Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Barnmorskeeleverna stirrar in i kameran – fotografen glömde det viktigaste

Vi har namnen på alla – frågan är bara vem som är vem. Arkivjakt kan vara både fantastisk – och fullständigt hopplös. Här berättar GP:s Kristian Wedel historierna bakom fem bilder – med göteborgska kvinnor i fokus – ur GP:s jubileumsbok ”Göteborg 400”.

23 barnmorskeelever stirrar stint in i kameran.

Arkivarien Karl-Magnus Johansson på Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg har utfört ett fascinerande detektivarbete kring denna bild. Den är sannolikt tagen i juni 1865 då klassen examinerades från barnmorskeutbildningen på Sahlgrenska sjukhuset, i västra flygeln, på tredje våningen – det vill säga i lokalerna för nuvarande Pedagogen. Fotografiet är framställt av ”P M Lindsteds Fotografiska Institut”, med ateljé på Södra Hamngatan 51. Det är troligen dit de 23 kvinnorna har gått för att låta sig fotograferas efter den nio månader långa utbildningen.

Denna inte oväsentliga upplysning har 1860-talets fotograf helt enkelt missat att förmedla till eftervärlden.

Karl-Magnus Johansson har via arkiven lyckats spåra samtliga 23 kvinnor på bilden. Det går sålunda att veta att endast en av dem är från Göteborg. Den yngsta – Anna Greta från Ucklum – är 21 år gammal. Den äldsta – Charlotta från Ramnäs – ska snart fylla 32 år. De flesta kommer från enkla förhållanden. De har beteckningar som ”ogift torparedotter”, ”ogift bonddotter” eller ”gift med statkarl”. Barnmorskeyrket hade fortfarande låg status, men utbildningar av den typ som bedrevs på Sahlgrenska sjukhuset bidrog naturligtvis till att på sikt öka statusen. Bilden sammanfaller tidsmässigt med emigrationstiden – fyra av eleverna skulle sedermera flytta till Nordamerika.

En detalj är besvärande för Landsarkivets forskare. Samtliga barnmorskeelevers namn finns förtecknade – men det framgår inte av bilden vem som är vem. Denna inte oväsentliga upplysning har 1860-talets fotograf helt enkelt missat att förmedla till eftervärlden.

I flera fall har det faktiskt gått att klarlägga identiteten genom fiffig korsläsning av olika källor. Det står exempelvis klart att den fjärde kvinnan från höger i mittenraden är Ingar Gren från Skåne. Hon avled i barnsängsfeber vid 33 års ålder år 1877. I de flesta fall är identiteten dock fortfarande okänd. Det finns fortfarande många oberättade berättelser i detta fascinerande och tidiga Göteborgsfotografi.

Tidig göteborgsk servitris

Den andra bilden i detta urval är tagen i Göteborg cirka år 1885. Det är en ölkällare.

Etablissemanget står med all säkerhet under det kommunala utskänkningsbolagets kontroll. Servitrisen tycks ha satt på sig ett rent förkläde för fotografen. Det är en tidig göteborgsk arbetsplatsbild på en kvinna i arbete.

Massbilden från Gamlestadens fabriker är tagen år 1890. Ända fram till Första världskriget var textilindustrin den självklart största industribranschen i Göteborg. Gamlestadens fabriker hade en ledande ställning, med färgeri, spinneri, väveri och tillverkning av fiskenät. För yrkesarbetande kvinnor representerade textilindustrin ett av två huvudalternativ till försörjning: den andra möjligheten var att arbeta som tjänstefolk i en förmögen familj. I mitten av 1890-talet passerade Gamlestadens fabriker milstolpen 1 000 arbetare. Majoriteten av dem var kvinnor.

Spurtbilden med de fyra kvinnorna på kolstybb är daterad den 13 september 1939.

I de historiska arkiven är informationen om kvinnliga idrottare ofta bristfällig.

I det här fallet framgår varken tävlingen eller de tävlandes namn av arkivposten. Inte heller platsen förefaller helt säker. Enligt arkivnoteringen har tävlingen ägt rum på Slottsskogsvallen.

Både Slottsskogsvallen och Göteborg var annars betydelsefulla begrepp inom den tidiga damidrotten. På Slottsskogsvallen hölls de andra internationella kvinnospelen – också kallade Damolympiaden – den 27-29 augusti 1926. Den första damolympiaden hade hållits i Paris 1922. Tävlingarna på Slottsskogsvallen blev ett tidigt göteborgskt publikt genombrott för kvinnoidrotten. Kanske vågar man gissa att någon av kvinnorna i 1939 års spurt hade suttit i publiken tolv år tidigare.

Den sista bilden i detta urval av göteborgskor är tagen år 1965. Hamnkranar hade funnits i Göteborg sedan ungefär år 1900. Men ännu år 1965 var det en händelse värd ett reportage när en kvinna siktades vid spakarna. Här är det fru Rita Johansson som övningskör.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.