Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Stickning är på modet. Längst fram står stickdesignern Maja Karlsson. Gunilla Wallmark i Bohuströja studerar några av hennes provlappar. I bakgrunden syns Anna Leithe i kofta av garn från Shetland.

En tidlös tradition som blivit trendig

Stickning är tidlös tradition men också modern hipstertrend. Gamla mönster och tekniker förmedlas idag via bloggar och poddar, Youtube och Instagram. På Stickcaféet i Landala samlas kvinnor kring händernas arbete.

Det är lördag eftermiddag och Lohrs Pocket MedMera har precis stängt för dagen. Samtidigt, en trappa upp i den välbesökta bokhandeln på Kapellplatsen, startar månadens stickcafé. Dagen till ära med finbesök från Värmland. 
Stickdesignern Maja Karlsson har gästat caféet en gång tidigare, men denna gång ska hon presentera sin bok med fyrtio traditionella svenska mönster i ny tappning. 
– Det har varit så mycket norskt och isländskt inom stickningen. När jag fick upp ögonen för den svenska mönsterskatten ville jag lyfta fram vår inhemska sticktradition, säger Maja Karlsson.
 

Bild: Anders Hofgren
Bild: Anders Hofgren

37-åriga Maja står själv med ena benet i gamla traditioner och det andra i ny teknik. För sju år sedan startade hon bloggen Husmorsskolan där hon skrev om äldre tiders matlagning, bakning och handarbete. När hon startade en virtuell syförening växte intresset och tog allt mer av hennes tid. Så småningom började läsare anförtro henne lösblad med gamla stickmönster, och på Tradera hittade hon ännu fler. Till slut blev det alltså en bok.
– För yngre människor har Youtube ersatt mamma och mormor som kunskapskälla. Men oavsett hur man har lärt sig tror jag att alla uppskattar det långsamma och handgjorda. Saker som tar tid, säger Maja Karlsson.
Trots att boken är alldeles nyutkommen har Ingela Karlsson redan hunnit sticka ett av mönstren, en halvponcho med stjärnslinga på oket. Inte undra på egentligen – Ingela är van vid högt tempo. I våras vann hon pris som snabbaste stickerskan vid det årliga eventet Stickfest i väst.  

Bild: Anders Hofgren
Bild: Anders Hofgren

Kvinnorna har plockat fram stickor och garn ur korgar och kassar. Någon gör en schal i näverstickning, en annan en mössa i reflexgarn, en tredje en tröja i Bohusstickning. Flera av dem träffades på ett stickcafé i centrala Göteborg för ett tiotal år sedan. Numera sammanstrålar de på evenemang var och varannan helg. Förra veckan blev det ett besök hos Tant Kofta i Romelanda.
– Jag brukar skicka ut ett sms och fråga vilka som vill hänga med. När vi åkte till Norge senast var vi ett gäng på femton personer som satt på tåget och stickade hela vägen, säger Ursula Nemeth. 
De traditionella syjuntorna – där man träffas och handarbetar hemma hos varandra – finns förstås fortfarande, men dagens stickrörelse är en mer öppen och social företeelse. Och nätbaserad. Det finns en uppsjö av Facebookgrupper och Instagramkonton med stickning i fokus och på Youtube visas olika stickmoment maska för maska. Eller så kan man delta i en så kallad knit-along där en ny detalj av ett plagg presenteras varje dag eller vecka. 
– Jag brukar också lyssna på poddradio. En heter Stickkontakt, men jag gillar Nördic knitting bäst. Där intervjuar två tanter intressanta personer eller berättar om någon resa, som den till Shetlandsöarna, säger Ursula Nemeth.

Anna Leithe är förtjust i just Shetlandsgarner. Själv bär hon en kofta i design av Kate Davies, men hon har valt en mer nordisk färgställning i gult, blått, vitt och grått. 
– Den ser ut som vintersol, tycker jag. Upp till oket är den maskinstickad, som man ofta gör i Storbritannien, säger hon.
Som projektledare för bland annat Unicef och Rädda barnen har Anna Leithe ofta åkt tåg till olika sammankomster. 
– Då stickar jag alltid, det är ett bra sätt att reflektera. Jag älskar också dokumentärer och faktaprogram på tv – man skulle nog kunna göra en hel utställning med alla tröjor jag har stickat till Uppdrag granskning. Jag tror att människor mår bra av att se något bli klart, säger Anna Leithe.
I sin blogg formulerar stickdesignern Maja Karlsson en del av filosofin så här: ”Kunskap som vandrar från hand till hand skapar osynliga band som knyter oss samman för alltid. Genom det blir vi del av ett större sammanhang – länkar i en kedja som varar till tidens ände.”

Bild: Anders Hofgren
Bild: Anders Hofgren

Att handarbete är hälsa, inte bara tidsfördriv och förspilld kvinnokraft, är numera också vetenskapligt dokumenterat. Stickning motverkar stress, förbättrar minnet och gör dig gladare.
– Stickningen har blivit ett behov. Garn och nystan finns alltid med i min väska. Stickandet ger mig lugn och kreativitet, säger Annette Gustavsson, en av deltagarna på Stickcaféet som för att förfina sina färdigheter också går en årslång kurs hos Handarbetets vänner i Stockholm.
Avkoppling och välbefinnande är ord som ofta nämns i samband med stickning. Men det handlar om mer än så. I studien ”Knitting and well-being”, där över 3 000 stickare från 31 länder intervjuades, visade Betsan Corkhill och Jill Riley på konkreta hälsovinster med stickning. Där slås fast att ”terapeutiskt stickande kan användas för att hantera smärta, psykiska problem, demens och missbruk”. 
87 procent av deltagarna som led av depression uppgav att de efter en stunds stickande kände sig gladare och mer tillfreds. Stickning kan också ge deprimerade människor tillgång till känslor som stolthet och förväntan.
I studien sade också 73 procent av dem som stickade minst tre gånger i veckan att stickningen hjälpte dem att få bättre minne och mer tålamod, och att koppla bort problem.  

En annan studie från Italien visar att stickning kan hjälpa smärtpatienter. Arbetet löper fram och tillbaka och stickningen tvingar händerna att gå om varandra. Hjärnan blir förvirrad av att händerna korsar kroppens mittlinje, hjärnhalvorna vet inte riktigt var smärtan sitter och då gör det onda mindre ont. 
Den monotona, rytmiska stickningen, där vi bara fokuserar på nästa maska och nästa varv, sägs även kunna få oss att träda in i ”zonen”. 
Ett medvetandetillstånd där omvärlden tonar bort och som kan liknas vid yoga och meditation. 
Ursula Nemeth på Stickcaféet uttrycker saken lite enklare:
– Efter en stressig dag på jobbet är det är rogivande att ta några varv.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.