Svenska Mässans premiärutställning 1918 hade mottagits väl och nu fanns både vilja och mod att fortsätta. Handelsinstitutet, med närliggande skolor, hade från 1918 varit en välbesökt utställnings- och mötesplats för Svenska Mässan, dess utställare och besökare. Men trots att det mesta fungerade tillfredsställande så handlade det om tillfälliga och provisoriskt ordnade lokaler.
Inför den sjätte upplagan av den årliga varumässan, och som en del i ett betydligt större arrangemang, fick mässan 1923 möjlighet att flytta in i jubileumsutställningens lokaler vid Korsvägen.
Detta läge har sedan dess varit Svenska Mässans naturliga hemvist.
Den stora jubileumsutställningen, som pågick under perioden 8 maj till 30 september 1923, innehöll förutom Svenska Mässan den 20-26 augusti flera specialmässor och stora sammankomster kring exempelvis bilar, flyg, lantbruk, trädgårdar, stadsbyggnad och idrottstävlingar.
Det var åtskilligt som byggdes i staden inför och i samband med jubileumsfirandet. En av de stora byggarbetsplatserna var Liseberg där det behövdes både byggnader, attraktioner och en linbana. Andra skapelser från 1923 är Slottsskogsvallen (som egentligen ersatte idrottsplatsen Wallhalla, vars mark behövdes till jubileet) Naturhistoriska museet, Konsthallen, Konstmuseet vid Götaplatsen och Torslanda Flyghamn.
Till jubileumsutställningen byggdes också Maskinhallen, som sedermera (1924-1938) levde vidare under namnet Gamla Mässhallen och som därmed utgjorde Svenska Mässans första egna lokaler. Byggnaden i sig hade dock uppförts för att nyttjas en enda sommar, utställningsåret 1923, och därför byggts i ett något enklare utförande. Det krävdes ständiga och förhållandevis dyra reparationsarbeten, så styrelsen började planera för mer beständiga mässhallar.
Under tiden pågick mässverksamheten och inom de ordinarie mässorna – men också i några fall vid annan tidpunkt – arrangerades specialutställningar. Som exempel kan nämnas en Radioutställning 1924 samt en Motor- och Båtbyggnadsmässa 1932.
Dessa mässor kunde få andra synergier. Så var exempelvis fallet inför Reklamutställning 1933. Man hade med stor framgång arrangerat en reklamutställning 1927 och planerade nu en ny upplaga och verkade i samband med denna för att en reklamförening borde bildas i Göteborg. Så blev också fallet. Den 9 maj 1933 höll Göteborgs Reklamförening ett konstituerande sammanträde och föreningen finns än i våra dagar - numera under namnet MiG, Marknadsföreningen i Göteborg.
Inledningsvis fick mässan en del varierande anslag från såväl stad som stat, men från 1931 satte Svenska Mässan en ära i att svara för sin egen ekonomi och från 1936 bedriver mässan sin verksamhet som en stiftelse vars uppdrag är att främja näringslivet.
En västsvensk turistutställning anordnades 1937 av bland andra Västsvenska hembygdsnämnden, Svenska Turistföreningen samt Göteborgs och Bohusläns turisttrafikförening. Detta skulle faktiskt kunna kallas en tidig TUR-Mässa, även om destinationerna inte var lika avlägsna på den tiden.
För att säkra framtida varumässor krävdes modernare och mer åretruntbetonade lokaler. En arkitektpristävling utlystes. Förstapriset vanns av arkitekten Nils Einar Eriksson (1899-1978), som tidigare ritat bland anant Göteborgs konserthus (1935) och Thulehuset (1937).
Den 27 juli 1938 satte grävskoporna igång och den 2 juni 1939 invigdes de färdiga mässhallarna. A- och B-hallarna utnyttjades inte bara som mässhallar, utan kunde också nyttjas för bland annat handboll, boxning, tennis, konserter och religiösa möten.
Den 12 maj 1945 öppnade Svenska Mässan som den första varumässan i världen efter andra världskrigets slut. Optimismen var stor och för första gången passerades 150 000 besökare. Den slutliga besökssiffran fastställdes till 152 189.
Bland sevärdheterna kan nämnas Volvos nya bil, PV444.
Göteborgs Köpmannaförbund arrangerade 1952 en försöksutställning, Dagens Hushåll, som blev en riktig fullträff med cirka 56 000 besökare och som sedan återkom decennium efter decennium. Samma år slog även Svenska Mässan rekord med över 160 000 besökare och säkerligen bidrog den nordiska avdelningen i E-hallen till publiktillströmningen. De första tre decennierna hade mässan varit öppen endast för svenska varor, men från och med 1950 välkomnade man även utställare från de nordiska länderna och några år senare öppnade man upp även mot övriga världen. Den traditionella varumässan upphörde 1973.
Under åren 1954-56 uppfördes den så kallade ”Högmässan” i hörnet mot Korsvägen. Den fastigheten ansågs som väldigt hög vid den tiden, men därefter har Hotel Gothia förändrat inställningen till vad som är högt vid Korsvägen och i Göteborg.
Det första tornet invigdes 1984, andra 2001 och det tredje 2014. Därmed hade man Nordens största hotell, med 1200 rum.
Det är inte lätt att på ett begränsat utrymme berätta om allt som hänt på, i och kring Svenska Mässan. Hundra års verksamhet med mässor, kongresser, events och middagar – i en verksamhet som numera omsätter runt en miljard kronor per år – kräver självfallet sitt utrymme.
Tänk på alla byggnader som växlat genom åren, unika mässor, enorma räksmörgåsar, uppträdanden - och det stora kongresshuset, mot Skånegatan, som invigdes 1992. Eller tänk bara på Bokmässan som i fjol firade sina 30 första år – hur många världskändisar, nationella och internationella, har inte gästat Sverige och Göteborg tack vare den årliga mässan.
Nu kanske den vetgirige läsaren trots allt kan finna sin räddning. I samband med Svenska Mässans hundraårsfirande har stiftelsen sammanställt en skrift där man i ord och bild beskriver ”100 år av möten”. Det är spännande läsning.
