Den okända familjen som byggt Göteborg i 150 år

Bostäder, bankpalats, bryggerier, skolor, kyrkor, varv och verkstäder - överallt kan göteborgarna se de bekanta initialerna.

ANNONS
|

I över 150 år har byggföretaget F O Peterson varit med och format Göteborg. Sent 1800-tal högg den unge byggmästaren Frans Oscar Peterson stolt in sitt namn i en ny prestigebyggnad, men för de flesta göteborgare har firman ändå genom fyra generationer förblivit en diskret doldis. Nu blåser det delvis nya vindar, och en femte generation knackar på dörren.

Den göteborgare som har det minsta intresse för sin stad känner förstås till det hemliga tricket: att lyfta blicken, låta ögonen spela över en fönsterrad med karmar i dalablått, ett noggrant utmejsalt lejonhuvud, en balkong i böljande former – eller kanske rentav en bedagad, men ännu blank, emaljskylt.

ANNONS

Med det sagt; emellanåt ska även den som blygt sänker sin blick belönas rikligt. Som i Stigbergsliden till exempel. Där i skarven mellan Masthugget och Majorna reser sig den pampiga sexvåningsbyggnad i gult tegel som dammodeföretaget J. A. Wettergren lät bygga under sent 1800-tal.

Gå fram till porten vid nummer 3 och låt fingrarna löpa över inskriptionen i fotstenens rustika granit:

UPPFÖRDT ÅR 1897 FÖR FREDHOLM

ARKITEKT LOUIS ENDERS

BYGGMÄSTARE F. O. PETERSON

Det är faktiskt lite märkligt hur anonym Frans Oscar Peterson lyckats förbli i sin egen stad – i kvarteren där han levde och verkade i 68 år. Allt från det att han första gången såg dagens ljus onsdagen den 5 februari 1845, tills han en ledig sommarsöndag på Styrsö drabbades av ett slaganfall och avled den 10 augusti 1913.

Uppriktigt sagt är det nog mest genom husen vi känner bandet till F O, säger Jonas Steen och sneglar åt storebror Sven som nickar bekräftande.

Jonas Steen, vd för F O Peterson, är van vid att betrakta byggnader när han vandrar genom Göteborg.
Jonas Steen, vd för F O Peterson, är van vid att betrakta byggnader när han vandrar genom Göteborg. Bild: Paul Wennerholm

Bakom dem på väggen hänger porträttet av farfarsfar. Blicken är fast, hjässan kal och mustaschen nyvaxad.

– Man får nog sätta sig ner och gå igenom gamla brev för att han riktigt ska stiga fram, funderar Jonas om relationen till Frans Oscar – muraren som för drygt 150 år sedan startade den byggfirma som Jonas Steen, 59, lett sedan 2010 då han avlöste storebror Sven på vd-posten. Idag är 74-årige Sven styrelsens ordförande.

ANNONS

Då tyckte Frans Oscar att hans pojkar skulle ha ett efternamn som klingade lite bättre än det enkla och vardagliga Peterson. Valet föll på Steen.

Just som den unge Frans Oscar 1870 fattat mod att starta eget gick rikets andra stad in i en tid av akut växtvärk. Industrialismens hjul snurrade allt snabbare och många valde att lämna livet i det traditionella bondesamhället för att istället ta plats vid en maskin i stadens larm.

De etablerade tyska byggmästarna Dähn, Krüger och Rapp höjde nog lite roat på ögonbrynen när den unge utmanaren etablerade sig, men Frans Oscar Peterson såg möjligheter där andra tvekade. Bostäder, bankpalats, bryggerier, skolor, kyrkor, varv och verkstäder -– inget var honom främmande, och anmärkningsvärt tidigt anförtroddes han också några av stadens stora prestigeuppdrag.

På Vasagatan, den nya stenstadens paradstråk, engagerades F O Peterson för bygget av såväl nummer 2 (1877) som nummer 20 (1878). Och några år senare reste han också gatans första femvåningshus.

– På 1880-talet kunde dom vara 300 man som byggde Örgryte nya kyrka. Och då ska man veta att man samtidigt hade lika mycket folk i Masthugget på Oscar Fredriks kyrka. Tänk dig: Då sprang man med tegelstenar och bruk ända upp i tornet, säger Sven Steen och fortsätter:

– Företaget hade egentligen en ganska liten fast stab men projektanställde massor av folk, och i princip fungerar det faktiskt likadant idag.

ANNONS

– Fram till millennieskiftet hade vi 150 egna snickare, murare och betongarbetare, men nu är det kanske bara 20 kvar, och totalt 90 anställda i hela koncernen. Idag samarbetar vi med andra företag istället, säger Jonas Steen.

Storebror Sven Steen lämnade direktörsposten till sin bror. I dag är Sven styrelsens ordförande.
Storebror Sven Steen lämnade direktörsposten till sin bror. I dag är Sven styrelsens ordförande. Bild: Paul Wennerholm

Samtidigt som Frans Oscars egen familj växte engagerade han sig nu också politiskt, tog plats i kyrkorådet och hittade märkligt nog även tid att etablera lokala intresseföreningar som Tekniska Samfundet (1882) och Göteborgs Byggmästarförening (1893).

– F O var uppenbarligen väldigt driven och kunde säkert vara rätt bestämd, men han hade också andra sidor, berättar Jonas Steen.

– En gång var det någon som klottrat något nere vid Landala kapell. F O gick ner på gården och frågade vem som ritat, och så småningom steg en stukad yngling fram och erkände.

– Men ni har ju talang, ni ska gå på konstskola! Jag betalar!

Mecenaten F O Petersons initiativ har i modern tid följts av satsningar på lokala kulturinstitutioner som Konstmuseet, Operan och Göteborgssymfonikerna. Men när fotbollsklubbarna bad om sponsorstöd ryggade Sven Steen:

– Till IFK sa jag bara: ”men jag är ju gaisare”. Och när Gais hörde av sig sa jag att jag höll på Örgryte…sedan ringde dom inte mer.

Frans Oscar och hans Gustava fick totalt nio barn. Flera av dem rycktes bort i unga år, men sedan sönerna Rudolf (1872-1926) och Sven (1877-1952) hämtat ut sina arkitektexamina ansågs de redo att gå in i företaget. Då tyckte Frans Oscar att hans pojkar skulle ha ett efternamn som klingade lite bättre än det enkla och vardagliga Peterson. Valet föll på Steen, och firmanamnet blev nu F O Peterson & Söner.

ANNONS

”Här konkursas inte, här arbetas!”

Bröderna reste mycket. De for bland annat till Tyskland för att fånga tidens arkitekturstilar, och efter en tur till Amerika introducerades begreppet ”totalentreprenad” på göteborgsk mark.

Sven Steen minns ännu med glädje mötena med sin namne, farfadern.

– Även om jag bara var fem år när han gick bort hann vi faktiskt umgås en hel del. Nästan varje dag gick jag ner till hans hem på Vasagatan, och det var nog underförstått att jag också skulle gå in i firman en dag.

Bröderna Rudolf och Svens tid i företaget kom i mångt och mycket att sammanfalla med hamnens expansion.

Svens son Jan (1914-2002) hann aldrig träffa sin farfar Frans Oscar, men utbildade sig på 1930-talet till arkitekt och kom att representera den tredje generationen i den framgångsrika byggnadsfirma som nu började knyta starka band till de lokala storföretagen.

Sven, som tog steget in i familjeföretaget 1975, berättar:

– Vi byggde väldigt mycket för Stena, SKF och Volvo.

– Men på senare år har det allt mer glidit över i renoveringsuppdrag och bostadsbyggande – en kombination av flera grenar, fyller Jonas i.

Nu bygger ni alltså inte bara för andra, utan också för att själva äga och husen?

– Ja, precis. I Lundby byggde vi Göthe, ett hus med 70 bostadsrätter. Nu följer vi upp med Borgh där det blir både bostadsrätter och hyresrätter. Där kommer vi också att finnas kvar och förvalta hyresrätterna – med dem har vi närmare 200 lägenheter i totalt fem fastigheter och hoppas kunna utveckla den sidan ytterligare framöver, säger Jonas Steen som redan anar att en femte generation kan vara redo att att över stafettpinnen en dag.

ANNONS

– Man måste ju förklara för barnen att om företaget går bra – ja, då kan vi och våra anställda också ha det bra. Men går det dåligt är det helt andra tongångar…

– Det har verkligen inte alltid varit en dans på rosor, säger Sven och citerar ett uttryck Frans Oscar lär vara pappa till: ”Här konkursas inte, här arbetas!”

– Vi har haft några tuffa år, och det är därför vi försöker hitta fler ben att stå på.

Bröderna Steen på väg mot Skeppsbron.
Bröderna Steen på väg mot Skeppsbron. Bild: Paul Wennerholm

F O Peterson är ju starkt förknippat med Göteborg, finns det fler städer där firman gjort tydliga avtryck?

– Borås, Skövde, Falköping och Grebbestad, men framför allt har vårt arkitektkontor ritat hus lite överallt.

Även utomlands?

– Nja, vårt snickeri har levererat och monterat varor utomlands. Och vårt arkitektkontor har projekterat färjeterminaler i Kiel, Åbo, Felixstowe.

Men annars…jo förresten: ingenjör Andrées ballonghus på Spetsbergen…men det är ju en helt annan historia.

Så ta gärna en tur till Stigbergsbacken eller Sveahuset på Västra Hamngatan 3 - sänk blicken och låt fingertoppen följa i inskriptionens spår. Titta sedan upp igen och upptäck ytterligare några av den spännande stadens många meddelanden: konstnärligt utformade dörrhandtag, ett årtal i romerska siffror, en fantasieggande fris, granittrappor där folk trampat i 150 år – ända sedan Frans Oscar Petersons dagar.

ANNONS

Fotnot: För att uppmärksamma byggföretagets 150-årsjubileum kom i somras boken ”F O Peterson. Arkitekter och Byggmästare sedan 1870” med Lars O Carlsson som h huvudförfattare. Bilderna i bildspelet är hämtade ur boken.

Missa inget från GP Göteborgiana!

Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS