Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: KAMERAREPORTAGE

Nakenbad, orkaner och falska motorcykelnazister

Kristian Wedel presenterar de senaste fynden från forskningsprojektet "Tidernas Göteborg". Dagens bilder kommer från bildbyrån Kamerareportage.

Herrar badar nakna vid Saltholmen den 25 april 1940. När nakenbadkulturen dök upp i Sverige under decennierna runt sekelskiftet 1900 var det en naturlig följd av 1800-talets bad- och vattenbehandlingar – där badorter och kurorter gärna kombinerades och där tångbad i träkar kunde föreskrivas av badläkare. Så småningom gled badbehandingarna över i friluftsbad och en mer allmän hyllning till de hälsobringande effekterna av sol, vind och vatten på en så stor del av människokroppen som möjligt. Solbrun hud fick hög status. De spänstiga och nakna herrarna på Saltholmen verkar alltså – medvetet eller omedvetet – inom ramen för en internationell hälsotrend som år 1940 har pågått i bortåt hundrafemtio år.

Bild: KAMERAREPORTAGE

Göteborgs Motorklubb arrangerar nattorientering i september 1946. För en nutida betraktare ter det sig fantastiskt att deltagarna i en nattlig motorcykeltävling inte bär hjälm. Men hjälmen var ingalunda självklar på 1940-talet. Några månader tidigare hade Göteborgs Motorklubb fått erfara just detta. Aftonbladet rapporterade den 15 april 1946:

”En karl uniformerad som nazist och farande som ett yrväder på en motorcykel i Kungälv och andra trakter norr om Göteborg var nog ingen nazist utan förmodligen en funktionär vid de tävlingar som Göteborgs motorklubb höll i just de trakterna.

I varje fall tror polisen i Kungälv att det förhåller sig på det sättet då AB hör sig för om ”nazisten” som ett väckt ett visst uppseende. Funktionären har troligen varit ute på inspektion utefter banan tror polisen, och den tyska stålhjälm som iakttagarna sett har varit en störthjälm och armbindeln, där man trott sig upptäcka ett hakkors, en vanlig funktionärsarmbindel”

Allmänheten har alltså tolkat synen av en motorcyklist med hjälm som en nazist, uppenbarligen i tron att enbart nazister bär hjälm på motorcykeln. I ljuset en sådan besvärande publicitet ter sig bildens hjälmlösa nattliga motorcyklister helt naturliga.

Bild: KAMERAREPORTAGE

”Jagaren ”Gävle” – nästan 95 meter lång och med en maxfart på 39 knop – sjösätts på Götaverken den 25 september 1940. På sjösättningstribunen står, enligt dåtida referat, Götaverkens chef, Ernst Hedén, och amiral Bjurner. Göta artilleriregementes musikkår underhåller. Referatet från Svenska Dagbladet den 26 september 1940 har viss kulör av den högstämda och lite gammaldags ceremonisvenska som gärna användes vid evenemang under andra världskriget:

”Så skedde sjösättningen. Efter någon stund framträdde landshövding Lübeck, som uttalade sin glädje över att den nya jagaren fått Gävle stads namn. Lycka ske Gävle och lycka ske gamla Sverige, sade han.

Därefter följde unisont Du gamla, Du fria, varpå amiral Björner utbragte ett leve för konung och fosterland. Sjösättningen avslöts med flottans paradmarsch.

I sammanhang med sjösättningen överlämnade landshövding Lübeck till amiral Bjurner en sidenflagga från Gävle Lottakår. ”

De militära inslagen verkar trots allt inte prägla sjöästtningen i särskilt hög grad. I bildens mitt syns dock en marinofficer, med händerna på ryggen..

Bild: KAMERAREPORTAGE

GT:s söndagstidning packas utanför tryckeriet i Västra Nordstaden. I bakgrunden syns Kronhuset. Kvällstidningen GT:ägs vid denna tid av Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Redaktionerna delar lokaler på Köpmansgatan. Det går många historier om fryntliga kulturkrockar mellan dessa två i grunden olika redaktionella temperament – den allvarliga morgontidningen GHT och den lekfulla kvällstidningen GT. År 1973 köptes GT av Göteborgs-Posten. Bilden är tagen i juli 1959 – en månad med viss politisk spänning både i Sverige och världen. Chrustjev har nyligen ställt in ett besök i Sverige efter besvärande kritik från den svenske högerledaren Jarl Hjalmarsson och Richard Nixon (amerikansk vicepresident) gör ett omtalat besök i Sovjetunionen. Den ena tidningspojkens frisyr antyder dock att det fanns viktigare influenser än politiker: han har en omsorgsfullt kammat Tommy Steele-look.

Bild: KAMERAREPORTAGE

Barn leker på Södra Lidens kullersten den 24 september 1920. Möjligen klappas en katt – en svans anas. Det hände att romantiskt lagda stadsflanörer på 1920-talet prisade dessa kvarter på Otterhällan för dess sydländska charm. Liknelsen var oavsiktligt träffande, för Otterhällan var i början av 1900-talet fattigkvarter som i smuts och elände mycket väl kunde jämföras med slummen i europeiska storstäder. För 2000-talets göteborgare är det inte lätt att orientera sig i de gamla bilderna. Södra Liden är utplånad. 1960-talets rivningsvåg förintade de gamla byggnaderna och ersatte dem med en märkligt själlös och avvisande arkitektur. Numera går ingen göteborgare uppför backarna till Otterhällan utan att ha ett ärende.

Göteborg - 1923-10-10 - Storm på Långedrag *** Local Caption *** 1923 - 8742 Bild: KAMERAREPORTAGE

Stormen drar över hamnen i Långedrag den 10 oktober 1923. Denna göteborgska höststorm var en riksnyhet. Dagen därpå rapporterade Svenska Dagbladet:

”Stormen började redan i natt och vid ½ 5.tiden på morgonen hade den nått fullständig orkan. Då registrerades vid Klippan 34 sekundmeter, vilket torde vara den högsta vindhastighet, som förekommit där, sedan mätaren uppsatts. På morgontimmarna sjönk hastigheten åter, men den var dock aktningsvärd nog under hela dagen. Ännu vid 5-tiden på eftermiddagen avlästes 20 sekundmeter.

Frampå kvällen mojnade vinden. Även om man icke känner till de av vindmätaren registrerade siffrorna, kunde man dock konstatera, att stormen var en av de våldsammaste, västkusten haft känning av på länge. Redan i natt och under hela dagen sletos massor av tegelpannor och plåtbitar loss från taken och slungades ned på gator och gårdar. På flera håll ha träd brutits av, och på Norra Hamngatan blåste en gatlykta ned och ett liknande missöde rapporteras från Majorna.”

Tidernas Göteborg

Detta reportage görs inom för ramen för forskningsprojektet "Tidernas Göteborg" – ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Kamerareportage, Göteborg & Co och Bokförlaget Max Ström. Målet för projektet är att skildra Göteborgs historia i bilder. Forskningen bedrivs i svenska och utländska arkiv inom ramen för samverkansresursen GPS400 (Göteborgskulturer på stan 1621–2021). Göteborgs-Posten är extern partner.

Har du bilder som du vill ska ingå i Göteborgs framtida kulturarv?

Mejla i så fall [email protected] Observera att det kan dröja flera veckor innan du får svar. Göteborgianaredaktionen får mycket stora mängder post.

Resultatet presenteras fortlöpande i GP och i forskningspublikationer fram till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.