Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Unik 1800-talsbild på kvinnornas fabrik

Ett fångat ögonblick från Gamlestadens fabriker ställer Göteborgs historia i nytt ljus.

GP presenterar historiska bilder i samarbete med Göteborgs stadsmuseum.

Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Den unika bilden på kvinnornas fabrik

Gamlestadens fabriker 1890. Ända fram till Första världskriget var textilindustrin den självklart största industribranschen i Göteborg. Gamlestadens fabriker hade en ledande ställning, med färgeri, spinneri, väveri och tillverkning av fiskenät. För yrkesarbetande kvinnor representerade textilindustrin ett av två huvudalternativ till försörjning: den andra möjligheten var att arbeta som tjänstefolk i en förmögen familj. I mitten av 1890-talet passerade Gamlestadens fabriker milstolpen 1 000 arbetare. Majoriteten av dem var kvinnor. Bilden, som kastar nytt ljus över Göteborgs industrihistoria, är unik. Den understryker den kvinnodominans som periodvis har präglat den den göteborgska industrin. Antagligen hade aldrig tidigare så många göteborgska kvinnor fotograferats samtidigt.
Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Hur ska det gå för fabrikör Barchmann?

Robert Barchmann går balansgång – med synnerligen oklar utgång – till båten ”Tyra” år 1898 eller 1899. Platsen är antagligen Arendal på Hisingen. I april 1898 hade Barchmann och Alma Nymansson annonserat sin förlovning på Göteborgs-Postens förstasida. Det finns alltså skäl att anta att kvinnan i båten kan vara Alma Nymansson. Robert Barchmann startade tillsammans med sin bror och sin far Färjenäs snickerifabrik som huvudsakligen tillverkade lådämnen och hade drygt 200 anställda år 1900. Bilden finns i Knut Lyrmarks familjearkiv.
Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Polarexpeditionens tjuvstart i Göteborg

Andréexpeditionens ballonghus på Johannesplatsen i Masthugget, våren 1896. Byggnaden provrestes i Göteborg innan den monterades ner och fördes till expeditionens startplats på Svalbard. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev den 17 april 1896: Öfveringeniör Andrée hitlände i morse och tillbragte förmiddagen i ballonghuset, som han sorgfälligt synade, både ofvan och nedan. Han fann bygget mycket tillfredsställande i alla afseenden, såväl virkets beskaffenhet som utförandet. Då någon såg honom uppe på en bjälke i höjden och tillropade honom, att han skulle akta sig, om han icke vore olycksfallsförsäkrad, svarade den oförfärade polarresanden skrattande: ”Hvad behöver jag olycksfallsförsäkring, jag som far i ballong – det kan vara för er som gå på gatorna!”
Bild: Göteborgs stadsmuseum/ Folkrörelsernas arkiv
Bild: Göteborgs stadsmuseum/ Folkrörelsernas arkiv

Repen som byggde Göteborg

25 byggnadsarbetare – och en chef i plommonstop – har ställt upp sig för fotografen. Orginalbilden ägs av Folkrörelsernas arkiv och är tagen någonstans i Göteborg på 1880- eller 90-talet. Repen användes för att förflytta sten: Göteborg expanderade med handkraft.
Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Norska blöta hedersgäster?

Generationer av göteborgska skolbarn lärde sig att simma i Löfströmska kallbadhuset nära Hisingsbrons fäste på Hisingen. Anläggningen öppnade 1875 och rymde två bassänger och ett hopptorn. Fru Matilda Löfström kunde med tiden åtnjuta ett litet årligt stöd på sammanlagt 800 kronor från Göteborgs stad och Göteborgs folkskolor. Bilden togs av fotografen Axel Larsson, en av Göteborgs mer etablerade porträttfotografer, med ateljé i Tomtehuset på Vasagatan. Året är 1898. Det ser ut att vara trampolinuppvisning. Den norska unionsflaggan i bakgrunden antyder norska hedersgäster. Den 16 augusti 1898 sammanfattade Göteborgs- Handels- och Sjöfarts-Tidning den gångna simskolesäsongen i Löfströmska badet: 653 gossar och 452 flickor hade anmälts till simskola. Dessa skolbarn hade under juli badat sammanlagt 7 888 gånger och ”förvärfvat sig större eller mindre färdighet”.
Bild: Göteborgs stadsmuseum
Bild: Göteborgs stadsmuseum

Det allra sötaste Göteborg

Toppsockertillverkning vid Carnegiska bruket i Klippan cirka år 1890. Sockerbruket i Klippan hade sin storhetstid bakom sig när bilden togs. Det hade hört till den första vågen av göteborgsk industrialisering och skördat sina största framgångar tack vare ett tryckkokarpatent för sockertillverkning som gett företaget en exceptionell ställning i mitten av 1800-talet. Under 1900-talet transformerades det gamla socker- och porterbruket på underliga vägar via bland annat ett fastighetsbolag. Det som i dag huvudsakligen återstår av detta gamla göteborgska bruk, dit råsockret en gång fördes på segelfartyg från Karibien, är en investmentbank i Stockholm.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.