Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Frej vill bygga broar mellan länderna

"Jag vill bygga broar mellan Sverige och Frankrike", säger Frej Ericson, som lärde sig "älska" Frankrike som liten och nu jobbar som konsult i Paris.

Det är söndag och vi träffas framför Frej Ericsons arbetsplats på Business Sweden i centrala Paris. 
– Det ska bli kul att gå hit på måndag morgon. Som konsult njuter jag både av Paris och att jobbet är uppbyggt efter svensk managementstil, förklarar Frej.
Han menar att det i allmänhet råder mindre hierarki på svenska företag än på de franska. 
– Jag vill bygga broar mellan de båda länderna. En svensk vana jag försöker sprida är att exempelvis visa förtroende för andra. Det är inte så vanligt i den franska företagsvärlden som är mer pyramidal.

I Frejs arbetssysslor ingår att främja svensk export och hjälpa svenska företag som inte har säljstyrka i Frankrike.
– Då kan vi gå in i deras namn och bearbeta kunder. Vi ska även främja investeringar mot Sverige.
Ett år har gått på arbetskontraktet och ett år återstår. Nu när han har en trevlig lägenhet, inte så långt från Eiffeltornet, vill han stanna kvar ett bra tag till.
– Eftersom jag är ung och inte bunden, skulle jag gärna jobba vidare i Paris på något svenskt dotterbolag som konsult eller exportansvarig. 
Under en kort promenad går vi igenom den gamla vackra gallerian Passage des Panoramas med ett par mysiga restauranger och butiker. Ute på närliggande boulevarden Poissonnière är det lite mindre rörigt än under en vardag. Den höga ljudvolymen från bilar, folk och musik tvingar oss ändå att höja rösten när vi slagit oss ned på en kaféterrass.
 

Bild: Johan Tollgerdt
Bild: Johan Tollgerdt

Smak av Frankrike fick Frej Ericson redan i barndomen i Mölndal när familjen bodde i närheten av Gunnebo slott.
– Både pappa och mamma talade franska och uppskattade fransk kultur. Hemma lagades ofta fransk mat. 
Det bidrog till att familjen flyttade till Grenoble i Alperna när han var nio år gammal. Pappa Håkan fick anställning på Ericsson. Förutom att det ofta blev skojig skidåkning i Alperna, fick Frej pröva på en tuff fransk skolgång – på franska såklart.
– Fast jag minns inte att det var så hårt egentligen. Kanske berodde det på att mamma investerade mycket tid i mina läxor och översatte det som stod i läroböckerna till svenska.
I samma klass fanns även två svensk-amerikanska elever. 
– Det ökade känslan av trygghet. Fast mest är jag förvånad över att man som barn snabbt lär sig främmande språk, säger han under det att kyparen kommer till bordet för att ta upp beställningen.

Frejs mamma Catharina var hemmafru i Grenoble, och det bidrog till att familjen efter ett par år flyttade tillbaka till Sverige. Hon ville ut i arbetslivet igen. Det blev Göteborg och där arbetar mamma nu på Franska skolan medan pappa är på Handelshögskolan.
– Det var bra att återvända till Sverige. För jag hade ändå inte velat fortsätta studera i Frankrike, inflikar Frej.
Han tänker inte bara på att studierna är tuffare och hårdare i Frankrike. Utan här räknas ett par få dyra elitskolor högst i arbetslivet och de är väldigt dyra.
– Vi svenskar inser inte alltid hur bra vi har det. Men man bör tänka på att gratis studier ger chansen för folk i olika samhällsklasser att ta sig fram, säger han och berättar om studiekostnader på flera hundratusentals kronor i de franska elitskolorna.
– Oftast är det enbart ungdomar med rika föräldrar som kan ta sig vidare upp i samhällshierarkin. Jag tror att det franska samhället kan förlora en del på det, eftersom många duktiga människor aldrig får chansen att ta sig fram.

Vi talar om andra för- och nackdelar med att bo i den franska huvudstaden.
– Även om kyparna ibland är sura och besvärliga inom kafé- och restaurangbranschen, är det ändå trevligt att de tar beställningen vid bordet, säger Frej under det att "le garçon" serverar en varsin espresso.
– Att det är lätt att skaffa sig en bostad i Paris är ett plus, säger han och tilläger att det stora kulturutbudet i den franska metropolen givetvis är spännande också.

Frej pratar förstås flytande franska. På tal om språk tror många europeiska politiker och språkforskare att både franskan och tyskan kommer att ta över det engelska språkets dominans inom EU efter Brexit. 
– Franskan är redan på frammarsch till och med i Sverige, säger Frej och tänker på att han själv studerade till civilingenjör med fransk inriktning i Linköping.
Han säger att Frankrike har rätt president i och med Emmanuel Macron, som är pro-EU och säkert vill ge det franska språket större inflytande inom unionen.
– Svenska ungdomar bör därför satsa mer på franska eller tyska i framtiden, uppmanar Frej som menar att det kommer att öka deras möjligheter betydligt.
– Förresten, franska är inte så svårt som man kan tro!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.