Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En trygg, pålitlig och stabil ekonomisk rådgivare är väl det som alla vill ha. Men det finns många mer eller mindre oseriösa aktörer på marknaden. Senior Rådgivarna startade som en reaktion mot det bolaget upplevde som bristande etik inom finansbranschen.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Goda råd behöver inte alltid bli dyra

När skrupelfria rådgivare erbjuder sig att placera era sparpengar riskerar speciellt äldre att råka illa ut. Som en reaktion på ”bristande etik inom finansbranschen” startade Senior Rådgivarna sitt bolag.
År 1820 öppnade Göteborgs Sparbank, den första i Sverige. Treåriga Carolina satte in 12 skilling. Hon fick konto nummer 1.
Mycket vatten har runnit under bankbroarna sedan dess, en hel del ganska grumligt. Många små banker har blivit få stora. Den ena bankkrisen har följt på den andra och skandalrubriker har berättat om bankchefer som plockat ut skyhöga löner. Rådgivare har blivit försäljare och kunder har kommit i kläm. 

I december sändes programmet Pensionärsfällan i Kalla fakta på TV4. Där avslöjades hur skrupelfria rådgivare lurat pensionärer att ta dyra lån som de inte behövde. 
Ett äldre par utanför Stockholm blev till exempel uppringda och kallade till ett möte i centrum. De övertalades att låna flera miljoner kronor på sin färdigbetalda villa mot att de fick några tusenlappar utbetalda till sig varje månad. Kostnaderna blev skyhöga och de fick inte ens ut hälften av den utlovade summan. Men det förstod aldrig paret som befann sig på gränsen till glömska och demens. Tvärtom var de tacksamma – kvinnan virkade grytlappar i present till försäkringsrådgivaren.

Den här historien är tyvärr inte unik. För att stärka konsumentskyddet inom finansbranschen har organisationen Sveriges Konsumenter krävt att alla, oavsett ekonomisk status, ska få tillgång till oberoende finansiell rådgivning. Jan Bertoft är organisationens generalsekreterare: 
– Problemet i dag är att de finansiella rådgivarna egentligen är förtäckta säljare. Rådgivaren på banken har ett uppenbart intresse av att rekommendera produkter som är bankens egna, vilket kan innebära att de blir dyrare för kunden än nödvändigt. Finansiella rådgivare utanför bankerna, som nästan alltid arbetar på provision, har också starka skäl att rekommendera dyra produkter eftersom de då själva gör en större vinst, säger han. 
Flera europeiska länder har redan gått före och förbättrat konsumentskyddet på marknaden. Sedan några år är det förbjudet i Norge, Storbritannien och Nederländerna att betala ut provisioner till rådgivare vid förmedling av finansiella produkter. Därigenom har de mest oseriösa aktörerna försvunnit. 

Bristande moral inom branschen var också bakgrunden till att Peter Hultqvist och Magnus Johdet för ett par år sedan startade bolaget Senior Rådgivarna. I ryggen hade de då flera decenniers erfarenhet av pensions- och finansmarknaden. Droppen blev ett jobb där de skulle sälja fonder och placeringar åt ett Stockholmsföretag som ville etablera sig i Göteborg.
– Vi reagerade på övertalningsmetoderna. Det gällde att till varje pris få kunderna till kontoret och att snabbt göra affär, och vi uppmanades att inte lämna ut för mycket information till kunderna. Det var vad jag brukar kalla ett Kalle Anka-företag, ett bolag som inte håller en vettig moralisk nivå, säger Peter Hultqvist. 

Senior Rådgivarna försöker arbeta utifrån ledstjärnorna trovärdighet och ärlighet. De erbjuder ekonomisk rådgivning kring pensioner och placeringar men är inte – till skillnad från många bankers rådgivare – uppknutna till ett visst utbud av fonder. 
– Vi vill jobba lite som bankerna gjorde förr, och vara säkra på att våra kunder förstår riskerna. Den som exempelvis är 60-65 år bör inte ha en risknivå där man faktiskt kan förlora hela sitt kapital, säger Peter Hultqvist. 
Seniorrådgivarna har också regelbunden kontakt med sina kunder. 
– I dag tillhör den personliga bankmannen en svunnen tid, eller är förbehållen dem med mycket pengar. Men om kunden betalar flera tusen kronor för att vi ska förvalta hennes pengar tycker vi att det är rimligt med personlig kontakt några gånger om året, säger Peter Hultqvist. 
Även Senior Rådgivarna tar ut en mindre procentuell avgift som ersättning för sin rådgivning, men då ingår minst fyra möten, kundträffar och utbildningar. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

GP gick ut på stan och ställde två frågor till några slumpvis utvalda flanörer i medelåldern:
Hur nöjd är du med din bank på en skala 1-10?
Hur ofta har du kontakt med din bank och har du pratat med någon rådgivare där?

Ingvor och Ola Andersson. Bild: Lisa Thanner

Ingvor och Ola Andersson, 62 och 65 år
– Vi har Nordea och SEB och skulle kanske ge dem 7-8:a, men det retar oss att det inte går att få någon vettig ränta. 
– Vi sålde ett hus och köpte en lägenhet så därför har vi haft lite mer kontakt med banken på senare tid. Om man inte är så intresserade är man väldigt beroende av att få råd som man kan lita på. På senare tid har vi ställt lite mer krav, bankerna tjänar ju förfärligt mycket pengar på oss. 

Einar Trollerud. Bild: Lisa Thanner

Einar Trollerud, 60 år 
– Jag har haft Nordea i säkert 20-30 år och skulle nog ge dem en 8:a. Men avsaknaden av fysiska bankkontor är en källa till irritation, tycker jag.
– Någon gång per termin kanske. För ett drygt halvår sedan hade jag kontakt med en rådgivare som jag fick förtroende för. 

Ingela Clase med hunden Milton. Bild: Lisa Thanner

Ingela Clase, 70 år med hunden Milton
– Jag svarade just på enkät från min bank, Nordea, där jag gav dem en 10:a. De är väldigt tillmötesgående och tar sig tid. 
– Jag har bara gjort förfrågningar om ett lån och har ingen speciell bankman. Men på telefonrådgivningen kan man få personlig service. 

Britta Pettersson. Bild: Lisa Thanner

Britta Pettersson, 67 år
– Jag är inte jättenöjd med varken Nordea eller Swedbank så det blir nog en 3:a. Egentligen är jag heligt förbannad på hela banksystemet.
– Maken och jag hade en personlig bankkvinna men hon var mest intresserad av att sälja bankens produkter – det har blivit väldigt mycket sälj, tycker jag.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.