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg på 1940-talet och förälskade sig snabbt i det ”snygga och strama latinet”. Hon fortsatte med latin och grekiska på Göteborgs universitet.

– Jag har alltid utforskat saker och ting med nyfikenheten hos ett barn, säger Gunn.

Grekiska och latin

Till slut hade hon akademiska betyg i såväl grekiska som latin. 1959 fick hon jobb på Skövde Högre Allmänna läroverk, sedermera Västerhöjdsgymnasiet. Hon arbetade där fram till pensionen 1992 och har förblivit Skövde trogen. Det värsta hon kunde tänka sig som lärare var att eleverna skulle somna av tristess. Det var nog aldrig någon risk för det.

– Jag har hela mitt liv varit full i sjutton, säger hon och plirar med ögonen. Det går inte att få folk att lyssna på en om man är tråkig.

Hennes öppna och ofta humoristiska förhållningssätt gjorde och gör henne till en omtyckt lärare. Dock skedde en stor förändring 1969 när studentexamen togs bort i efterdyningarna av studentrevolten 1968. En helt ny läroplan antogs och Gunn fick börja undervisa i franska för att få ihop en heltid.

Franska hade hon lärt sig på Kjellbergska flickskolan i Göteborg 1939-1946. Gunn har starka minnen från den nionde april 1940, dagen då Danmark och Norge invaderades av Tyskland. Gunns föräldrar lyckades få tag i en lastbil som de i en hast lastade Gunn och hennes två yngre syskon och de viktigaste ägodelarna på. De flydde till sommarstugan i Västra Bodarne, undan ett förväntat bombanfall.

– Många fruktade att Sverige låg på tur. Alla som kunde fly stan gjorde det, minns Gunn. Alla var rädda, inte minst judarna.

Fribiljetter till konserter

Flera av de judiska familjerna var goda vänner till familjen, många av dessa var viktiga stöttepelare i det göteborgska kulturlivet. Gunns far hade ett öra lika tonsäkert för akustik som hans äldsta dotter har för språk. Nils Einar Eriksson var arkitekt och den som fick i uppdrag att bygga det nya konserthuset i Göteborg. Det gamla konserthuset på Heden brann upp 1928, samma år Gunn föddes. Uppdraget innebar att familjen Eriksson flyttade från Stockholm till Göteborg. Bygget inleddes 1931 och konserthuset invigdes 1935.

– Vi hade två fribiljetter till alla konserter så länge pappa levde, minns Gunn. Han kände många musiker, dirigenter, tonsättare och konstnärer. Jag var med när han träffade dirigenten Bruno Walter som rest från Wien till Göteborg för att diskutera den fantastiska akustiken med pappa.

Bruno Walter lyckades några få år senare fly undan nazisterna till USA.

Ritade kända byggnader i Göteborg

Nils Einar fortsatte verka som arkitekt i Göteborg. Han ritade kända Göteborgsbyggnader som Svenska Mässan, Götaälvbron, Folkets Hus vid Järntorget, Guldhedens vattentorn och biografen Draken. Gunns lillebror och lillasyster blev så småningom också arkitekter men inte Gunn.

– Pappa tyckte det var bra att jag gjorde något annat än övriga familjen.

Konst och musik var stora intressen för hela familjen och hennes mamma målade akvarell. För Gunn hör språk och musik självklart ihop. Den latinska och grekiska lyriken vill hon inte vara utan och hon tipsar om att Horatius, som myntade begreppet Carpe Diem, och Sapfo är läsvärda än i dag.

Läser högt för kursdeltagarna

Det är svårt att tro men när Gunn gick på lärarhögskolan var hon först mycket blyg och tillbakadragen. Det gick över. I dag finner hon nöje i att precis som de gamla grekerna läsa högt för sina cirkeldeltagare.

– Här skriver Cicero till sin gode vän att han varit så hes att han inte kunnat läsa på länge, säger Gunn och tittar på deltagarna som ser något förvånade ut. För grekerna var det viktigaste hur man lät och därför läste de högt även när de var ensamma. Betänk att de uppfann retoriken.

Lusten att berätta och förkovra både sig själv och andra är mer levande än någonsin.

– Jag fortsätter så länge jag får vara frisk, säger Gunn och tillägger. Latinet lever!

Gunn Eriksson

Ålder: 90 år, fyller 91 år i juni.

Bor: Skövde.

Aktuell: Leder studiecirkel i latin på studieförbundet Vuxenskolan i Skövde.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.