Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Elsa från Mölndal är Varvets första dam

– Jag vill springa så länge jag lever. Inte för att jag måste, utan för att må bra, säger 69-åriga Elsa Jögi från Mölndal som på lördag avverkar sitt 38:e Göteborgsvarv.
Ingen kvinna har stått på Varvets startlinje fler gånger än Elsa.

Hon har sprungit Adamilen, Delsjöloppet, EM-loppet, Energiloppet, Finalloppet, Frölundaloppet, GT-loppet, Götatunnelloppet, Kalasloppet, Korploppet, Lady&Lufsen, Mölndalsbroloppet, Premiärloppet, SAIK-loppet, VM-loppet, och Vildmarksleden – men för Elsa Jögi i Mölndal finns det inget lopp som går upp emot Göteborgsvarvets 21 kilometer.

– Det pirrar redan i magen säger hon leende, och minns med glädje hur hon och alla andra kvinnor 1980 uppvaktades med en ros vid målgången i det allra första Göteborgsvarvet. Sedan har halvmaran längs Göteborgs gator blivit som en god vän, en tradition – något att se fram emot under årets alla träningsrundor.

– Jag stod över ett par år i början av 1990-talet när jag var gravid och senare födde min underbara dotter, men 1993 var jag tillbaka igen, säger hon medan hon plockar bland de noggrant arkiverade medaljerna som intygar hennes 37 halvmaror. Från de allra första fyrkantiga och robusta plaketterna, till de senare runda och smäckra.

Elsa har god ordning på alla sina medaljer.. Bild: Robin Aron

När 69-åriga Elsa Jögi från Mölndal joggar iväg klockan 13.18 tidig lördagseftermiddag delar hon startgrupp med ett celebert sällskap löpare som alla genomfört Varvet minst 30 gånger. Ingen kvinna har sprungit fler Göteborgsvarv än Elsa, men en jämngammal dam från Hindås har genomfört utmaningen lika många gånger.

Noggrann med rutinerna

Och när man som Elsa Jögi just håller på att ladda för sitt 38:e varv är det kanske inte så konstigt om man hunnit skaffa sig en del trygga rutiner.

– Den här sista veckan innan loppet vill jag helst vara mycket för mig själv. Jag ser till att sova rejält, är extra noga med vad jag äter och så börjar jag så smått titta på kom-ihåg-listan inför lördagens lopp, säger Elsa, som till exempel alltid försäkrar sig om att ha ett extra par skosnören nedpackade, och redan vet exakt vilken buss hon ska ta från Mölndal in till tävlingsområdet.

– Jag vill helst komma dit flera timmar innan jag ska starta. När det är ungefär en timme kvar till startskottet klär jag om, sedan värmer jag upp ordentligt, letar upp min startgrupp och hittar en bra position i fältet innan det är dags att ge sig iväg.

Det var långtifrån självklart att Elsa från Mölndal skulle bli en av Göteborgsvarvets trognaste deltagare.

– Jag gick med i Korpen här i Mölndal och övertalades att leda motionsgymnastik. Jag som var så blyg skulle leda en grupp herrar! Först sa jag nej – sedan blev jag kvar i 25 år.

God vana varje lördagsmorgon

I tjugoårsåldern började hennes kompisgäng att ses regelbundet varje lördagsmorgon för en gemensam runda i Änggårdsbergen eller Slottsskogen.

– Oavsett hur sent det blivit på fredagskvällen var alla lika angelägna att möta upp. Vi höll alltid ihop under själva träningsrundan, och så fikade vi tillsammans efteråt. Det där höll vi på med i flera år, och när det så småningom rann ut i sanden fortsatte jag att löpträna kontinuerligt på egen hand.

Elsa bästa tid i Göteborgsvarvet är finfina 1.32, som hon nådde 1983.. Bild: Lars Hjertberg

En kort sejour som medlem i Sävedalens AIK stärkte bara Elsa i övertygelsen att hon skulle fortsätta sin träning, men helst efter eget huvud och utan press.

När träningen var som intensivast hade Elsa ett pass inplanerat så gott som varje dag. Var hon inte engagerad som gymnastikledare sprang hon som regel en runda. Ibland hann hon med både det ena och det andra.

Var det på 1980-talet du var som bäst?

– Ja, det var det. Mitt snabbaste Göteborgsvarv gjorde jag 1983 när jag var 33 år. Då var vi 3500 som sprang, och i min klass, upp till 34 år, räckte 1 timme och 32 minuter till en elfteplats bland alla damer – det är jag ännu stoltare över i dag än jag var då.

När vardagslivet under 1990-talet bjöd en del rejäla uppförsbackar kom löpträningen att ha en helande och läkande roll.

– Nästan lite terapeutiskt, säger Elsa själv. Efter träningsrundan är det som om problemen lättat. Som om att jag hittat något positivt i det negativa.

Saknar gamla bansträckningen

Fast om sanningen ska fram finns det fortfarande ett uppförslut Elsa Jögi verkligen saknar.

– Om jag fick önska en sak skulle det vara att få tillbaka Varvets första sträckning med den tuffa stigningen uppför Ramberget. Där kunde man verkligen lyftas fram av alla hejarop.

Kanske något att tänka på för alla er som ser en spänstig dam med startnummer 15 308 komma löpande längs Avenyn på lördag eftermiddag?

LÄS MER: Hammerfall har aldrig varit i bättre form

Elsa Jögi

Ålder: 69 år.

Yrke: Pensionär.

Bor: I Mölndal.

Familj: En dotter.

Fritidsintressen: Umgås med dotter och vänner, löpning, promenader i skogen, yoga, dans, film och teater.

Favoritmusik: Allätare.

Läser just nu: Reportage och böcker om motion, hälsa och mat.

Bästa tid i Göteborgsvarvet: 1.32 (1983).

Startnummer på lördag: 15 308.

Starttid: 13:18.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.