Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

När man vandrar med Egil Midtbø får man vara beredd på att gå flera mil i rask takt under en dag.
När man vandrar med Egil Midtbø får man vara beredd på att gå flera mil i rask takt under en dag. "För mig har pilgrimsvandringen varit en hjälp att förstå mig själv och mitt liv", säger han. Bild: Gustaf Östberg

Egil renar hjärta och hjärna med sina pilgrimsvandringar

Att vandra är en resa för både hjärna och hjärta. Det menar pilgrimsprästen Egil Midtbø som ordnar pilgrimsvandringar längs den nästan elva mil långa St Olofsleden på Orust.

Pilgrimsprästen Egil Midtbø blickar ut över nejden vid Långelanda kyrka på Orust. I den lummiga grönskan runt kyrkogården kvittrar fåglarna och kyrkogårdspersonal hukar längs rabatterna där de rensar ogräs. Lugnet och stillsamheten bryts då och då av en förbipasserande bil på väg mot Svanesund. Längs med den smala landsvägen som leder bort från kyrkan är vita stolpar med röda toppmarkeringar utplacerade med jämna mellanrum, stolpar som visar att här går pilgrimsleden på Orust.

Egil pekar i riktning söderut.

– Dit åt går leden mot Stala Kyrka, och går man åt andra hållet kommer man till Myckleby kyrka, berättar han.

Ansvarig för pilgrimsleden

Sedan sju år tillbaka är han ansvarig för pilgrimsleden på Orust, en vandringsled som sträcker sig mellan öns åtta olika kyrkor. Sträckorna varierar mellan 6 kilometer till 15 kilometer. Hela leden är nästan 11 mil lång.

– Leden är ett samarbete mellan Orust kommun och Svenska kyrkan på Orust, och i dag är leden en del av Västkuststiftelsens ansvar. Leden går i varierad terräng, den går via landsväg, stigar och genom skog och mark, säger Egil.

För Egil har pigrimsvandringarna inneburit många möten med andra vandrare, både i Sverige och utomlands. Bild: Gustaf Östberg
För Egil har pigrimsvandringarna inneburit många möten med andra vandrare, både i Sverige och utomlands. Bild: Gustaf Östberg

Han är själv en van vandrare sedan barnsben och har sedan han kom som präst till Orust utvecklat pilgrimsleden till vad den är i dag, en naturupplevelse med tid för tanke och reflektion.

– Pilgrimsvandringar är en hel rörelse med vandringsleder över hela världen, som ledde pilgrimer till olika heliga platser, och det har funnits leder sedan medeltiden. Här i Norden har vi olika vandringsleder som går till bland annat Trondheim, som förr hette Nidaros, där helgonet S:t Olav ligger begravd, säger Egil, som själv är född och uppvuxen i byn Sokndal i Norge.

Inget givet yrkesval

Att han skulle bli präst till yrket var inte på något vis självklart, släkt och familj arbetar alla inom hantverksyrken. Efter att ha jobbat ideellt i flera år utomlands började han fundera på livets stora frågor. Det ledde i sin tur till studier i teologi, och när vänner och familj tyckte att han skulle bli präst kände han att han äntligen hittat rätt.

De senaste åren har han arbetat i olika församlingar i Sverige, bland annat i Stavsjö och Norska Sjömanskyrkan i Göteborg. När coronapandemin stoppade i stort sett all kyrklig verksamhet med stora samlingar blev pilgrimsvandringarna ett nytt sätt att mötas. Och det nyvaknande intresset för friluftsliv hos många svenskar har visat sig även här.

– Hela vår grej inom kyrkan går ju ut på att mötas öga mot öga, vilket vi inte kunde fortsätta med på grund av coronarestriktionerna. Vi fick tänka om och på vandringarna är vi utomhus, vi håller gott avstånd och är i små grupper. Vi har det senaste året märkt av ett stort intresse bland människor att delta.

Existentiella frågor

För honom är pilgrimsvandringen ett sätt att resa inom sig själv. Att gå och prata samtidigt ger en ny dimension till tankar och känslor.

– Att möta en präst som kommer ut bland folk på det här viset, det öppnar upp människors önskan att prata om tro och tvivel. Jag har likadana regnkläder och stövlar som alla de andra. Det är ingen skillnad på oss och då blir det lättare att prata om existentiella frågor, säger han.

Vandrandet ger mycket tid till eftertanke och är även en inre resa, menar Egil. Bild: Gustaf Östberg
Vandrandet ger mycket tid till eftertanke och är även en inre resa, menar Egil. Bild: Gustaf Östberg

Han började själv vandra för tolv år sedan och menar att det är renande för både hjärta och hjärna.

– Min favorit bland pilgrimsleder är St Cuberths Road i Skottland nära Edinburgh, den leden går mellan Melrose och Lindisfarne. Men även att vandra runt Rom i Italien, dit vi brukar åka med våra konfirmander är roligt. säger han.

Bör vara van vandrare

Deltagarna på vandringarna på Orust är ofta medelålders eller äldre. Många är medlemmar i Svenska kyrkan, men det behöver man inte vara. Vid varje kyrka finns en informationsskylt med karta och ett pilgrimspass som man kan stämpla sin karta med. Det finns också gott om parkeringsplatser och toaletter nära kyrkorna.

– För att delta bör du vara ganska van att vandra, vi går i rask takt. Träna gärna på att vandra innan så du vet att du orkar, eftersom lederna går i kuperad terräng, tipsar Egil.

Om man har uppfattningen att en pilgrimsvandring måste vara kantad av umbäranden och tagelskjortor har man fel, i stället är tanken med vandringen att man ska komma hem fylld av energi och full av skavsår.

”Hjälp att förstå mig själv”

Numera kan han också kalla sig författare. Vandringarna och en själavårdskurs för fyra år sedan väckte många frågor och funderingar om hans barndom i Norge och den by där han bodde som ockuperades av nazister under andra världskriget. Han kände sig manad att utforska vad som egentligen hände och efter mycket research och intervjuer med bybor fick han omvärdera bilden av byn Sokndal som han växt upp med.

– För mig har pilgrimsvandringen varit en hjälp att förstå mig själv och mitt liv. Det du gör dig medveten om kan du göra något med. Det du inte gör dig medveten om gör något med dig, avslutar han.

Egil Midtbø

Ålder: 58 år.

Bor: Stenungsund.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Gör: Pilgrimspräst och författare.

Intressen: Jogga, skriva och vandra.

Motto: Tro handlar om att leva det liv du fått.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.