Grill-George - Göteborgs första snabbmatskedja
Sveriges första traditionella hamburgare åts antagligen på en utställning i Helsingborg år 1955. Men när det gäller permanent servering brukar den göteborgska restaurangkedjan Grill-George – som bland annat hade lokal på Östra Larmgatan – ofta nämnas som en av flera pionjärinstitutioner. Grill-George serverade enligt samstämmiga vittnesmål goda hamburgare – men kanske något mjuka pommes frites – cirka 1960. Bilden är tagen i maj 1957. De elegant klädda snabbmatsätarna på bilden har kanske beställt grillad wienerkorv med pommes för en och femtio.
Lunch i väntan på grävskoporna
En Frölundabonde äter lunch ur djup porslinstallrik – möjligen gröt eller soppa – under en paus från vårarbetet. Bilden är tagen den 3 april 1928. Gårdens namn framgår inte av fotografens noteringar, men man kan på goda grunder anta att bonden hör till den sista lantbrukargenerationen i denna jordbruksbygd som hade rötter åtminstone till medeltiden. Frölunda införlivades i Göteborg år 1945. Villor, radhus, kedjehus, punkthus, lamellhus och köpcentrum drogs snabbt över de gamla åkrarna. Ibland – till exempel i Tynnered, Åkered och Önnered – anas gamla by- eller gårdsnamn i adresserna. Och här och där sýns ännu på 2000-talet en kvarlämnad mangårdsbyggnad med brutet tak, lövsågade vindskivor, verandatrappa och pardörr.
Alkoholfri värmebölja
I augusti 1945 rådde en värmebölja över Göteborg – och då var Eriksbergs Ebedricka det perfekta göteborgska alkoholfria alternativet. Eriksbergs bryggeri låg ungefär vid Lisebergs nuvarande parkering och hade i höjd med Andra världskriget en årlig tillverkning på fem miljoner liter. Det var bara i butikerna som svagdrickan Ebedricka upplevdes som konkurrent till ölet – ty Eriksbergs bryggeri ägdes av Pripps. Det är ett förresten kraftprov att bära en träkagge med damejeanne i varje hand.
Tolv år av mellanöl
Mellanölet – och mellanölsdebatten – har nästan blivit en symbol för 1970-talet. Mellanölsförsäljning i lisvmedelsbutiker förbjöds år 1977, efter vad som kan betecknas som ett misslyckat tolvårigt experiment. I efterhand präglas diskussionen av lätt förvirring eftersom mellanölets styrka angavs i viktprocent, ett mått som numera har ersatts av volymprocent. Det mellanöl som troligen dricks på bilden – på en inte närmare angiven utomhusbänk i Göteborg – har alltså en viktprocentstyrka på 3,6 procent, vilket motsvarar ungefär 4,5 volymprocent. Det är alltså med dagens mått typiskt starköl.
Hamnen före containrarna
Denna bild, tagen vid Packhusplatsen den 29 augusti 1919, visar ett stycke göteborgsk livsmedelshistoria. Tunnorna rymmer sill, den eviga salta basfödan. Möjligen var fotografen ute efter att också illustrera en aktuell debatt, för tidningarna skrev på 1910-talet gärna om ”dyrtiden” och den orimligt dyra sillen. Men bilden visar också ett stycke göteborgsk transporthistoria – så här såg en typisk lastningskaj ut innan containersystemet slog igenom på 1960-talet. Det kunde ta dagar att tömma och fylla ett lastrum. Och godshanteringen luktade fortfarande. Det kunde lukta kaffe ena veckan och apelsiner den andra. Eller – som i det här fallet – en kraftfull förnimmelse av sill över Packhusplatsen.
Gåsmiddag med twist
På denna bild från 1939 tycks skånska och göteborgska måltidstraditioner flyta samman. Adolf Andersson vilt- och fågelaffär i Stora Saluhallen laddar upp med gäss inför traditionell gåsamiddag. Men bilden är inte tagen på Mårtensafton den 10 november, utan på den mer göteborgskt färgade Gustav Adolfsdagen den 6 november. En kvalificerad gissning är att den göteborgska gåsamiddagen kröntes med Gustav Adolfsbakelser.
Världens saltaste jobb
Sill rensas och saltas i Fiskhamnen en septemberdag 1945. Denna metod för att konservera – en lager fisk, ett lager salt, ett lager fisk – är äldre än staden Göteborg. Sillen har periodvis varit den dominerade basfödan längs västkusten. Den sill som inte åts koktes till olja för tvål eller belysning. Franska revolutionen ägde i hög grad rum i gatljusen från den svenska västkustens sillolja. En diskret men omisskänlig Göteborgsmarkör finns i bakgrunden: Sjömanskyrkans kampanil med Sjömanshustrun.
Tidernas Göteborg
Detta reportage görs inom ramen för forskningsprojektet "Tidernas Göteborg" – ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Göteborg & Co och Bokförlaget Max Ström. Målet för projektet är att skildra Göteborgs historia i bilder. Forskningen bedrivs i svenska och utländska arkiv inom ramen för samverkansresursen GPS400 (Göteborgskulturer på stan 1621–2021). Göteborgs-Posten är extern partner.
Har du bilder som du vill ska ingå i Göteborgs framtida kulturarv? Mejla i så fall [email protected] . Observera att det kan dröja flera veckor innan du får svar. Göteborgianaredaktionen får mycket stora mängder post.
Resultatet presenteras fortlöpande i GP och i forskningspublikationer fram till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.