GBG400: Unika bilder från Göteborg under 400 år

År 2021 fyller Göteborg 400 år och nu kan GP tjuvstarta firandet med ett historiskt bildspel över fyra sekler. Se tvätterskorna på 1800-talet, se när den malmska valen konserverades – ett Göteborg från en svunnen tid.
Men historien ligger också närmare än man kan tro. Den tragiska spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen och Backabranden har påverkat en hel generation.

Text: Kristian Wedel Bild: Robin Aron

KLICKA PÅ PILARNA FÖR ATT SE ALLA BILDERNA. Malmska valen ligger på Lindholmens slip i väntan på konservering. En av personerna på kajen torde vara August Wilhelm Malm själv. Fotografiet kommer från den illustrerade monografi som Malm själv lät trycka i cirka 50 exemplar. Boken ”Monographie Illustrée du Baleinoptère trouvé le 29 Octobre 1865 sur la Côte Occidentale de Suède” har internationell status som en av tidigaste högkvalitativa fotoböckerna. När något exemplar numera dyker upp på marknaden betingar det fantasipriser. Enligt en svårkontrollerad legend finns det några privatexemplar i Göteborg. Bild: Göteborgs naturhistoriska museum

IFK Göteborgs Bertil ”Bebben” Johansson filosoferar vid hörnflaggan i matchen mot Sundsvall den 17 oktober 1965. Blåvitt vann med 2-1. Det verkar ha varit en genuint tråkig match. Inte ens sportjournalisterna orkade arbeta upp någon större entusiasm. Så här skrev Göteborgs-Posten dagen därpå. ”Massor av spelarskador samt en plan som mer liknade en åker än allsvensk matcharena kom att verksamt bidra till att göra mötet Kamraterna-Sundsvall till en föga attraktiv fotbollsunderhållning.” Bild: Alf Weihed

Skansen kronan, Göteborg 1896. Bröderna Viktor och Oscar Larsson bärgar hö på Kommendantsängen framför Skansen kronan år 1896. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Den 12 mars 1992 rullade en spårvagn okontrollerat nedför Aschebergsgatan och kraschade in i en hållplatskur vid Vasaplatsen. 13 människor dog och 23 skadades allvarligt i den värsta spårvagnsolyckan i Göteborgs historia. Bild: Peter Claesson / GP

Den 17 november 1995 står GP-fotografen Sören Håkanlind på Götaplatsen och tar ett legendariskt göteborgskt reportagefoto. Snökaoset i november 1995 är av den magnituden att alla göteborgare som var med har historier att berätta – om inställda tåg och bussar, pulsande på trottoarerna, den plötsligt och oväntade tystnaden i en storstad där det bara (och knappt ens det) gick att ta sig fram till fots. De flesta minns också vänligheten från dessa snödagar. Det var en alldeles lagom mild och tillfällig göteborgsk naturkatastrof. Hotell servererade varm choklad och lapplisor hjälpte bilister att hitta insnöade bilar. Bild: Sören Håkanlind

Ubåten ”Ulven” på Eriksbergsvarvet i augusti 1943. ”Ulven” – 66 meter lång, byggd i Karlskrona år 1929 – minsprängdes den 15 april 1943 vid en övning kring Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 män ombord dog på några ögonblick, antingen direkt av explosionen eller av snabb drunkning och högt tryck. ”Ulven” kraschade mot bergbotten. Det var en torsdag och klockan var 18.25, några hade antagligen suttit och ätit ärtsoppa. Inledningsvis hoppades marinledningen att besättningen var vid liv bakom vattentäta skott. Sökandet blev alltså ett tidspressat helvete för ubåtar, minsvepare och fiskebåtar i mörker och grov sjö och ett område fullt med minor. 50 fartyg och 1 500 man slet dygnet runt. Sverige höll andan. Den 5 maj kunde dykaren Alvar Eriksson sätta fötterna på ”Ulvens” däck och konstatera att sökandet hade varit förgäves. Det tog alltså sammanlagt närmare tre och en halv månad att hitta ”Ulven” och genomföra bärgningen. Bild: KRIGSARKIVET

Den 29 oktober 1998 klockan 23.42.02 kom det första samtalet till SOS Alarm. Det skreks och bönades i luren. Det brann i en föreningslokal på Backaplan i Göteborg. Det som hade börjat som ett vanligt ungdomsdisco slutade i den värsta brandkatastrofen i Göteborgs moderna historia. Totalt skadades 213 personer under branden. 63 unga människor dog. Bild: Niklas Maupoix

Utsikt från Domkyrkotornet cirka år 1870. Den nya stadens byggnader – för det nya samhällets behov – har brett ut sig på de forna fästningsytorna. Sahlgrenska sjukhuset och läroverket dominerar bilden. Alla berg i bakgrunden – inklusive Skansberget – är betydligt kalare än i dag. Trots att bilden antagligen är tagen mycket tidigt på morgonen är det anmärkningsvärt folktomt. Bild: Ur boken Perspektiv på Göteborg

Lantmätaren Kettil Classon Felterus Göteborgskarta från 1644. Det går lätt att orientera sig tack vare den typiska göteborgska krökta hamnkanalen. Nuvarande Vallgatan kallas Drottninggatan på Classons karta, Drottninggatan kallas Jakobsgatan, Postgatan är Hertingsgatan och Lilla Torget är Fisktorget. Det är också värt att notera att det 1644 fortfarande bara fanns två broar över Stora Hamnkanalen: Kämpebron och Lejonbron. Nuvarande Brunnsparken är en oregelbunden holme. Bild: Kettil Classon Felterus

I januari 1929 drog kylan in över hela Nordeuropa och lamslog färjelinjer och fartyg. På många håll låg kölden kvar en bit in i mars. Här syns delar av den göteborgska fiskeflottan översnöad och nedisad i Fiskhamnen. Det är den 16 januari 1929. Bild: Kamerareportage

I nästan 300 år var ljudet av klappträ en självklar bekantskap för alla göteborgare. Tvätterskorna satt på knä på flottarna och hamrade ut sköljvattnet. Ett klappträ betraktades som en normal fästmansgåva. Bilden är tagen intill synagogan på Stora Nygatan. Det är troligen 1890-tal. Inget klappträarbete i världen kunde göra något åt att vallgravsvattnet var hopplöst smutsigt. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Den 19 september 1937 var det handbollslandskamp mellan Sverige och Tyskland utomhus på Gamla Ullevi. Världen hade börjat vänja sig vid att tyska landslag gjorde Hitlerhälsning inför matcherna. Bild: Kamerareportage

Ingemar Johansson knockade Eddie Machen efter två minuter och 16 sekunder på Nya Ullevi den 14 september 1958. Bild: Kamerareportage

Packhusplatsen den 29 augusti 1919. Tunnorna rymmer sill, den eviga salta basfödan. Möjligen var fotografen ute efter att också illustrera en aktuell debatt, för tidningarna skrev på 1910-talet gärna om ”dyrtiden” och den orimligt dyra sillen. Men bilden visar också ett stycke göteborgsk transporthistoria – så här såg en typisk lastningskaj ut innan containersystemet slog igenom på 1960-talet. Det kunde ta dagar att tömma och fylla ett lastrum. Och godshanteringen luktade fortfarande. Det kunde lukta kaffe ena veckan och apelsiner den andra. Eller – som i det här fallet – en kraftfull förnimmelse av sill över Packhusplatsen. Bild: Kamerareportage

En häst har stannat i kontemplativ stillhet på Tellgrensgatan i Majorna. Året skulle kunna vara 1910. Byggnaden i bakgrunden är Olsonska gården – ett numera kulturmärkt byggnadsminne. Här bodde ett par generationer av redarfamiljen Olson, ägare av Göteborgs sista stora segelfartygsrederi i slutet av 1800-talet. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan dess. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Sex människor dog när försvarets helikopter kraschade i havet öster om Rörö den 18 november 2003. 24 november bärgas den kraschade pumahelikoptern. Bild: Niklas Maupoix

Göteborgs mekaniska verkstad i Lundbystrand år 1901. Familjen Keillers gamla verkstad var i början av 1900-talet på väg att transformeras till det internationellt konkurrenskraftiga skeppsvarvet Götaverken. De två pojkarnas närvaro på bilden undandrar sig tvärsäkra tolkningar. De är inte arbetsklädda. Men trots allt lutar det nog åt att fotografen har dokumenterat två av den göteborgska industrihistoriens många barnarbetare. Så sent som på 1910-talet var 10-15 procent av de göteborgska arbetarna minderåriga. Bild: Göteborgs stadsmuseum

”Stadens starke man” är ett slitet uttryck, men det fångar den blandning av formellt och informellt inflytande som en färgstark personlighet med begåvning för att navigera i en politisk miljö kan skaffa sig. Göteborgaren och socialdemokraten Göran Johansson torde vara det svenska 1900-talets bästa exempel på en sådan stark man. Hans inledande politiska plattform var verkstadsklubben på SKF. År 1988 blev han första gången kommunstyrelsens ordförande. I drygt två decennier var han Göteborgs dominerande kommunpolitiker. Här porträtteras han år 1992, i Göteborg. Bild: Stefan Berg

Den 15 juli 1971 ledde en olycklig kombination av gods – och en stor portion otur – till en av de värsta katastroferna i Göteborgs hamns historia. Det danska fartyget ”Poona” låg vid kaj i Lundbyhamnen. Tunnor som innehöll natriumklorat och rapsolja stod sida vid sida i lastrummet. En stålbalk som sänkte ner kom i gungning och råkade sticka hål på några tunnor. Samtidigt uppstod gnistor. Explosionerna blev fruktansvärda. Brinnande stycken for över stora delar av Göteborg. Trä splittrades på Götaälvbron. Fönsterrutor krossades i Brämaregården. Inte ett enda skyltfönster på Herkulesgatan förblev helt. Till och med på fastlandet – i Brunnsparken – kastades tegelpannor och splitter omkring och orsakade personskador. Branden på ”Poona” pågick i flera dygn. Fyra personer – en besättningsman och tre stuveriarbetare – omkom. Bild: Bror Augustsson

Ostindiefararen ”Götheborg” påbörjar sin två år långa seglatsresa tur och retur till Kina. Den 2 oktober 2005 eskorterar många båtar ”Götheborg” den första biten av sträckan. Bild: Kent Hallgren

Tonfisken var relativt vanlig i svenska vatten fram till 1950-talet, men denna magnifika fångst i juli 1916 var trots allt något utöver det normala och rapporterades även i rikspressen. Tonfisken – som i princip är en enormt stor makrill – blir ofta två meter lång. Enstaka exemplar kan bli tre meter. Bild: Kamerareportage

Grodmansrånet har gått till den göteborgska brottshistorien.Strax efter lunchtid den 29 juli 1965 sprang två män in på Skandinaviska bankens kontor i Gamlestaden. Den ene bar lösbröst och blond peruk, den andre vaktade vid dörren och avlossade några kulor i taket.Rånarna hade en ganska bra plan. I första hand skulle de fly i en båt på Säveån. Ligans tredje medlem satt till rors och väntade. I andra hand, om det skulle visa sig omöjligt att använda båten, skulle de försvinna simmande i det grumliga vattnet. För detta ändamål bar de grodmansdräkter. Det hade placerat viktbälten och syrgastuber i vassen. De hade också spänt en koppartråd under vattnet som de skulle kunna följa.Men nästan allt gick snett för rånarna. Både kunder och personal gjorde oväntat kavat motstånd. Bild: Curt Warås

Göteborgskravallerna inträffade i samband med EU-toppmötet den 14-16 juni 2001. Denna bild togs på Avenyn den 15 juni. Bild: Åke Ericson

Västlänkens huvudtunnel juli 2020. Etapp Haga, mellan Rosenlundskanalen och Hamnkanalen. På bilden ses Trafikverkets byggledare, David Hersvikt och Erik Lissdaniels, i den första delen av Västlänkens huvudtunnel. Bild: Robin Aron

Herman Lindholm provkör radiobilarna på Liseberg den 11 maj 1927. Om man kan säga att löjtnant Carstensen grundlade Tivoli i Köpenhamn kan man med nästan samma sanningshalt säga att Herman Lindholm grundlade Liseberg. Det gjorde han via kommunpolitiken och arbetarrörelsen – två begrepp som troligen för honom flöt ihop en smula. Lindholm var Lisebergs förgrundsfigur och ständiga politiska beskyddare, periodvis ordförande eller direktör under de första två decennierna. Han förvandlade Liseberg från en tillfällig jubileumsattraktion till en modern nöjesanläggning med brett publikanslag, låga priser, dansbanor, internationella artister och ett betryggande flöde av korv, karameller och spunnet socker. Bild: Kamerareportage

Föreningen Mjölkdroppen hade föreningar i flera svenska städer. Verksamheten kan för en nutida betraktare te sig beskäftig snarare än välvillig. Fattiga kvinnor undervisades i amning och kosthållning och kunde också erhålla så kallade amningspremier och visst understöd i form av mjölk på glasflaskor. I gengäld måste de fattiga mödrarna godta att utsättas för ständiga kontroller och hembesök. Fotografiet i föreningens väntrum i Göteborg togs år 1915. Bild: Hjerns bok Ett svunnet Göteborg

4 maj 2020. Sjukvårdens sista utpost i kampen mot covid-19. IVA avdelning 227 på Mölndals sjukhus under våren 2020. Bild: Olof Ohlsson

Bilden är tagen den 2 juni 1918. I förgrunden syns demokratipionjären Frigga Carlberg. Det är en händelse med betydelse för den svenska demokratihistorien som helhet. Ty det är inte alltid Stockholm som går i bräschen. I en av de stora demokratiska symbolfrågorna kan Göteborg göra anspråk på förstaplatsen: jämställdheten i politiken. Den första svenska kvinna som valdes in i riksdagen – Kerstin Hesselgren – vann sitt mandat via Göteborgsbänken. Den kvinnliga representationen hängde naturligtvis samman med den kvinnliga rösträtten. Även där fanns det en göteborgsk frontfigur: Frigga Carlberg. Det är Frigga Carlberg som är den självklara huvudpersonen på fotografiet från 1918. Det är hon som syns i svart klänning och vitt hår, med skarpskurna drag, i den första raden efter standarbärarna.Frigga Carlberg hade ägnat flera decennier åt att bereda marken för kvinnors demokratiska rättigheter. Bild: Kamerareportage

Den nya lekplatsen i Landala provleks en solig aprildag 1945. Till folkhemsprojektet hörde också barnlekplatser, gärna med sandlåda eller gungor. I Stockholm fanns det redan på 1930-talet bemannade parklekar. Fullt så raskt framåt gick det inte i Göteborg. Själva ordet ”lekplats” användes inte allmänt förrän på 1950-talet. Klädseln på fotografiet antyder att det är kallare än det ser ut. Bild: GP

Gais fotbollsspelare tränar i gymnastiksal den 15 januari 1936. Tredje man från höger är Sven Hammar som detta år vann den interna skytteligan med sex mål. Gais gjorde en ganska svag allsvensk säsong 1935-36 och hamnade trea från slutet i tabellen. Bild: Kamerareportage

Volvofabriken i Torslanda år 1970. En nästan färdig Volvo 164 ska snart gå till rulltest. De gula positionsljusen tyder på att detta exemplar är avsett för den amerikanska marknaden. Bilden är troligen tagen vid den station där man fyller på bland annat olja och kylvätska. Bild: Kamerareportage

Masthuggskyrkan med omnejd år 1920. Bilden ger ett överdrivet ödsligt intryck. Göteborg expanderade. Det byggdes livligt i kvarteren runt Masthuggskyrkan. Kyrkans klockor hade ringde första gången den 2 augusti år 1914 till följd av den allmänna mobiliseringen i samband med första världskrigets utbrott. En svårkontrollerad historia gör gällande att Masthuggskyrkans arkitekt, Sigfrid Ericson, ignorerade en instruktion att spara pengar genom att minska tornets höjd. Om berättelsen är sann bör eftervärlden vara glad över Ericsons ohörsamhet. Kyrktuppen sitter 127 meter över havet. Bild: Boken Perspektiv på Göteborg

Andra världskriget är på väg att ta slut och i Slottsskogen flyger hopparna nedför Bragebacken. Göteborgs-Posten skrev den 4 februari 1945: Ett rekord fick vi anledning notera i Bragebacken i går. Och det svarade arrangörerna själva för genom att avverka tävlingen på 45 minuter! Sådant lovar gott för kommande evenemang. Annars stod sig publikrekordet från invigningen liksom Kaare Kvickstads backrekord. Det behövs en toppman av nordisk mästarklass för att snygga upp de sistnämnda noteringarna. När han kommer någon gång på andra sidan kriget blir Bragebacken en av landets bästa kassapjäser. Genomsnittsgöteborgaren uppskattar nämligen och beundrar backhoppning. Bild: GP

Bananpiren, 3 april 2020. Drive-in-biograf under Coronapandemin i Göteborg. 50 biobesökare, i glest parkerade bilar på Bananpiren. Filmen som visas är ”The Peanut Butter Falcon”. Filmvisningen följdes av fler, liksom streamade konserter. Bild: Anders Ylander

Husockupanterna i Haga på 1980-talet var nog lite godmodigare än sina motsvarigheter i andra städer. Därom skvallrar bland annat den gängse göteborgska benämningen: husnallar. Bilden togs på Sprängkullsgatan den 1 oktober 1988. Redan på 1600-talet tycks överheten ha haft bekymmer med sturiga och självsvåldiga Hagabor. År 1670 upprättade Göteborgs magistrat ett slags svart lista över icke önskvärda existenser i Haga: spåmän, lappar, löskonor och – en exklusiv kategori – skorstensfejarens kona. Bild: Okänd

Dans kring midsommarstången på en gård i Landala den 25 juni 1915. Sjömanskostymen som några av pojkarna bär var en typ av barnmode som i över ett halvsekel hade sipprat genom samhällsskikten – från det engelska kungahuset i mitten av 1800-talet till gårdarna i Göteborgs fattiga delar på 1910-talet. Bild: Ur Perspektiv på Göteborg

31 maj 2013. Den nästintill K-märkta gula korvkiosken vid Mariaplan i Majorna med den säregna särskrivna skylten "Korv Kiosk" har bedrivit sin verksamhet i decennier och ses som en kulturinstitution i Göteborg. Bild: Lisa Thanner

Barn leker på Södra Lidens kullersten den 24 september 1920. Det hände att romantiskt lagda stadsflanörer på 1920-talet prisade dessa kvarter på Otterhällan för dess sydländska charm. Liknelsen var oavsiktligt träffande, för Otterhällan var i början av 1900-talet fattigkvarter som i smuts och elände verkligen kunde jämföras med slummen i europeiska storstäder. För 2000-talets göteborgare är det inte lätt att orientera sig i de gamla bilderna. Södra Liden är utplånad. Bild: Kamerareportage

”Coiffeur” står det på skyltfönstret till denna raksalong vid Masthuggstorget. Året är 1906. Raksalonger av denna typ skulle efter hand slås ut av engångsrakhyvelns segertåg över världen, framför allt efter att affärsmannen K C Gillette i Boston låtit utveckla en revolutionerande ”säkerhetsrakhyvel”. Bild: Ur Hjerns bok Ett svunnet Göteborg

Lasse Dahlquist framträder med Sven Tjuslings trio på Götaplatsen. Bilden är odaterad, men det är ingen djärv gissning konserten skedde vid Göteborgs 350-årsjubileum 1971. Inför jubileet arrangerades en musiktävling. Lasse Dahlquists bidrag ”Du är välkommen till Göteborg” har sedan dess fungerat som inofficiellt göteborgsk nationalsång – flitigt använt till allt från radiosignaturer till marschorkestrar. Mindre känt är att ”Du är välkommen till Göteborg” faktiskt bara kom tvåa. Segrare blev Tore Skogman. Ingen minns hans melodi. Bild: Kamerareportage

En fritidsfiskebåt ligger demolerad vid Stenpiren. Alla äldre göteborgare minns stormen den 22-23 september 1969. Konsekvenserna var oerhörda. Göteborg blev till stora delar strömlöst. Telefonerna slutade att fungera. Glasrutorna blåstes ut i Torslanda flygtorn. Älvsborgsbron började gunga och måste stängas av. Spårvagnar och tåg stod stilla. En vindmätare i Torslanda uppmätte 37 meter per sekund. Sedan gick mätaren sönder. Feskekörka och Masthuggskyrkan förlorade taken. I Slottsskogen förstördes 1 247 träd. Skadorna summerades slutligen till ungefär en halv miljard i dåtidens penningvärde. Åtta personer omkom. Bild: Bror Augustsson

När rivningsvågen drog över Linnégatan i början av 1980-talet fanns det alla skäl att befara att Villa Ideborg – här fotograferad år 1983 – skulle ligga illa till. Men Villa Ideborg klarade sig och står kvar än i dag. Denna märkliga byggnad är faktiskt – om man tittar noga – ett landshövdingehus, det sista bevarade av sitt slag, uppfört år 1897. Bild: Kamerareportage

Renovering av restaurangen i Palacehusets östra del i februari 1938. Källarfönstren vetter mot Drottningtorget. Restaurangen gick i decennier under beteckningen ”Gropen” och var det traditionella vattenhålet för stadens journalister – strategiskt beläget halvvägs mellan Göteborgs-Postens, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings och GT:s redaktioner. Numera hyser källaren Kinakrogen Ching Palace. Bild: Kamerareportage

Några minuter efter klockan nio den 12 mars 1992 spårade det 54 ton tunga ekipaget ur vid Vasaplatsen. Vagnarna höll då en fart på omkring 100 kilometer i timmen. Innan de stannade mot en husvägg har de kraschat genom hållplatskuren på Vasaplatsen och krossat flera bilar. 13 personer dog och 23 personer skadades svårt. Bild: KAMERAREPORTAGE

Fotografiet från den 17 juni 1938 – med kronprinsparet och landshövding Jacobsson på väg till Amerikakajen – ser idylliskt ut, men bakom kulisserna måste dramatiken ha varit stor. Ett oväntat dödsfall hade inträffat. Ordföranden i Svenska Amerikalinjens styrelse, direktör August Åkeson avled under dagen. Bild: Kamerareportage

Mannagrynsvälling serveras i Redbergsskolan den 20 september 1943. Den mycket göteborgska glosan ”bamba” – en förkortning av ”barnbespisning” – har använts sedan åtminstone 1950-talet. Bild: Kamerareportage

Den 12 oktober 1958 tog IFK Göteborg emot Djurgården på Sveriges nya storarena: Ullevi i Göteborg. Här syns Djurgårdens Gösta ”Knivsta” Sandberg i närkamp med blåvittmålvakten Ronald Johansson. Hemmalaget vann med 4-3. Bild: Kamerareportage

Är detta en historisk göteborgsk idrottsbild som fångar 127 SM-guld och åtta olympiska spel? Eller är det något annat? Enligt arkivnoteringen är denna GP-bild tagen i mars 1984 och den ska enligt samma noteringar föreställa simhopparen Marianne Weinås som får instruktioner av Ulrika Knape. Och på Ulrika Knapes knä sitter – allt enligt GP:s arkivpost – den blivande simhopparen Anna Lindberg. Men när Marianne Weinås tittar på bilden i dag ser hon omedelbart att det inte stämmer:- Jag har fel ben på bilden! Så såg mina ben inte ut 1984. I simhopparsammanhang är detta ett oavvisligt argument. Elitsimhoppare har koll på sina ben. Marianne Weinås tror i stället att bilden är tagen 1982. Barnet är Ulrika Knapes då treårige son David. Bild: Kamerareportage

Det är oktober 1957 och fotografen fångar en stunds lek i den helt nybyggda stadsdelen Biskopsgården. De första hyresgästerna hade flyttat in i Södra Biskopsgården sommaren 1956. Egentligen är Biskopsgårdens historia äldre än staden Göteborgs. I hundratals år var detta gamla kulturlandskap på södra Hisingen gränsbygd mot Norge. Bild: THURE CHRISTIANSSON

Hisingsbron började rivas nästan i samma stund som den stängdes av, i slutet av april 1968. Göteborgarna hade just fått en ny och betydligt modernare älvförbindelse – Tingstadstunneln, öppnad den 29 mars. Bild: IVAN L. WENNERGREN

En gång var ishockey en utomhussport och spelarna föredrog att bära lite för stora filtkepsar istället för hjälm. Hockeyklubben Västra Frölunda grundades 1944, ligger fyra i elitseriens maratontabell och har bytt namn minst två gånger. De äldsta Frölundabilderna präglas inte sällan av snöflimmer. Denna bild är tagen i januari 1947. Bild: Kamerareportage

Linbanan mellan Liseberg och utställningsområdet i Johanneberg. År 1921 fyllde Göteborg 300 år, men firandet uppsköts två år. Dessa bilder från 1923 års jubileumsutställning är tagna av Anders Karnell som tillsammans med Fritz Bruce och Harald Holmqvist drev bildbyrån Fotomonopolet. Firman hade det officiella uppdraget att dokumentera 1923 års jubileumsutställning. Eftervärldens bild av Göteborgs 300-årsjubileum är i hög grad ett resultat av deras urval. Bild: Anders Karnell/Fotomonopolet

Det var järnskelett som gällde på 1880-talet och även om Stora Saluhallen väl inte var lika storslagen som sina internationellt kända anförvanter Eiffeltornet och Frihetsgudinnan tänjde bygget på gränserna för vad Göteborg kunde prestera. För det var en helt göteborgsk angelägenhet: delvis finansierad av Renströmska fonden, initierad av Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidnings chefredaktör S A Hedlund, ritad av S A Hedlunds brorson Hans Hedlund, konstruerad på Keillers verkstad och uppförd av Göteborgsbyggmästaren August Krüiger. Bilden är tagen år 1888, i februari 1889 kunde handlarna flytta in.. Bild: Göteborgs stadsmuseum

Arkaden – byggnaden och den välvda genvägen mellan Norra Hamngatan och Östra Hamngatan – blev aldrig en äkta arkad. Det var meningen att valvbågar över gatan skulle förbinda två syskonbyggnader med varandra. Men aktiebolaget Göteborgs arkader fick slut på pengar efter att år 1899 ha byggt klart den första halvan. Arkitekten Frans Louis Enders hade ritat en trevlig svängd tegelbyggnad på fem våningar som rentav hade förberedda klackar i tornen för att kunna överbrygga gatan. Eftersom projektet aldrig slutfördes förrycktes för all framtid göteborgarnas allmänna uppfattning om vad en ”arkad” egentligen är: det blev helt enkelt en trevlig gata med butiker och en tegelbyggnad med tinnar och torn. När bilden togs kring jul 1969 var den gamla Arkadenbyggnaden dödsdömd. Den började rivas år 1972. Bild: Kamerareportage

Klockan tre på eftermiddagen den 3 september 1967, efter ett dygns trafikförbud, var det fritt fram att köra på höger sida i centrala Göteborg. Högertrafikomläggningen – skiftet från vänster- till högertrafik – var ett nästan ofattbart stort trafikplaneringsprojekt. Bara i Göteborg byttes ungefär 20 000 vägmärken. Nästan alla spårvagns- och busshållplatser fick byggas om. Bilden från Östra Hamngatan antyder ett kontrollerat kaos. Reklamskylten på brandväggen, som påminner om att det är högertrafik, känns en smula överflödig. Bild: Kamerareportage

Drottningtorget och järnvägsstationen år 1864. Det första tåget från Göteborg avgick den 1 december 1856. Destinationen var Jonsered. Stationsbyggnaden i Göteborg – som då ännu inte kallades centralstation – invigdes 1858. Inledningsvis körde ångloken in i banhallen. Från och med november 1862 gick det att ta tåget mellan Göteborg och Stockholm. Bilden är en av flera stadsfotografier från samma tid av fotoateljén Vogel und Dienstbach. Bild: Vogel und Dienstbach

Göteborg 1919. Bärgade minor förs i land. Bild: KAMERAREPORTAGE

Demonstranter kastar gatsten på polisen den 15 juni 2001. Göteborgskravallerna, som uppstod i samband med EU-toppmötet den 14-16 juni 2001. Bild: Stefan Berg

Göteborg 1 maj 1918. Förstamajdemonstration på Heden Bild: Kamerareportage

Kopparsticket ur det tyska praktverket ”Theatrum Europaeums” band från 1667 visar det ”Gottenburg in Schweden” som den svenska statsmakten med entusiasm ville visa upp: fästningsstaden som en taggig igelkott. Bild: Theatrum Europaeums

På ett bevarat foto från Skeppsbron – troligen taget några år efter Alexander Keiller död 1867 – syns vid Skeppsbron ett oformligt rökmoln: ingenjör Keillers verkstad, som utvecklades långt senare – flera decennier efter hans död – till Götaverken. Bild: Ur boken Perspektiv på Göteborg

Majorna 1902. En spårvagn färdas på Karl Johansgatan. I bildens mitt Bryggeriet Kronan.

Kopparmärra - inklusive Karl IX - avtäcks år 1904. Bild: Aron Jonason

1/63