Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Henrietta Bruto, här på promenad med treåriga dottern Vera, opererades många gånger som barn. I dag lever Henrietta som vilken annan 35-åring som helst. "Men mina hjärtklaffar läcker och den donerade lungpulsådern går på övertid, så troligtvis behöver jag göra fler hjärtoperationer", säger hon. Bild: Marita Wass

Forskarnas framsteg räddade Henriettas liv

Läkarna befarade att Henrietta Bruto inte skulle få fylla två år. I dag är hon 35 år och tvåbarnsmamma.
– Utan forskning, skickliga läkare och organdonation hade jag inte överlevt, säger hon.

– Titta mamma, jag är upp och ner!

Treåriga Vera strålar av stolthet när hon gör en kullerbytta i soffan. Strax därpå hjälper hon till att duka bordet. Energin sprudlar.

Svårt hjärt- och lungsjuk

Henrietta själv var långt ifrån ett aktivt barn, hon var svårt hjärt- och lungsjuk.

– Mamma förstod tidigt att något var fel eftersom jag hade svårt att äta, blev blå och hade andningsuppehåll, berättar Henrietta.

– Det var först när mamma fick träffa en läkare, som arbetat på hjärtmottagningen på Östra sjukhuset, som en ordentlig undersökning gjordes. Den visade att jag förutom hjärtfelet inte heller hade någon lungpulsåder.

Situationen var allvarlig och det befarades att den lilla flickan inte skulle överleva sin tvåårsdag.

Lång rad operationer

När Henrietta var tre månader genomfördes den första av en lång rad operationer.

Sjukhusvistelserna blev vardag och familjen flyttade från Göteborg till Falköping.

– Mamma, pappa och jag tillbringade långa perioder på sjukhuset och mina föräldrar behövde barnvakt till min äldre bror, Kristoffer.

I Falköping fanns mormor och morfar som kunde hjälpa till. Vardagen fungerade trots allt och Henriettas föräldrar var måna om att dottern skulle leva ett så vanligt liv som möjligt. Redan som sexåring började hon dansa, något hon älskade, även om det blev mycket vila under danspassen.

– Dansen har alltid varit en passion.

Med hjälp av en trapplift kunde Henrietta ta sig upp på andra våning i hemmet. Så småningom fick hon en elskoter så att hon kunde hänga med sina kompisar.

– Den gick nio kilometer i timman. Alla barnen i vårt bostadsområde ville låna den.

Lillasyster är sjuksköterska

I skolan hade Henrietta en assistent och tillgång till ett vilorum.

Under vårterminen i femte klass genomfördes en operation utförd med ny teknik, en så kallad unifocalisering. Ingreppet möjliggjorde en senare transplantation av lungpulsåder. I väntan på den fanns en syrgastub ständigt nära.

– Min lillasyster Filippa vände på sitt diadem, satte det under näsan och lekte att också hon fick syrgas. I dag är hon sjuksköterska och arbetar med hjärtsjuka barn på Karolinska sjukhuset.

Henrietta och Vera bakar gärna och ofta tillsammans, helst med hälsosamma råvaror. Chokladbollarna med dadlar är en av Veras favoriter, även om glass någon gång då och då också fungerar.. Bild: Marita Wass

1994 hade forskningen tagit stora kliv framåt och Henrietta fick en lungpulsåder tack vare en organdonation.

Transplantationen pågick i tolv timmar. Allt gick bra, men komplikationer tillstötte.

– Efter några timmar uppstod en blödning och jag fick opereras igen, akut.

Gick om sjätte klass

Det gick bra. Ett liv med kraft och energi väntade.

Trappliften monterades ner, permobilen lämnades tillbaka och Henrietta kunde ta danslektioner utan avbrott för vila. Hon gick om sjätte klass och fick nya klasskamrater.

– De tjejerna är fortfarande mina bästa vänner, säger Henrietta och påpekar att hon alltid haft bra kompisar.

– Jag kände mig aldrig utanför även när jag inte kunde göra mycket av det som de andra gjorde.

Att Henrietta skulle få biologiska barn hade hon inte vågat hoppas på.

– Jag var inställd på att hjärtat kanske inte skulle klara det.

Rådfrågade läkarna

När hon träffat Michael och de blev ett par fanns längtan där. Skulle de våga?

Paret rådfrågade läkarna på Östra sjukhuset och fick klartecken. Snart väntade paret Vera och tre år senare kom lillebror Gustav.

Henriettas hjärtläkare, Eva Furenäs, har noga följt graviditeterna och Henrietta har gjort regelbundna besök på specialistmödravården.

– Jag känner mig så trygg med min hjärtläkare, säger Henrietta som förberett sig på att vara inlagd under graviditeterna. Det behövdes inte.

När Henrietta växte upp vågade hon inte drömma om att få biologiska barn, befarade att hjärtat inte skulle orka. Det gjorde det. I dag är hon och maken Michael stolta föräldrar till Gustav och Vera.. Bild: Marita Wass

Både Vera och Gustav är födda på Östra sjukhuset. Där finns beredskapen om något oförutsett skulle inträffa.

– Den svenska specialistsjukvården är fantastisk. Henrietta har haft samma läkare i 18 år och inför förlossningarna hade de beredskap för olika scenarier, ifall något skulle hända, säger Michael.

Hjärtklaffarna läcker

I dag mår Henrietta bra och lever som vilken annan 35-åring som helst.

– Mina hjärtklaffar läcker och den donerade lungpulsådern går på övertid, så troligtvis behöver jag göra fler hjärtoperationer, men tack vare forskningen är jag inte rädd. Jag litar på att den dagen det behövs finns en metod som gör det lätt och enkelt.

En gång om året åker hon till Göteborg för att kontrollera hjärta och lungor.

– Besöken där är en del av livet. Jag är trygg i att personalen fixar eventuella problem.

Henrietta och Michael återkommer ofta till hur viktig forskningen är.

– När vi gifte oss bad vi gästerna att skänka en slant till Hjärtlungfonden i stället för att ge oss presenter. Vi är så tacksamma för forskningen och den svenska sjukvården. Hade forskningen inte hade gått framåt hade jag inte suttit här i dag.

Henrietta Bruto

Ålder: 35 år.

Familj: Maken Michael, Vera 3,5 år, minstingen Gustav snart 6 månader och golden retrievern Selma.

Bostad: Villa från 1940-talet i centrala Falköping.

Sysselsättning: Fotograf med egen fotostudio, lärare inriktning mot fritidshem.

Intressen: En hälsosam livsstil, trädgårdsarbete och renovering av bostaden.

Fakta: Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag är en vanlig benämning i Sverige på Valentindagen. 1985 markerades alla hjärtans dag offentligt i svenska kalendrar. På alla hjärtans dag säljs numera över fyra miljoner rosor i Sverige.

Källa: Wikipedia

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.