Gunnar Henriksson, professor i träkemi på KTH och delägare i företaget Re:newcell, är en av forskarna bakom återvinningsmetoden. Och på Smart Textiles i Borås kan man se resultat av hur gamla bomullsjeans förvandlats till en gul klänning.
Redan i allmogesamhället repade man upp tyg och spann nya fibrer av det. Problemet är att det sliter på fibrerna, speciellt om det är gamla och slitna kläder. Och då blir det ingen bra tråd.
–Det som är nytt från vårt perspektiv är att vi ska tillvarata en källa som inte återanvänds särskilt mycket, och det är gamla utslitna kläder och textilklipp som blir över vid tillverkningen. Vårt koncept är att vi använder detta och gör ny regenerad cellulosa av det, säger Gunnar Henriksson.
Problemen man ställdes inför var att de gamla bomullskläderna var mixade med annat material och det fanns kemikalierester – och då inte minst färg.
–Jag kan inte gå in på i detalj vad vi har gjort. Men metodiken är att genom våra behandlingar, som i grund och botten är ganska enkla, får vi ut en cellulosa som har hyfsat hög reaktivitet och dessutom har vi blivit av med färger och föroreningar så vitt vi kan se.
–Detta har vi gjort på experimentnivå, och nu ska det byggas en liten fabrik, en pilotplant. Vi har lämnat materialet till diverse samarbetspartner och det ser riktigt bra ut. Det blir bättre textil än vad vi väntat, säger han.
Gunnar Henriksson tror att man kan komma igång med produktion i testfabriken inom några år. I bästa fall.
Hur är konkurrensen om råvaran, de begagnade textilierna?
–Det är en av de viktigaste sakerna med vårt koncept. Vi konkurrerar inte med second-handmarknaden vi är ett komplement till den, säger han och förklarar att det material som de använder är utslitna och trasiga kläder som inte har något värde.
