"Efterfrågan på droger är stor i alla samhällsklasser"

Med ett stundande valår höjer hon rösten för en restriktivare narkotikapolitik i vad som väntas bli en av valets stora frågor - gängkriminaliteten.

– För gängkriminella är drogerna ett av de viktigaste verktygen. Det är inkörsporten och vägen till de snabba pengarna.

Jessica Vikberg pekar in mot jobbdatorn i den utflyttade dotterns sovrum. Härifrån skriver hon opinionsinlägg, förbereder avsnitt till podcasten och väcker debatt hos politiker. Hon är nyss hemkommen från en konferens i Stockholm och ursäktar att hon inte hunnit köpa fika.

– Det är inget nio till fem jobb direkt. Det kanske är därför jag är singel, säger hon och skrattar.

Tullare i själ och hjärta

Under åren har hon haft en fot i de flesta sammanhang inom branschen, med bas inom Tullverkets underrättelseverksamhet. För tillfället är hon tjänstledig för att kunna arbeta helhjärtat som ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. Det innebär en hel del pendling mellan huvudstaden, där huvudkontoret har sitt säte, och hemmet i Göteborg.

– Jag satt på tåget nyligen och överhörde ett telefonsamtal en man hade med en langare. Så jag skrev ner samtalet, som vid en telefonavlyssning, tog ett smygfoto på honom och lämnade över till polisen.

Hon lyser upp när hon berättar.

–Även om jag är tjänstledig är jag tullare i själ och hjärta. Man ser saker överallt som allmänheten nog inte lägger märke till.

Efter tre decennier i branschen är det fortfarande mötet med människor som berör henne mest.

Drogernas tragiska konsekvenser

Hon får samtal över hela Sverige, både storstäder och mindre orter, som vittnar om drogernas tragiska konsekvenser i form av sargade familjer, djupa beroenden och kriminalitet. Några händelser har etsat sig fast på näthinnan.

– Jag minns hur en småbarnspappa beskrev hur han varit påtänd vid sin dotters födsel för att han tagit kokain på toaletten på BB. ”Jag älskar mitt barn” berättade han. ”Men det är inget mot kärleken till kokainet”.

Hon anser att det är svårt att få gehör för en restriktivare narkotikapolitik i ett samhälle som drar åt andra hållet.

Finansiärerna till de kriminella gängen

– Efterfrågan på droger är stor i alla samhällsklasser, från högt uppsatta chefer, till småbarnsföräldrar och festknarkare. Det är finansiärerna till de kriminella gäng vi ser idag.

Politikerna pratar mycket om hur det ska få bukt med gängkriminaliteten, men det är sällan de tar med narkotikan i den frågan. Det är det vi försöker ändra på.

Tillgången har ökat

Idag tar tull och polis allt större knarkmängder i beslag och droganvändningen har ökat generellt under 2000-talet, enligt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Kritiker till en restriktivare narkotikapolitik menar att en legalisering skulle kunna få bort narkotikan från den svarta marknaden och bidra till att bekämpa brottsligheten. Något som det moderata ungdomsförbundet (Muf) nyligen gick ut och gav sitt stöd för. Själv skakar hon på huvudet åt uppfattningen och menar att svarta marknader uppstår. Risken? Att det blir en kommersialisering, liknande spelreklamen som finns idag.

– Vi måste förstås kunna säga till våra barn att det är förbjudet. Det är en grundprincip.

Under Frihamnsdagarna i Göteborg i början av september i år gästade inrikesministern Mikael Damberg och polischef Erik Nord hennes podcast för att diskutera narkotikans koppling till gängen.

– Vi var överens om att vi behöver strypa pengarna till dessa gäng. Det behövs både stramare regler som begränsar narkotikaflödet, köparna och att vi jobbar förebyggande i skolor och med föräldrainsatser. Vi behöver hjälpa ungdomar att inte bli lurade att cannabis och andra droger är ofarliga. Du behöver inte bara vara polis eller tullare för att bekämpa droger. Du behöver drogkurage, säger Jessica Vikberg.

TEXT

Tove Mattsson

tove.mattsson@gp.se