Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Martin Dohlsten jublar efter en allsvensk derbyfullträff 2006 när hans Gais besegrade Häcken (till vänster). Med sin bakgrund som elitfotbollsspelare har förstås Martin Dohlsten mycket att lära ut till barnen i Malawi. Hans arbete i Malawi går annars ut på att stötta regeringen i deras arbete med mödra- och barnhälsofrågor. Bild: Kent Hallgren, Janet Forslund Karlsson

Ex-fotbollsstjärnan hjälper de nödställda barnen

I november lämnade före detta fotbollsstjärnan Martin Dohlsten sitt Majorna och slog rot i Malawis huvudstad Lilongwe med närmare två miljoner invånare. Barnhälsoarbete i ett av världens fattigaste länder lockade honom dit tillsammans med hustrun Johanna och tvåårige sonen Louis.

”Jag är en vinnare” har han sagt i flera intervjuer. Kaxigt värre, långt ifrån intrycket han ger i dag. En sansad, snudd på blyg, kille med självdistans och båda fötterna på jorden.

Viljan att göra skillnad för dem som behövde mer än att se mittfältaren dribbla på plan fick Martin att studera till två kandidatexamen samtidigt. Den ena i folkhälsoarbete vid universitetet i Göteborg, den andra i Globala utvecklingsstudier och spä på med en magister i infektionssjukdomar i katastrofområden. Ett slående val för hans framtida karriär och fromma för drabbade i Afrika.

Jobbar för WHO

I hård konkurrens sökte han jobbet som teknisk officer för mödra- och barnhälsoutveckling inom världshälsoorganisationen, WHO, i Malawi och lyckades nå ända fram. Ett arbete inom FN föregås av en omfattande och lång process med tester och intervjuer. Väl i hamn var det mycket som skulle fixas, rent administrativt utöver uthyrning av bostad och annat praktiskt.

Potatis är utbytt mot basfödan nsima, en degklump gjord på majsmjöl.

– Vi äter det ofta tillsammans med en gryta på jordnötsmjöl, tomat och pumpablad som kokas ihop. Malawisk mat är god! Man äter med fingrarna och sköljer ned med vatten på flaska. Kranvattnet kan innehålla bakterier som vi kan bli sjuka av, berättar Martin och skrattar åt att de tog med en "väldans massa" blöjor, leksaker och barnböcker till Louis. Helt i onödan eftersom det mesta finns på plats, för den som har råd vill säga.

Hela familjen samlad: mamma Johanna, sonen Louis och pappa Martin. . Bild: Janet Forslund Karlsson

Från en lägenhet i Majorna bor de nu i ett hus med fin trädgård i ett inhägnat område som omfattar nio hus med lekkamrater i olika åldrar. Till centrum tar det en cirka en kvart med bil eller cykel, beroende på trafiken.

På en yta mindre än Lapplands bor cirka 20 miljoner människor. Malawi är ett av Afrikas fattigaste länder och cirka 80 procent av befolkningen lever av jordbruk. Tobak är den största exportvaran, följd av kaffe och te. Det gör befolkningens situation extremt skör och känslig mot missväxt, torka, översvämningar och andra naturkatastrofer. Trots det har Malawi på sistone gjort framsteg på flera områden.

– Ändå har många det knapert. Slår skörden fel, vilket händer, drabbas främst barnen av undernäring. Medelåldern ligger under tjugo år vilket vittnar om hög barnadödlighet.

Stötta regeringens arbete

Och det är här Martins insatser kommer till pass.

– Mitt arbete går ut på att stötta och stärka Malawis regering i deras arbete med mödra- och barnhälsofrågor. Framför allt jobbar jag med att öka kvalitén på vården som ges under graviditeten, förlossning, eftervård och vård av mödrar, nyfödda och barn framför allt i distrikt där mödradödligheten är som högst.

Johanna och Martin på familjeutflykt med lille sonen Louis.. Bild: Janet Forslund Karlsson

Helt i linje med Martins kompetens. Att det blev Malawi ser han som ett stort plus, eftersom han tidigare hört mycket gott om landet. Framförallt den enorma gästvänligheten.

– Överallt möts man av en leende hälsning, sånt är vi inte vana vid hemifrån.

Koordinerar hälsoarbete

Vid sidan av det ordinarie uppdraget ingår Martin i en grupp inom WHO som koordinerar hälsoarbetet för att de drygt åttahundra tusen drabbade ska få tillgång till mat och vård. I synnerhet för dem med kroniska sjukdomar som hiv, diabetes och andra i behov av konstant medicinering. Fokus läggs också på vård av gravida och barn under fem år, en riskgrupp som lätt drabbas av sjukdomar till följd av undernäring.

– Vi besöker dagligen så kallade "camps" där vi går igenom behov av mediciner och koordinerar hälsoinsatser för att bekämpa spridning av vattenburna sjukdomar som kolera och tyfoid. Ökning av malaria är också ett stort problem.

På landsbygden kan det vara svårt att få tillgång till kvalificerad vård och vid akuta behov ser inte infrastrukturen alltid så bra ut. Det är ju därför jag är här!

Martin har tidigare jobbat en omgång i Mali och tillsammans med Johanna en period i Rwanda men då utan barn.

Förskola tre dagar i veckan

Den här gången med sonen som går i förskola tre dagar i veckan och som redan hittat kompisar, lärt sig lite engelska och funnit sig väl till rätta. Hittills har Johanna, som är utbildad i logistik, varit hemma och sett till att allt det praktiska fallit på plats, men med sikte på en sysselsättning.

I Rwanda jobbade hon för en organisation med syfte att genom entreprenörskap stärka kvinnor som lever i fattigdom och för twa, en marginaliserad, speciellt utsatt, folkgrupp. Hon har sedan tiden där fortsatt med att samla in pengar för att bekosta skolavgifter till barnen i byn.

– Tankarna lutar åt något liknande här, säger Johanna som annars trivs i den rofyllda miljön och tillvaron.

Malawisjön, Afrikas tredje i ordningen. Populärt utflyktsmål för både turister och den inhemska befolkningen. . Bild: Janet Forslund Karlsson

Vad har ni för råd att ge andra som funderar på att följa ert exempel?

– Det är svårt att ge råd, mycket beroende på var i livet man befinner sig. Men för den som känner en längtan att uppleva en ny vardag någon annanstans är det värt att testa. När allt kommer omkring är folk mestadels som folk är, oavsett var i världen.

Vad saknar ni från Göteborg?

– Vänner och familj. Men minnet av vintermånaderna i Göteborg gör det lättare att lista saker man inte saknar. Vi kan förstås sakna fungerande internet, för det är sisådär med uppkopplingen här, samtidigt befriande att vara ”frånkopplad” ibland.

Vad kommer ni att ta med er hem till Majorna?

– Utflykterna till Malawisjön, magiska upplevelser som sitter fastnitade för evigt. Inte minst nya vänskaper och insikten att det finns många olika sätt att leva livet. Nya utmaningar stimulerar anpassningsförmågan till olika situationer och levnadsförhållanden.

Martin Dohlsten

Ålder: 33 år.

Familj: Gift med Johanna, sonen Louis 2 år.

Född och uppvuxen: Majorna, Göteborg

Utbildning: Folkhälsovetare med fokus på global hälsa

Hobby: Musik, indisk matlagning och att träna.

Fotbollskarriären: Martin började som liten knatte i Masthuggets BK och Skogens IF. 16 år gammal gick han till Gais där han sedan var med när klubben gick upp i allsvenskan. Därefter spelade han i Örgryte, sedan en sväng till Ljungskile innan det bar av till isländska Selfoss. Slutligen rundade han av karriären med några matcher i Utsikten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.