Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Här i Hunnebostrands kyrka har kyrkoherden Andreas Hernqvist i många år förkunnat förlåtelse och nåd. I den nya yrkesrollen som polis är det andra puckar med mer lag än evangelium som gäller. Bild: Karl-Eric Magnusson
Här i Hunnebostrands kyrka har kyrkoherden Andreas Hernqvist i många år förkunnat förlåtelse och nåd. I den nya yrkesrollen som polis är det andra puckar med mer lag än evangelium som gäller. Bild: Karl-Eric Magnusson

Efter 20 år som präst bytte Andreas bana och blev polis

Andreas Hernqvist tar numera på sig polisuniformen när han går till jobbet. Nytt för honom som i många år skrudat sig med prästkrage på arbetsplatsen. Som 49-åring bytte han från kyrkoherde till polis, en mental räddningsplanka i ett tufft läge.

Svenska kyrkan har under senare tid satsat på storpastorat genom sammanslagningar. En satsning som på många håll vållat splittring och bråk när de små lokala församlingarna plötsligt bara blivit en del i en stor byråkratisk koloss.

Andreas Hernqvist, som var kyrkoherde i Sotenäs, fick uppdraget att som förändringsledare samla kommunens alla församlingar under en hatt i ett storpastorat. Det blev tungt att få alla förtroendevalda och anställda att jobba åt samma håll. Andreas frågade sig om detta var vad han hade tänkt sig när han valde prästyrket.

– Jag är glad att jag i tid insåg min begränsning, inte bara köra på som jag sett andra göra innan de som utbrända tvingats ge upp, säger Andreas.

– Jag gillar ju mötet med människor i glädje och sorg, i livets alla skeden från dop, konfirmation, och bröllop till begravning. Det goda samtalet, predikningar, bibelstudier och härliga konfirmander tog stryk när organisation hamnade i fokus.

För Andreas var det viktigt att som präst lära känna sina församlingsmedlemmar, han har valt att bo där han tjänstgjort och har gärna deltagit i minnesstunder vid begravningar till exempel.

Nu hade han kommit till vägs ände och vad göra?

Tycker att han hamnat rätt

Han tycker nu att han hamnat rätt, men det har varit en lång väg dit. Att han skulle hamna i kyrkan var inte heller självklart trots att en stor del av hans släkt har jobbat i kyrkan. Farfar var präst, farmors far likaså, pappan organist och mamma jobbade också i kyrkan förutom ytterligare släkt.

Om vi tar det från början så är Andreas född i Stockholm, där pappa studerade till organist vid musikhögskolan. Snart bar det av till Visby på Gotland. Pappa blev organist där under några år på 70-talet. Som sjuåring kom Andreas med familjen till Partille där han fick kämpigt med språket. Genuin gotländska var svårbegriplig dialekt i Partille och Andreas satte sig källaren för att plugga göteborgsdialekt.

– Efter två veckor kom jag ut som äkta göteborgare, skrattar Andreas.

I gymnasiet (Porthällaskolan) valde han naturvetenskaplig linje, bred och bra för den som inte vet vad man vill bli.

Stort musikintresse

Hans stora musikintresse fick utlopp redan i nian då han började spela piano och gjorde succé när hans band spelade i revyer.

Trots stort musikintresse och framgångar avskrev han tanken på en karriär som musiker på heltid. Det hela slutade med att han behöll musiken som en spännande hobby.

I Sotenäs är det många som än i denna dag får lyssna till Andreas bland annat som gospelpianist och trumpetare i blåsorkestrar. Det var den jazzintresserade mamman som backade upp honom i denna musikgren.

Ett år på Ljungskile folkhögskola vidgade vyerna. Men prästplanerna mognade på allvar först när han gjorde sin vapenfria militärtjänst på en förskola i Partille.

Hans egen konfirmandtid på Åh stiftsgård fanns som ytterligare en pusselbit i botten. I gymnasiet var halva klassen med i Kyrkans ungdom och sex stycken blev präster.

"Kanske nåt för mig också", tänkte Andreas.

Beslutet mognade fram

Ett beslut som mognade under ett år på Mellansels folkhögskola, som sedan följdes av teologi vid Göteborgs universitet och praktik i Partille – sedan var steget inte långt till prästvigning 1999.

Ut i verkligheten, först till Lindome i fem år, därefter Ödsmål/Stenungsund och slutligen Tossene. Under en paus mellan de två sistnämnda orterna tog Andreas busskort och körde linjebuss under ett par år. Han har också odlat sitt fotointresse och tar bland annat bilder för mäklare.

– Jag gillar att testa olika möjligheter och utmaningar.

I Tossene kröntes karriären med kyrkoherdeposten i Hunnebo pastorat och för tre år sedan blev han förändringsledare, en uppgift som han inte kände sig bekväm med och som ledde över till polisbanan.

– Jag minns att jag som barn fick sitta i en polisbil och trycka på knappar, jättekul men inte tillräckligt skäl att välja ny livsinriktning, säger Andreas.

Mycket gemensamt

Men präst och polis har mycket gemensamt.

– I båda jobben möter man människor i vardagen.

Polisutbildningen höll också på att gå i stöpet, han missade ansökningsdatum. Ingen katastrof eftersom han inte diskuterat färdigt med fru Maria. Året därpå var han däremot ute i tid.

Andreas hade tidigare avfärdat tanken på polisutbildning. Han uppfattade felaktigt vapenfri militärtjänst och några centimeter för kort kroppslängd som ett hinder. Han blev antagen och han bantade prästjobbet till 30 procent samtidigt som han läste på distans i Växjö. En krävande utbildning med många moment.

Präst är man på livstid så mångsysslaren Andreas leker med tanken att på sikt kunna kombinera jobben som präst och polis på något sätt.

Bild: Karl-Eric Magnusson
Bild: Karl-Eric Magnusson

Men nu är det polis i Strömstad som gäller och han kör treskift. Han har inga problem med att använda lagens långa arm i stället för förlåtelse och strategin att vända andra kinden till.

Andreas skrattar åt att hans högste chef under prästtiden var biskop Lars Eckerdal. Nu, som nybliven polis, heter hans chef för Västra Götaland också Lars Eckerdal.

Populär tv-serie

Att bli polis i just Strömstad bland alla ställen är inte vilken ort som helst.

Många tänker säkert på den omåttligt populära tv-sända kriminalserien, som gick i flera säsonger och inleddes med ”Polisen som vägrade svara” 1982. Serien byggde på Gösta Unefäldts roman med strömstadsmijö och med skådespelaren Per Oscarsson i huvudrollen.

FOTNOT: Yrkesbyte präst/polis har förresten tidigare uppmärksammats i Bohuslän. Men polisen Kurt Olsson gjorde det omvända valet. Han hängde in uniformen i garderoben och blev populär präst, ett byte han aldrig ångrat.

Andreas Hernqvist

Ålder: 49 år.

Bor: Väjern.

Gör: Polis i Strömstad.

Familj: Gift med Maria, förskollärare, två vuxna barn samt två katter, Zlatan och Siri.

Favoritmat: Äppelpaj med vaniljsås, den senare superviktig.

Intressen: Tränar, spelar trumpet i bandet Korstecknet, två motorcyklar, fota fastigheter för mäklare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.