På 1960-talet hade alla glamourösa filmstjärnor varsin cigarett i händerna. Cigarettreklam figurerade flitigt i såväl dagstidningar som i medicinska tidskrifter och det var inte ovanligt att läkarna själva poserade på bilderna i ett moln av rök, med budskapet ”Läkare röker Camel”. I USA bolmade 45 procent av befolkningen. Även i Sverige var siffrorna höga. Det var en glansperiod för tobaksindustrin.
Ändå fanns en oro bland tobaksbolagen. Forskare hade hittat en möjlig koppling mellan cigaretter och lungcancer. Resultaten tydde på att rökning kunde vara farlig för hälsan, men rapporterna hade ännu inte fått något genomslag hos allmänheten. Så ville tobaksindustrin att det skulle förbli, annars kunde försäljningen ta skada. Nu behövde man bevis för att tysta debatten.
Sponsrade av tobaksindustrin
De båda storrökande svenska professorerna Rune Cederlöf och Lars Friberg tog på sig uppdraget. Sponsrade av tobaksindustrin valde de att använda sig av tvillingpar. Enäggstvillingar har samma arvsmassa och genom att studera en rökande och en icke-rökande enäggstvilling hoppades man på att kunna se att inte fanns någon automatisk koppling mellan rökning och lungcancer. Det svåra blev att få tag i tvillingparen. Det fanns inget enkelt sätt och forskarna tvingades lusläsa kyrkböcker i jakt på kvinnor som fött fler än ett barn samtidigt. Med stor möda kunde de till slut ta kontakt med de tvillingar de fann och ställa frågor om deras hälsotillstånd. På så sätt upprättades det svenska tvillingregistret, som i dag är världsunikt i sitt slag.
Forskningsresultaten blev allt annat än vad tobaksindustrin hade hoppats på: rökning ledde till lungcancer och de båda professorerna fimpade själva för gott. Samtidigt insåg andra forskare potentialen med det svenska registret, som visade sig vara en guldgruva. Med tiden byggdes registret ut och i dag ingår nästan 180 000 tvillingar, födda från 1886 och framåt.
Roligt att bidra
För ett par år sedan fick 28-åriga tvillingbröderna Markus och Emil Anderberg i Göteborg hem varsin genomskinlig plastbehållare från tvillingregistret i brevlådan.
– Det såg ut som ett kort provrör med lock. De ville ha vårt saliv. Varken jag eller Markus tyckte väl att det var särskilt konstigt, men det var lite CSI-känsla. När man hade förseglat behållaren gick den inte att öppna igen, säger Emil Anderberg.
Han och hans tvillingbror tycker att det är roligt att bidra till forskningen. Förutom att lämna salivprov har de också svarat på detaljerade frågor. Forskarna ville till exempel veta vem som hade haft en flickvän först, vem som är mest social, om de gått i samma klass och mycket mer. Båda tvillingbröderna studerar varsitt ekonomiprogram vid Handelshögskolan och från kurserna i statistik är de bekanta med det faktum att forskningen blir mer statistiskt säkerställd ju fler som deltar. De tvekade aldrig inför att medverka i forskningsstudien, men det var ett par meningar i brevet från tvillingregistret som gjorde dem extra positivt inställda.
– Det stod att vi skulle få veta om vi var enäggstvillingar eller inte. Eftersom människor frågat oss det hela livet kändes det lockade att få ett svar. Man måste göra en dna-analys för att veta säkert, säger Markus Anderberg.
Resultatet var tydligt: bröderna är enäggstvillingar. Så den standardfrågan är numera lätt att besvara. Andra frågor är fortsatt kluriga. Som ”hur är det att vara tvilling?”.
– Hur är det att inte vara tvilling? Vi har ju inte provat något annat. Men när jag träffar en kompis till Emil för första gången finns det ofta en slags förutfattad mening hos honom om att han redan känner mig. Så hade nog folk inte reagerat om vi bara var vanliga syskon, säger Markus.
Sverige är unikt och världsledande
Tvillingforskningen har betytt mycket världen över. Med hjälp av tvillingstudier har man till exempel kunnat lätta skuldbördan från föräldrar till barn med adhd, eftersom forskningen kunnat slå fast att adhd till stor del har genetiska orsaker. Forskningen har också lett till insikterna att Alzheimers till 80 procent har genetiska orsaker, men att Parkinson är mer styrt av miljöfaktorer.
Patrik Magnusson, tvillingregistrets föreståndare, berättar att man numera kan förstå och förebygga allt från demenssjukdomar till cancer, stroke och astma tack vare tvillingstudierna.
– Registret är unikt och Sverige är världsledande inom tvillingforskning. Sammanlagt har det blivit över 500 olika forskningsrapporter inom medicin och psykologi. Inga av de resultaten hade varit möjliga utan tvillingstudierna.
Varje år lockas forskare från hela världen till Sverige. Just nu jobbar en amerikansk professor med en anorexistudie. Genom att titta närmare på en tvilling som insjuknat och en som inte gjort det kan hon se bortom genetiken och göra andra biologiska mätningar för att ta reda på bidragande sjukdomsfaktorer.
Mycket av forskningen är baserad på tidigare data, eftersom man är rädd att tvillingarna ska tröttna om de uppmanas svara på frågor för ofta. Just nu pågår dock arbetet med att samla in nya uppgifter. Drömmen vore att få samtliga tvillingar att lämna dna för att ytterligare förbättra forskningsmöjligheterna. Detta bemöts dock med viss skepsis, inte minst efter FRA-debatten.
Fick fel betyg i skolan
För 15 år sedan satt tvillingsystrarna Kerstin och Birgitta Widman i Kviberg och tittade på fotografier tillsammans. De hade nyligen varit ute och rest. Kerstin menade inte att vara otrevlig eller så, men hon tyckte att systern hade blivit tjock och råkade säga det rakt ut.
Nu så här i efterhand har Birgitta svårt att hålla sig för skratt, men där och då funderade hon noga på en lämplig formulering innan hon svarade.
– Det fanns inget bra sätt att säga det på. Med medlidande i rösten tvingades jag till slut säga ’Jag är ledsen, men det är inte jag, det där är du’, minns hon och skrattar.
I dag har de båda tvillingsystrarna hunnit fylla 68 år. De är lika, men de var ännu mer lika när de var yngre. Först som tonåringar började de klä sig olika. Dessvärre hjälpte det dock inte alltid lärarna i skolan.
– Vi fick fel betyg i religion. Jag var den som kunde allt, medan Kerstin tyckte det var ganska tråkigt. Ändå var det hon som fick högsta betyg och jag lägsta, säger Birgitta Widman.
Kanske är det just detta, att de i mer än 60 års tid dagligen svarat på frågor om hur det är att vara tvilling, som gjort att ingen av dem varit särskilt lockad av att delta i forskningsstudier. Det får räcka med vardagsfrågorna. Breven de fått har förblivit obesvarade.
Upp till tre procent tvillingfödslar
Mellan en och tre procent av alla födslar är tvillingfödslar, men siffrorna ser olika ut i olika delar av världen. I Asien föds färre tvillingar än i Europa och i Afrika föds flest. Världens högsta tvillingförekomst brukar dock tillskrivas staden Candido Godoi i Brasilien.
De storrökande svenska professorerna blev inte först med att ägna sig åt tvillingforskning. I 1930-talets Tyskland studerade man tvillingar, men med en rasbiologisk utgångspunkt. Judiska tvillingbarn utsattes för fruktansvärda experiment i Auschwitz. Bara 160 av 3000 tvillingar överlevde. Under en tid associerades tvillingforskning ofta med nazisternas fasor och det var inte förrän det svenska tvillingregistret upprättades på 1960-talet som den legitima forskningen fick ett genombrott.
I dag för även Statistiska centralbyrån statistik över antalet tvillingfödslar. I Sverige hade vi en tvillingboom under 1990-talet. Då bidrog konstgjorda befruktningar till fler tvillinggraviditeter eftersom det var tillåtet att använda flera befruktande ägg vid provrörsbefruktning. Sedan 2003 får dock bara ett ägg användas som regel och efter den regeländringen rasade tvillingfödslarna i antal. De senaste åren har de ökat igen, vilket tros hänga ihop med att kvinnor är allt äldre när de föder barn.
Het diskussionsfråga
Tvillingmamman Sofia Wallén Claesson var helt oförberedd på att få tvillingar. Hon fick beskedet vid ultraljudet och minns att sköterskan blev tyst när hon tittade på skärmen. Sofia utgick ifrån att det var ett dåligt tecken. Hon befarade det värsta.
– När jag fick veta att det var två bebisar i magen var min första fråga ’men lever de?’ för jag vågade inte tro att det var sant, säger hon.
Sofia och hennes partner insåg ganska snabbt att nästan all information från sjukvården riktade sig till föräldrar som väntade ett barn och började därför engagera sig i olika Facebook-grupper för tvillingföräldrar. En het diskussionsfråga då, liksom nu, var att tvillingföräldrar inte får lika många föräldraledighetsdagar per barn som andra föräldrar. Hon upptäckte också att en del städer hade separata tvillingförskolor. En sådan förskola fanns tidigare i Oscar Fredrikskyrkans församlingshem. Grundaren tyckte att tvillingperspektivet saknades på alla andra platser och ville ge nyblivna tvillingföräldrar en chans få kontakt med varandra och utbyta tips och erfarenheter.
– Göteborg känns som en bra stad för tvillingföräldrar. Här anordnas till exempel regelbundet olika tvillingloppisar, säger Sofia Wallén Claesson.
Hennes åttaåriga tvillingsöner Emil och Max Wallén Claesson har tappat tänder på nästan exakt samma dagar och har på millimetern samma skostorlek. De har ännu inte fått frågan om att delta aktivt i tvillingregistrets forskningsprojekt, men skulle gärna vilja vara med.
"De är som magneter"
När pojkarna skulle börja skolan var det många som hade åsikter om huruvida de skulle gå i samma klass eller inte. Föräldrarna bestämde sig till slut för att sära på dem, för att ge dem en chans att utveckla en egen identitet och inte alltid förknippas med varandra. Det är fortfarande lite för tidigt att dra några slutsatser, men pojkarna gillar att gå i olika klasser. Dock går de fortfarande på samma fritids och har många gemensamma vänner.
– Nu kommer morfar! Max, är du klar? frågar Sofia Wallén Claesson.
Max ska till simskolan, men tvillingbrorsan får inte följa med. Han har precis varit hos läkaren och har fått medicin mot öroninflammation. Sofia berättar att barnens morfar frågade om de inte skulle ställa in simskolan för båda barnen eftersom de riskerar att hamna i otakt annars.
– Så skulle man aldrig resonera om det hade gällt ’vanliga’ syskon. Visst är det lite knäppt? säger hon.
Emil tar sikte på tv-spelet. Hans mamma vet att han kommer att ställa frågor om brorsan så fort han åkt. När de är ifrån varandra funderar de mycket på vad den andra gör.
– Vi försöker medvetet dela på dem ibland så att de ska leka på olika håll, men på något sätt dras de till varandra. De är som magneter.
Visste du att...?
… 1 av 250 graviditeter ger upphov till enäggstvillingar.
… forskare har upptäckt att tvillingar är mer tävlingsinriktade än vanliga syskon.
… tyngre tvillingar är mer utåtriktade och brukar ställa den lättare tvillingen i skuggan.
… i Storbritannien säger fyra av tio tvillingar att de känner vad deras tvilling gör när de är åtskilda.
… forskare har slagit fast att enäggstvillingar är olika redan innan de föds. Skillnader i personlighet, hälsa och utseende ökar med åren.
… tvillingar lever i genomsnitt två år längre än andra eftersom de känner trygghet i varandra.
En- eller tvåäggs?
Enäggstvillingar blir det när en spermie befruktat ett ägg och detta ägg senare delar sig. De två fostren får identisk arvsmassa och blir mycket lika varandra.
När två ägg befruktas av två spermier blir det tvåäggstvillingar. De delar 50 procent av arvsmassan.
I Sverige brukar man generellt säga att cirka 30 procent av alla tvillingar som föds är enäggstvillingar. 70 procent är tvåäggstvillingar och i den gruppen är samkönade och olikkönade tvillingpar ungefär lika vanliga.
Spegelbilder?
Ett av fyra enäggstvillingpar föds som så kallade fysiska spegelbilder.
Det är för att embryot delar på sig ovanligt sent och en utvecklas ur den vänstra sidan och en ur den högra sidan.
Detta kan visa sig genom att den ena tvillingen kan vara högerhänt och den andra vänsterhänt. Även organ som hjärta och levern kan sitta på olika sidor.
