Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ingrid Segerstedt-Wiberg valtalar i Göteborg i maj 1958. Bild: KAMERAREPORTAGE

Ny bok skriver oskriven göteborgsk kvinnohistoria

De göteborgska kvinnoorganisationerna har en rik historia full av fascinerande pionjärgestalter. Lars O. Carlsson imponeras av en liten bok med ett stort innehåll.

Under årets Bokmässa – i stark konkurrens från stora, tjocka, inbundna böcker med vackra och säljande omslagsbilder i fyrfärg – syntes en liten skrift, en övergripande typ av lärobok, i lokal kvinnohistoria.

Bokens yttre skal är blygsamt. Men låt oss inte luras av detta. Den lilla boken – på cirka 160 sidor, med titeln ”Så här kan vi inte ha det!” – rymmer en mängd intressant göteborgsk kvinnohistoria.

Överst på bokens baksida står det med stora röda bokstäver ”Kunskap Vänskap Medborgarskap”, tre begrepp som präglat och präglar de fem kvinnoorganisationer som bildades i Göteborg runt år 1900: Vita Bandet, Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb, Fredrika Bremerförbundets Göteborgskrets, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet samt Göteborgs Idun. Men boken - sammanställd av gruppen Idéburna kvinnoorganisationer, med historikern Kerstin Keen som sammanhållande länk och med journalisten Anette Carlsson som redaktör och Annika Zeybrandt som formgivare - tar sitt avstamp i en föregångare till dessa organisationer, nämligen Göteborgs Kvinnoförening.

Boken är en enastående inspirationskälla för att botanisera i organisationers historia.

Göteborgs Kvinnoförening

Göteborgs Kvinnoförening bildades den 30 oktober 1884, alltså för ganska exakt 135 år sedan. En starkt bidragande orsak var omröstningen kring kvinnors valrätt och valbarhet till andra kammaren. Den skånske tidningsmannen och politikern Fredrik Theodor Borg (1824-1895) var den förste riksdagsledamot som motionerade om kvinnors rösträtt och valbarhet till andra kammaren. Konstitutionsutskottet hade avstyrkt motionen och i Göteborgs-Posten den 8 april 1884, efter det att Borg försvarat sin motion i andra kammaren, skriver man bland annat följande:

”Han talade för den i kammaren så att hvarken någon der eller annanstädes kan producera något på långt när dermed jemförligt. Han var rörd, han blef inspirerad, han ordade med vackra tonfall om slafvinnor, om sibyllor, om dockor, om englar, om den heliga jungfrun och mera sådant, framkallade en djup rörelse? Nej, stor munterhet. Gif qvinnorna åtminstone rösträtt! bönföll han så bevekande. Nej, inte ens det.”

Rösträttsmöte hos Wallmans 1916. Bild: KAMERAREPORTAGE

När det var dags att gå till omröstning var endast 97 av kammarens 206 ledamöter närvarande och röstfördelningen blev att 53 ledamöter röstade mot motionen och 44 röstade för.

Diskussionen fortsatte och den 24 oktober 1884 kunde man i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning läsa om att ”Englands store statsman Gladstone uttalat sig principiellt för kvinnans politiska rösträtt”. Redan inom en vecka hade Göteborgs Kvinnoförening bildats och till dess första ordförande valdes Mathilda Hedlund (1858-1926), dotter till redaktören vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, chefredaktör Sven Adolf Hedlund, och hans hustru Kristina Maria Rudenschöld. Mathilda Hedlund var föreningens ordförande fram till 1888 då hon gifte sig och flyttade till Danmark. År 1891 upphörde Göteborgs Kvinnoförening.

Föreningen Vita Bandet Göteborg

Här handlar det om en internationell rörelse där kvinnor organiserade sig till ett ”korståg mot krögarväldet”. Det började i USA år 1874 då en nykterhetsförening på kristen grund för kvinnor bildades och då kvinnor i arton delstater gick samman för att med sång och bön förmå krögarna att sluta sälja sprit.

Under 1880-talet nådde Vita Bandet delar av Sverige, men först 1897 organiserades Vita Bandet i Sverige på allvar. Året därpå gästades Göteborg av Miss Agnes Slack, sekreterare i den internationella Woman’s Christian Temperance Union, och i anslutning till hennes möte bildades Vita Bandet Göteborg.

Från 1903 arbetade föreningen med att kunna servera nyttig och näringsrik mat och dryck och i slutet av 1908 stod det klart att man kunde få hyra Vinterpaviljongen vid Stora Dammen i Slottsskogen. Vintern 1936-1937 byggde man i Slottsskogen den byggnad, just känd som Vita Bandet, som ännu finns kvar, men där föreningen upphörde med serveringen 1985.

Unga Vita Bandet-medlemmar i Göteborg 1939. Bild: KAMERAREPORTAGE

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

Göteborgskretsen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet bildades år 1923. Den internationella huvudorganisationen hade bildats år 1915 i Haag.

). Beatrice Dickson, längst till vänster bilden, på besök hos Praktiska hushållsskolan i februari 1938. Bild: KAMERAREPORTAGE

Flera kända profiler ingick i Göteborgskretsens första styrelse, exempelvis en av nykterhetsrörelsens pionjärer Beatrice Dickson (1852-1941) samt författarinnan Jeanna Oterdahl (1879-1965). Fred och frihet var självfallet centrala frågor men efter hand kom förbundet att engagera sig även för flyktinghjälp och kampen mot atomvapen. Beträffande just flyktingarbetet bedrev organisationen uppmärksammade insamlingskampanjer under rubriken ”Fredsblomman”. Bland profilerna i denna organisation kan lyftas fram att journalisten och författaren Ingrid Segerstedt Wiberg (1911-2010) som var organisationens förbundsordförande under åren 1975-1981.

Fredrika Bremerförbundet

Fredrika Bremerförbundet bildades i Stockholm 1884 och dess Göteborgskrets 1917. Författarinnan Fredrika Bremer (1801-1865) var en pionjär för kvinnans frigörelse, inte minst genom sin roman Hertha, ett tidigt feministiskt verk inom svensk litteratur, som utkom redan 1856.

Fredrika Bremer var vän med Handelstidningens S A Hedlund.

”För hemmet”, hette en tidning som utgavs 1859-1885 och som var tillägnad den svenska kvinnan. Detta var Nordens första kvinnotidskrift och ett seriöst opinionsbildande organ. Den tog upp aktuella kvinnofrågor, men även lättare innehåll som exempelvis noveller och följetonger. Tidskriften grundades av Sophie Adlersparre (1823-1895), tillsammans med Rosalie Olivecrona (1823-1898). Adlersparre skulle år 1884 bilda själva Fredrika Bremerförbundet.

Nämnda tidskrift efterföljdes 1886 av Fredrika-Bremerförbundets månadsblad ” Dagny ” som utgavs till 1913.

År 1914 ersattes ”Dagny” av tidskriften ”Hertha” som fortfarande lever och som därmed, direkt eller indirekt, är en av världens äldsta feministiska tidskrifter.

Flera av dessa spännande äldre feministiska tidningar finns att läsa på nätet, inte minst genom Göteborgs universitets försorg.

När man studerar Göteborgskretsens ordförandeförteckning sedan 1917 är det många välbekanta profiler, men det finns kanske ändå skäl att nämna Monica Påhlsson (f 1936). Hon var inte bara Göteborgskretsens ordförande 1975-1979 utan hela riksorganisationens ordförande 1982-1985.

Göteborgs Idun

Göteborgsföreningen Idun bildades 1923 i syfte att samla kulturellt och socialt intresserade kvinnor inom olika verksamhetsområden. Tanken var att erbjuda föredrag inom vetenskap, konst, litteratur samt stödja ideell verksamhet av social natur. Det handlade främst om folkbildning, men man var inte heller främmande för fester, musik och teater.

En av grundarna till Göteborgsföreningen Idun var Alfrida Holmgren, en annan var Anna Ahrenberg (1861-1948), medan en tredje var Elin Janson (1871-1945), som också blev föreningens första ordförande. Även om föreningen emellanåt hade bekymmersam ekonomi planerade man för en egen fastighet, Kvinnornas hus. Under en vårmiddag 1939 genomfördes startskottet till en insamling för ett sådant hus och redan denna kväll hade damerna tillsammans donerat imponerande 90 000 kronor som en grundplåt. Ett hus, Kvinnornas hus, lokaliserat på Storgatan 47, köptes senare för 150 000 kronor och invigdes 1941 i närvaro av bland andra kronprinsessan Louise (1889-1965).

Efter cirka 40 år i fastigheten sålde man densamma. Efter att ha hyrt in sig på diverse olika ställen i staden har man sedan några år tillbaka sina sammankomster i Tandläkarsällskapets lokaler.

Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb

Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb är ett så intressant kapitel i Göteborgs kvinnohistoria att GP:s Göteborgianaredaktion ska be att få återkomma i frågan ….

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.