En gata läggs ut - bokstavligen - i Änggården. Bilden togs i april 1922.
En gata läggs ut - bokstavligen - i Änggården. Bilden togs i april 1922. Bild: KAMERAREPORTAGE

Hur vi håller ordning på gatunamnen i Göteborg

Nej, Jutegatan gick inte an. Och vad hände egentligen med Hofåsgatan? Lars O. Carlsson, mångårig ledamot i Göteborgs stads namnberedning, skingrar hundraåriga dimridåer.

ANNONS

En föredragande handläggare, rustad upp till tänderna, en sekreterare som skall sammanfatta sammankomstens diskussioner och förslag samt åtta ledamöter, representerade sju politiska partier – ja, denna samling utgör Göteborgs Stads namnberedning som med hög närvaro träffas varje månad för att diskutera stadens framtida gatunamn.

Sammanträdeslokalen är väl vald. Göteborgsrummet, i Ostindiska huset, utsöndrar genuin Göteborgiana, stort ansvar och historisk tyngd. De tunga mörka möblerna, väggarna av mörk ekpanel, de historiska tavlorna med sina klassiska Göteborgsmotiv och om inte detta räckte – där i hörnet – en byst föreställande kammarherren, museimannen och profilen Magnus Lagerberg, som till sommaren varit död i 100 år. Se där, kanske en aspirant till en kommande namngivning.

ANNONS

Villor uppförs i Änggården. Bilden togs i november 1922. Änggården var ett av de framväxande områden som namnberedningen fick ta itu med.
Villor uppförs i Änggården. Bilden togs i november 1922. Änggården var ett av de framväxande områden som namnberedningen fick ta itu med. Bild: KAMERAREPORTAGE

Namnberedningen brukar räkna sin historia från 1919. Men det hade faktiskt i princip börjat redan i maj 1911. Då hade Byggnadsnämnden i Göteborg anhållit hos Drätselkammaren om att blivande gator i Änggården skulle förses med lämpliga namn. Man hade också för att underlätta Drätselkammarens arbete sänt med en kartkopia på vilken det, med röda bokstäver, hade skrivits in förslag på gatunamn som tagits fram av t. f. stadsingenjören Arvid Södergren.

Den 27 september 1913 var det Egnahemsnämnden som uppvaktade Drätselkammaren i ett liknande ärende, men denna gång avsågs namnärendena det nya Egnahemsområdet i Landala.

Den 14 oktober 1913 tillsatte Drätselkammaren en särskilt beredning som fick i uppdrag att processa och presentera förslag på lämpliga gatunamn för dessa områden.

Beredningen bestod av fyra personer:

• Språkforskaren och professorn Elof Hellquist (1864-1933) som bland annat år 1903 blev docent i nordiska språk vid högskolan i Göteborg och 1907 utsågs till professor.

• Juristen och ämbetsmannen Peter Lamberg (1857-1924) som var son till prosten Jonas Carsten Lamberg. Han var en av initiativtagarna till bildandet av Göteborgs orkesterförening och dess ordförande 1905-1922.

• Köpmannen och konsuln Ernst Roberg (1869-1939) var delägare i firma Tycho Roberg under åren 1895-1939 och hade många förtroendeuppdrag i såväl kommunen som inom näringslivet.

ANNONS

• Stadskamrerare och vice häradshövding Arvid Cavalli (1867- 1931) var styrelseledamot i Riksbankens avdelningskontor, justitieministerns pressombud samt sekreterare och ombudsman hos Pensionsinrättningen i Göteborg.

Det kanske också är på plats att vi presenterar den Arvid Södergren, som enligt texten ovan, skrivit namn på kartkopian över Änggården. T. f. stadsingenjören Arvid Södergren (1880-1931) hade studerat vid Tekniska Högskolan och därefter genomfört en del studieresor innan han kom till Göteborg år 1910. Här blev han senare bland annat aktiv inom Tekniska Samfundet.

Den 2 december 1913 presenterade beredningen namn för Landala och Änggården och bland Landalaförslagen fanns exempelvis de användbara namnen Syréngatan, Kolonigatan, Ljunggatan och Hagtornsgatan. I Änggården föreslogs namn som exempelvis de antagna Askimsgatan respektive Särögatan, medan Hofåsgatan aldrig blev utlagd.

Beredningen presenterade dessutom ett stort antal förslag på gatunamn för den 14:de roten, exempelvis Ekmansgatan, Götaplatsen samt Lyckans Väg.

Radhus under uppbyggnad i Änggården i oktober 1923.
Radhus under uppbyggnad i Änggården i oktober 1923. Bild: KAMERAREPORTAGE

Våren 1917 arbetade en annan tillfällig beredning med gatunamnsförslag till bland annat Majorna, Kungsladugården, Rambergsstaden och Sannegården. Även denna gång bestod beredningen av fyra personer:

• Redaktör Gustaf Blom (1875-1935) var politiskt engagerad, bland annat som ledamot i stadsfullmäktige 1911-1935. Han hade ett stort antal förtroendeuppdrag, inte minst i flera spännande beredningar, som beredningen för ordnande av Gustav Adolfs Torg med omgivningar 1916-1927 samt beredningen för ordnande av Götaplatsen och området däromkring 1917-1929.

ANNONS

• Redaktör C. R. A. Fredberg (1863-1933) som i våra dagar kanske främst är känd som skildrare av Göteborgs historia, bland annat genom det omfattade verket Det gamla Göteborg, i tre tjocka band, men också genom de två banden om stadens företagshistoria, Från vår merkantila och industriella verld – bara för att nämna något av allt som Fredberg skrivit.

• Professorn och språkforskaren Bengt Hesselman (1875-1952) blev år 1914 professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola. Han var från 1926 ordförande i Kungliga Ortnamnskommittén, från 1930 namnändrad till Kungliga Ortnamnskommissionen. Han var från 1935 ledamot av Svenska Akademien.

Arvid Södergren, som vi redan kortfattat bekantat oss med, var också en av de utvalda.

Den 25 april 1918 återremitterade stadsfullmäktige några gatunamn som föreslagits av drätselkammarens andra avdelning. Två av dessa namn var Jutegatan respektive Juteplatsen i Sannegården. I stadsfullmäktige framhöll advokat Bernt Drakenberg (1858-1932) att benämningen jutar vanligen används när man vill vara förarglig och smäda. Dessutom ansåg han att en ljudlikhet låg för nära. Ville man uppkalla gatan efter danskarna, kunde den i stället få heta Danagatan och platsen invid Danaplatsen i stället för det presenterade förslaget Juteplatsen. Danaplatsen blev också efter återremissen beredningens förslag och stadsfullmäktiges beslut 1921, men i stället för Danagatan föreslogs och beslöts samma år Lambergsgatan för att undvika förväxlingar med Dalagatan. Den plats som då fick namnet Danaplatsen har numera försvunnit.

ANNONS

Denna hänsyn mellan Dana och Dala har dock senare åsidosatts, när man 1937 gett namnet Danagatan åt en annan gata i Sannegården, och 1975 återanvänt namnet Danaplatsen till en plats intill Danagatan. Namnet Lambergsgatan är för övrigt till minne av biskop Eric Lamberg (1719-1780) som tidvis bodde på Sannegården.

Stadsfullmäktige hade alltså på våren 1918 återremitterat namnförslagen Juteplatsen och Jutegatan, vilket fick till följd att drätselkammarens andra avdelning tillsatte en beredning, bestående av Gustaf Blom, C. R. A. Fredberg och Arvid Södergren – alltså idel bekanta.

Den 11 februari 1919 hade drätselkammaren ett möte och inför detta sammanträde hade fastighetsdirektören Alfred Gärde (1874-1940) sammanställt ett förslag om att tillsätta en mer permanent gatunamnsberedning samt att den skulle bestå av de redan beprövade herrarna Blom (sammankallande inför första träffen), Fredberg, Hesselman och Södergren. Bengt Hesselman, som tillsammans med sin familj flyttat till Göteborg hösten 1914, kom dock redan sommaren 1919 att flytta tillbaka till Uppsala.

Drätselkammaren andra avdelning gav också den nytillsatta beredning uppdrag att ”inkomma med förslag till namn å i fastställd stadsplan upptagna gator och öppna platser, som ännu ej av stadsfullmäktige åsatts namn”.

Dessutom fick beredningen, för yttrande, två skrivelser som hade överlämnats från postdirektören i västra distriktet, innefattande ”hemställan om ändring av vissa gatunamn”.

ANNONS

Det var alltså så det hela började och gatunamnen fick sin egen beredning. Sedan dess har staden expanderat och ett väldigt stort antal nya gatunamn har kreerats och nya skyltar iordningsställts och monterats upp.

Språkläraren Carl Sigfrid Lindstam (1919–1960) dokumenterade gatunamnens historia via boken "Göteborgs gatunamn" som utkom i en första utgåva år 1945. Dessförinnan hade professor Elof Hellquist (1864-1933) år 1911 sammanställt en dokumentation med samma namn.

Lindstams bok kom år 1962 ut i en andra upplaga, där Lennart Graneld (född 1933) kompletterat uppgifterna med de namn som tillkommit under åren 1945-1959. År 1986 publicerades en tredje upplaga, med Rutger Blidberg (1921-1990) som redaktör, och som omfattar alla fastställda namn i staden fram till 1986. Den senaste boken med titeln Göteborgs gatunamn sammanställdes av Greta Baum (1933-2017) år 2001, och omfattar alla namn fram till och med år 2000. Greta Baum var, precis som exempelvis Hugo Hofflander (1891-1963) och Rutger Blidberg, under många år handläggare inom Göteborgs Stads Namnberedning.

Några av Göteborgs gatunamn är lika gamla som staden, medan andra gatunamn har tillkommit i år.

De sistnämnda har genomgått den nu drygt hundraåriga namnberedningens nålsöga, för att därefter fastställas av Göteborgs Stads kulturnämnd – Smörslätten i Björkekärr och Mirandagatan i Bergsjön är högaktuella exempel på detta.

ANNONS

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS