Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fredrik Harstad tilldelas läromedelspriset ”Lärkan” i kategorin Gymnasium. "Läromedelsförfattare är ett anonymt yrke och priset innebär ett erkännande av mitt arbete", säger Fredrik inför prisutdelningen på måndag. Bild: Nicklas Elmrin

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fredrik prisas för sina omtyckta sfi-läromedel

”Det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter i undervisningen. Utmaningen är att hitta ett vuxet tilltal och uttrycka komplicerade saker med ett enkelt språk”, säger läromedelsförfattaren Fredrik Harstad.
Nu tilldelas han ”Lärkanpriset”.

Fredrik Harstad får priset i kategorin ”Gymnasium”, trots att han nästan bara skrivit läromedel för sfi (svenska för invandrare).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Men någon sådan kategori finns inte, säger han och tillägger att han är både glad och överraskad över priset.

– Det är bra att sfi får uppmärksamhet, för skolformen blir ofta bortglömd. Priset innebär ett erkännande av mitt arbete. Läromedelsförfattare är ett anonymt yrke, som på det här viset blir synliggjort.

Färdig gymnasielärare för 20 år sedan

Fredrik blev färdig gymnasielärare 1998, men har sedan dess enbart arbetat med vuxna elever på ABF vux på Odinsskolan i Göteborg.

– Jag fick en tuff start på karriären. Det tog lång tid innan jag hade elever som var yngre än mig. Jag var oerfaren och kom till en miljö som jag inte alls kände till, säger Fredrik som själv växte upp i Stenungsunds villakvarter.

Bild: Nicklas Elmrin

I klassrummet fick han bland andra möta föräldrar till de barn som omkom i Backabranden och krigsoffer från Bosnien. Han drar sig till minnes hur han tanklöst gav eleverna i uppgift att skriva en text i samband med ”Mors dag”.

– Sedan fick jag läsa en kvinnas berättelse om hur hon slitits från sin mamma på en fotbollsplan. Hon hade genomgått ett trauma och jag försökte väl göra det bästa av situationen. I dag hade jag sett till att hon fått den professionella hjälp hon behövde.

Fredrik är självkritisk till hur sfi-undervisningen tidigare bedrevs.

– Undervisningen utgick ifrån vad vi trodde att eleverna var intresserade av; till exempel allemansrätten eller midsommarfirande. Men när vi tog oss tid att prata med dem, ja då handlade deras frågor om bostadssegregationen i Sverige eller flykten från hemlandet.

Konkret och tydligt språk

Eftersom Fredrik inte tyckte att sfi-läromedlen höll måttet, började han 2001 att producera egna; först på ett litet förlag och senare på Gleerups. Det var utvecklande för honom att betrakta eleverna som vuxna och förenkla språket utan att innehållet gick förlorat.

– I lärarjobbet hade jag fått en stark känsla när de förstod eller inte. Där lärde jag mig att använda ett konkret och tydligt språk, säger han.

I en grupp med vuxna elever som kommer från olika håll i världen, finns mycket kunskap och erfarenhet som är viktig att bygga vidare på i klassrummet. Detta tog Fredrik fasta på när han 2013 ihop med en kollega, tog initiativ till att starta magasinet ”Världen & vi” på ABF vux.

– Vi hade en grupp framstående journalister bland våra elever. En av dem hade varit ordförande i turkiska Pen-klubben. En annan, som kom från Irak, hade varit chefredaktör för en ekonomisk tidskrift. Vi ville lyfta fram deras perspektiv och bildade därför en redaktion.

Succé direkt från start

Efter att ha valt temat ”bostadssegregation” skrev redaktionen texter med fokus på ämnet. Lärarna hjälpte till med språket. 2 000 exemplar av magasinet trycktes och alla elever fick var sitt.

– Det blev succé! Eleverna kunde identifiera sig i texterna och vi upptäckte att de hellre ville läsa magasinet än läromedlen. Numera produceras tre nummer av ”Världen & vi” per år av en redaktion i ständig förändring, men alltid med någon som har journalistisk bakgrund.

Vid sidan av sitt författande har Fredrik de senaste åren jobbat med fortbildning och förbättringsarbete på Odinsskolan. Han har också tagit fram nationella prov och kursplaner åt Skolverket; senast i svenska som andraspråk. Det arbetet har han nu stor nytta av, när han skriver läroböcker i ämnet och tvingas vända på perspektivet.

"Forskningen har gått framåt"

Han konstaterar att både han själv och skolan har förändrats under de 20 år han jobbat. När han bläddrar i de läroböcker som fanns då, inser han att ”detta aldrig skulle funka i dag.”

– Forskningen har gått framåt. Vi har blivit mycket bättre på att ge invandrarna rätt stöd. När jag började, prioriterades språkinlärning och vi tappade många elever. Nu går det bra att kombinera svenska med andra ämnen eller yrkesutbildning, säger Fredrik.

Han insåg tidigt att för stort fokus låg på ett vi/dem-perspektiv och försökte därför lyfta in allmänmänskliga teman i undervisningen.

– Vi bör utgå från det gemensamma i stället för att fokusera på skillnader. I grund och botten är vi ju ganska lika och har samma mål med våra liv. Ett exempel är barnuppfostran. Alla vill ju göra det bästa för sina barn, säger Fredrik, som talar av egen erfarenhet.

Mycket prat om barnuppfostran

Hans sambo kommer från Kina och tillsammans har de fyraåriga dottern Nora. Paret levde i tron att de var ganska lika, men när de fick barn ställdes saker på sin spets. Fredrik tror att kinesiska föräldrar bestämmer lite mer över sina barn än svenska. Här betonas i stället barnets fria vilja.

– Vi har nog pratat mer om barnuppfostran än några andra föräldrar i Sverige. Man får lite motstånd och tvingas värdera/omvärdera sin egen uppfattning. Mest är jag glad över detta, eftersom jag tror att det är bra för både oss och Nora att förstå att man kan se saker på olika sätt, säger Fredrik.

Fredrik Harstad

Ålder: 43 år.

Bor: Vasastaden.

Familj: Sambon Bo Chen och fyraåriga dottern Nora.

Yrke: Pedagogisk utvecklingsledare på ABF vux i Göteborg.

Intressen: Att skriva. Läser mycket; gärna samtidsromaner från olika länder. Familjen.

Aktuell: Årets mottagare av läromedelspriset ”Lärkan” i kategorin Gymnasium.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.