Fortunata "Nata" Triggiani poserar framför Milanos främsta turistattraktion. Duomo di Milano är världens näst största gotiska katedral, bara spanska Sevilla kan stoltsera med en ännu större.
Fortunata "Nata" Triggiani poserar framför Milanos främsta turistattraktion. Duomo di Milano är världens näst största gotiska katedral, bara spanska Sevilla kan stoltsera med en ännu större.

Fortunata har turen på sin sida

Fortunata betyder ”den som har turen med sig”. Under sin uppväxt i Göteborg ogillade hon dock sitt namn och kallades för Nata. I dag är hon stolt över sitt lyckosamma förnamn.

ANNONS
|

En elegant kvinna på höga stövelklackar och i röda bågar kommer vandrande över Piazza de Doumo så att duvorna yr.

– Jag känner mig italiensk, svarar Nata Triggiani bestämt. Men jag kan mycket väl sjunka in i ett svenskt sätt att tänka. Jag förstår den svenska dimensionen.

Nata föddes i Göteborg för drygt 50 år sedan. Mamma var svensk och pappa italiensk. När Nata föddes flyttade hennes farmor till Sverige men varje sommar och jul från sex års ålder sattes Nata på flyget till farfar som bodde kvar i Turin.

– Min pappa kom inte undan med buserier som barn. Men jag var farfars ögonsten. Strängheten var som bortblåst, kvar var bara kärleksfullheten.

ANNONS

Nata var en livlig och busig liten jänta. En gång råkade hon knuffa ner buren med farfars kanariefåglar från balkongen på tredje våningen, en annan gång målade hon clownansikte på farfar som låg och sov.

– Allt jag gjorde var bra.

Nata hade inga syskon, men många kompisar. Vännerna från skoltiden håller hon kontakten med via facebook. Upp till årskurs sex gick hon på Drottning Astrids skola, allmänt känd som katolska skolan. Den årliga julmarknaden på skolan var efterlängtad bland många göteborgare.

– Min familj bakade pizzor. Vi knådade och knådade. På två dagar gick det åt 50 kilo mjöl.

I Natas klass på 30 barn fanns inte mindre än 25 olika nationaliteter. Inte underligt att hon tidigt förstod att språk var viktigt. Hemifrån fick hon med sig svenska, italienska och grekiska. När föräldrarna fick semester, hämtade de Nata i Turin och for vidare till Korfu där en annan gren av släkten bodde.

På Hvitfeldska gymnasiet valde hon halvklassisk linje.

– Jag ville lära mig latin för att bättre förstå mina rötter.


    Stolt mamma. Nata besöker gärna Felix Lo Basso, Michelinrestaurangen intill Duomen, där sonen Mattia arbetar som chef de range. Bild: Anna Rehnberg
Stolt mamma. Nata besöker gärna Felix Lo Basso, Michelinrestaurangen intill Duomen, där sonen Mattia arbetar som chef de range. Bild: Anna Rehnberg

Redan då hade Nata en plan. Efter gymnasiet skulle hon flytta till Italien och skaffa sig ett jobb.

– Jag hade behållit mitt italienska medborgarskap eftersom jag räknade med att det skulle gå smidigare att flytta till Italien då.

ANNONS

Nata fick snabbt jobb tack vare sina språkkunskaper och sedan flöt det på. Som 19-åring mer eller mindre halkade hon in på SKF och var där i fyra år. I en kort mellanperiod var hon assistent åt en rymdexpert.

– Men jag fattade ingenting.

När så en kompis skulle på anställningsintervju på Ikea, följde hon med.

Hon kom att stanna på det svenska möbelföretaget i fjorton år på olika poster. Bland annat tog hon hand om utlandsanställda. En av dem var en möbelchef, som växt upp i Schweiz med italienska föräldrar. Graziano Silena kände sig förmodligen väl omhändertagen eftersom han och Nata numera är gifta och har två söner.

– Att arbeta på Ikea var roligt och krävande.

När hon fött sitt andra barn beslöt hon dock att starta eget som så kallad relocation-konsult för folk som kom till Italien från Skandinavien. Hon kände ju till båda systemen.

– Det handlar om att förmedla trygghet, säger Nata. Det gav mig också möjlighet att arbeta hemifrån.

I tio år var Nata egenföretagare. Barnen växte upp. Det började bli dags för något nytt igen. Ett par år tidigare när det regnat i två veckors tid och Nata tröttnat på att tvätten aldrig torkade kom hon på att hon sett en tvättomat på stan. Hon gick dit och torktumlade allt. Vilken bra service!

ANNONS

– Jag kom hem och sa att det vore en bra affärsidé att starta en tvättomat.

Sedan gick tiden och idén föll i glömska. Tills Graziano en vacker dag kom hem och sa till Nata:

– Vet du vad! Vi ska öppna en tvättomat!

Var kom den idén ifrån? Familjen har numera en tvättomat i den lilla staden Usmate utanför Milano.

När Nata väl bestämt sig för att hon ville jobba på ett företag igen fick hon i uppdrag att bygga upp kundrelationerna för ett golfföretag, som ville in på den skandinaviska marknaden. Trots att hon aldrig har gått en runda i hela sitt liv är hon numera expert på golf.

– Japp, jag kan allt om golf och golfklubbor, skrattar hon.

Nata befinner sig ofta vid rätt tillfälle på rätt ställe, konstaterar hon. Och så var det ju detta med namnet.

– Jag tror väldigt mycket på Nomen omen, det vill säga att ens namn ger en indikation på ens liv och ens sätt att vara. För mig är livet mestadels smidigt och jag uppnår mina mål. Men så heter jag Fortunata också!

Fakta: Fortunata Triggiani

Ålder: 51 år.

Smeknamn: Nata

Bor: Usmate utanför Milano

Familj: Maken Graziano, sönerna Mattia (på bilden) och Simone.

Intressen: Resor, olika kulturer och mat ”Att äta mat alltid, att laga mat bara när jag känner för det”.

ANNONS