Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

I januari 2019 disputerade Lars Hansson med en avhandling om flykten från Norge till Sverige under andra världskriget. Nu följer han upp med en populärvetenskaplig bok i ämnet och har redan planer på ytterligare böcker. Bild: Lars Hjertberg
I januari 2019 disputerade Lars Hansson med en avhandling om flykten från Norge till Sverige under andra världskriget. Nu följer han upp med en populärvetenskaplig bok i ämnet och har redan planer på ytterligare böcker. Bild: Lars Hjertberg

Forskningen ledde fram till författardebuten för Lars

74-årsdagen var bara några månader bort när Lars Hansson tidigt 2019 disputerade vid Göteborgs Universitets historiska institution.
75 år fyllda debuterar han nu som populärvetenskaplig författare med boken: "Flykten till Sverige 1940-1945".
– Det skulle vara roligt att spela in en skiva med visor också, säger pensionären som varvar upp när andra trappar ner.

Torsdagen den 24 maj 1945 kände Lars Hansson på sig att den perfekta dagen att möta världen äntligen infunnit sig. Andra världskriget var äntligen över; en perfekt tid att börja ett nytt liv.

– Den 8 maj hade tyskarna kapitulerat i både Danmark och Norge, och min mor berättade långt senare hur hon – medan hon väntade mig – promenerade högt uppe på Johanneberg och kunde höra hur de engelska planen flög hem över den skånska kusten efter att ha bombat Berlin.

Nyfikenheten kom smygande

Det vore förstås frestande att hävda att den lille grabben från Viktor Rydbergsgatan växte upp med ett brinnande intresse för krigsåren, men snarare kom nyfikenheten lite smygande:

– Kanske hade det att göra med att vi fick läsa tyska väldigt tidigt på Burgårdens samrealskola.

Bild: Lars Hjertberg
Bild: Lars Hjertberg

Funderingarna kring kriget, offren och flyktingarna väcktes tveklöst redan i unga år, men det skulle dröja till 2008 innan Lars på allvar plockade upp den tappade tråden. När han i januari 2010 lät pensionera sig från ett långt yrkesliv i Göteborg Stads tjänst, hade han redan tentat av den historiska institutionens första grundkurser.

– Efter några år låg min Master-uppsats klar, och våren 2014 påbörjade jag den långa vägen mot en doktorsavhandling.

Har du stött på någon annan som disputerat så sent i livet?

– Nej, inte på den historiska institutionen i alla fall – och att umgås med yngre människor har verkligen varit stimulerande. Plötsligt sitter man bland 30-åringar och diskuterar tiden före murens fall, fast ingen annan än jag knappt ens var född då.

Kul utmaning

I avhandlingen ”Vid gränsen”, som försvarades i januari 2019, studerar Lars Hansson de flyktingar som sökte sig från Norge till Sverige mellan 1940 och sommaren 1943.

Disputationen följdes med särskilt stort intresse av forskare och media i Norge, och snart knackade en förläggare på dörren och undrade om det inte kunde vara läge för en populärvetenskaplig bok? Med forskningen som utgångspunkt, men kanske bara med ett lite mindre akademiskt tilltal.

– För mig har det bara varit en kul utmaning att jobba med språket. Hur inleder man till exempel en populärvetenskaplig bok? Jag tror faktiskt att mina favoriter Sjöwall/Wahlöö hjälpt mig väldigt mycket; korta meningar som snabbt leder läsaren in i historien.

I nya boken ”Flykten från Sverige 1940-1945” möter läsaren bland annat resultatet av Hanssons studier av 30 000 förhörsprotokoll. Förhör genomförda av landsfiskaler längs gränsen i Bohuslän och Värmland.

– Efter den 9 april blev det en massflykt från Norge. Bara i april-maj 1940 räknar man med att 15 000 kom över gränsen. Med hjälp av lokaltidningarnas rapporter har jag kunnat följa hur mottagningen byggdes upp, säger Lars och fortsätter:

– Utöver alla norrmän kom det tusentals sovjetiska, polska, judiska och jugoslaviska krigsfångar - och dessutom närmare ett tusen tyska desertörer.

Om författaren får som han vill kommer nästa bok att handla just om desertörernas öde.

– Fram till 1 november 1940 skickades de till vanliga interneringsläger i Sverige. Sedan gällde regeln att alla skulle avvisas. Ändå blev det ett lirkande; ibland avvisade man, ibland tog man emot. Det har påståtts att bara 14 tyska desertörer avvisades, men jag har hittat minst 30. Och efter att ha kollat drygt 20 av dem vet jag att elva-tolv sköts ihjäl på andra sidan, berättar Lars.

Många olika intressen

På något märkligt sätt får den här pensionären tid över även till andra intressen.

Han är exempelvis vice ordförande i föreningen Svenska Motivsamlare – ett sällskap med hundratalet medlemmar över hela landet som utövar sitt frimärks- och postala samlande utifrån olika teman.

– Jag koncentrerar mig på berättelsen om hur propaganda använts genom frimärken, och kanske framför allt stämplar. Sovjet och Nazityskland är ju exempel på starka propagandaländer, men även USA och Storbritannien hade sina sätt att föra propaganda.

Planer på skivdebut också

Och som om det inte vore nog går 75-åringen så smått och funderar på om det inte är hög tid att debutera på CD?

– På 80-talet sjöng jag ofta ute på olika ställen, och jag har en hel del egna visor som det vore kul att spela in.

Finns det ett flyktingtema i vistexterna också?

– Nej, egentligen inte alls, men Cornelis gjorde en rätt fin låt som heter Flykten. Den har jag faktiskt tittat lite närmare på.

Fotnot: Per Sjöwall (1926-1975) och Maj Wahlöö (1935-2020) gav under 1965-1975 ut tio internationellt hyllade polisromaner i en serie som tillsammans kom att kallas ”Roman ett brott”. Flera av böckerna har senare legat till grund för mycket sevärda filmer.

Lars Hansson

Ålder: 75 år.

Yrke: Pensionär och historieforskare.

Bor: Bostadsrätt i Linnéstaden, Göteborg.

Familj: Sammanboende.

Fritidsintressen: Läsning, musik och trädgårdsarbete.

Favoritmusik: Visor. ”På 80-talet sjöng jag själv mycket, även offentligt.”

Senast lästa bok: ”Franklin D. Roosevelt i kris och krig” av Lennart Pehrson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.