Mer smak åt folket - folkölens renässans är här

ANNONS
|

– Två år som bryggare och du får lungor som om du hade rökt i tjugo år! Så mycket dammar det!

Adam Norman, bryggare och grundare på Beerbliotek, rör runt med en träpaddel i jäskaret som innehåller 1500 liter vatten och 600 kilo malt. Klockan är 7.45 en regnig tisdagsmorgon och bryggeriet i Kungsstens industriområde är i full gång. Adam kom hit redan för en timme sedan för att ”käka lite yoghurt och se till att allt var fint tills killarna kom”. Medan han rör i det som liknar en vattnig gröt hasar fyra unga män runt i lokalen och skruvar på ventiler, spolar golv och skrubbar insidan av högblanka öltankar som rymmer tusentals liter.

ANNONS

– Åttio procent av arbetstimmarna på ett bryggeri läggs på städning, säger Adam medan han fortsätter röra.

– Öl är en levande produkt, otroligt känslig. Allt måste plockas isär helt och rengöras hela tiden. Slarvar man med det märks det på ölen direkt.

Bryggerikunskap

Adam ställer ner paddeln och studerar den display som visar ölets mäskningstemperatur – alltså det gradantal ölet ska upp till för att stärkelsen i malten ska omvandlas till jäsningsbart socker.

– Det ska upp till 71 grader. Hade det varit en vanlig ipa skulle det ha räckt med 66, men med den här ölen får man tänka lite annorlunda, så att maltsmaken inte försvinner.

Adam hämtar några stora säckar med havregryn, helt vanliga sådana som man kokar gröt på, och häller ner i jäskaret. Jag frågar varför.

– Det gör ölen lite tjockare, liksom trevligare i konsistensen. När man har mindre alkohol i försvinner en del

fyllighet, så det här är ett bra sätt att kringgå det.

Ölen som bryggs den här morgonen är Beerblioteks Session IPA, en ale med 3,5 procents alkoholhalt. Och runt om i Göteborg puttrar jäskar med öl som ligger mellan 2,8 och 3,5 procents alkohol. Vad håller på att hända med vår folköl?

ANNONS

Klassisk pilsner

I början av 1900-talet var svensk, klassisk pilsner lika alkoholsvag som det vi i dag kallar folköl. När motboken avskaffades 1955 och starköl tilläts säljas på Systembolaget ökade många öl i styrka. Små bryggerier runt om i landet köptes upp av större och produktionen, som ofta var inställd på den svagare pilsnern, ställdes om till den nya starkölen. Dessutom kom ölburken, vilket gjorde att jättarna ytterligare kunde dra ifrån de mindre bryggerierna, som tappade på

flaska. Många lokala bryggerier lades ner, inte minst i Göteborg där Pripps blev en för stor konkurrent för de flesta.

Efter att många efterfrågat möjligheten att köpa svagare öl i butik infördes 1965 ölklasserna ”folköl” och ”mellanöl”. Mellanölet fick ett kort och skandalomsusat liv på de svenska butikshyllorna. Redan dagen efter att det infördes berättade tidningarna om inställd undervisning, urspårade fester och knökade fylleceller. Under dess tolv år i butikerna började allt fler kräva högre åldersgränser på alkohol. När mellanölet avskaffades 1977 var det dödsstöten även för landets mellanstora bryggerier. Mot slutet av sjuttiotalet fanns endast sex ölbryggerier i Sverige som dominerade utbudet fullständigt både på livsmedelsbutikernas folkölshyllor och på Systembolaget.

– Jag flyttade hit 2006. Då skyltade krogarna forfarande med ”stor stark, 28 spänn”, berättar Adam Norman för mig i bryggeriets fikarum dit vi dragit oss tillbaka i väntan på att det ska bli dags att tillsätta den första humlen till folkölet.

ANNONS

Många lokala bryggerier

När Adam, som är uppvuxen i Australien, flyttade till Göteborg från Edinburgh hade visserligen ölintresset i Sverige varit på stadig väg uppåt i säkert tjugo år. Ändå var vi långt ifrån där vi står i dag – med exempelvis fyra bryggerier bara i stadsdelen Majorna.

– Jag tyckte det var konstigt att man inte kunde köpa öl eller vin på kvällen. Om man till exempel skulle hem till en vän spontant på middag fick man ju se till att ha planerat och kylt sina drycker. Och folkölsutbudet i butikerna var väldigt dåligt. Bara en massa bryggerier som satsade på att tjäna pengar åt sina aktieägare.

Adam bryggde sin första folköl i början av 2014.

– En belgisk öltyp som heter Saison. Vi ville göra en folköl som inte bara var en utspädd starköl utan började titta på hur man kunde göra rätt från början istället.

– I Australien finns många öl som har vad vi kallar mid-strength, och alltså är ungefär lika starka som folköl. Det är heller inte ovanligt med svagare öl i England och Spanien. Men här i Sverige tycker många att det är två helt olika

saker – starköl är riktig öl som man köper på Systemet och folköl köper man för att Systemet har stängt. Men det börjar hända mycket där, och det senaste året har vi verkligen sett en boom.

ANNONS

Intresserade av alkoholhalt

Vi svenskar är väldigt intresserade av alkoholhalt. På utländska ölsorter får man ofta leta länge och väl för att få reda på hur stark ölen är, medan vi i Sverige är vana vid stora tydliga siffror på etikettens framsida.

– Vi märker det när vi exporterar, berättar Adam.

– I England är de helt ointresserade av hur stark ölen är. Gillar de hur den smakar, ja då är det klart. Här måste vi övertyga krögarna om att det är 'riktig' öl.

Konstiga regler

Darryl De Necker, marknadsansvarig på Beerbliotek, håller med. Han är inne för att ta några bilder till hemsidan och är den enda på bryggeriet som inte har på sig blåkläder och hörselkåpor.

– Men när ölen har 3,8 procent är det plötsligt inga problem. Som om det skulle göra så stor skillnad på smaken!

Trots att en skilland i alkoholmängd på 0,3 procentenheter är ytterst försumbar, behandlas öl under och över folkölsgränsen väldigt olika. Systembolaget har valt att inte sälja folköl för att inte konkurrera med dagligvaruhandeln. Alkoholfritt, som också finns i dagligvaruhandeln, säljer de dock eftersom Systembolaget anser att det rimmar väl med deras uppdrag. ”En konstig regel” anser Darryl, som tycker att många av Sveriges alkohollagar är märkliga. Han tror, och hoppas, att folkölen kan bana väg för ny lagstiftning.

ANNONS

– Ta det här med gårdsförsäljning exempelvis. Att man i Sverige inte kan gå in på ett bryggeri i sitt kvarter och köpa en öl som bryggdes samma dag.

Darryl pekar mot salen i anslutning till fikarummet där det står uppfällda bänkar och bord:

– Vi har sökt tillstånd för att servera öl här, så att man kan komma hit och prova. Och vi kommer att ha kylar där också med alla våra folköl. Så att man kan köpa med sig en blandning av kalla öl hem. Jag tror att många gäster kommer ifrågasätta varför de får köpa med sig en öl som har 3,5 procent men inte den som har 4,2. Och det kommer att sätta press på Systemet, säger han med hoppfull min.

"Folkisbutiker"

Under hösten har det öppnat två så kallade bottle shops, folkölsbutiker, i Stockholm. Planer finns även på att utvidga till Göteborg. Med de senaste årens explosionsartade intresse för öl har man ansett att det finns en marknad för butiker som, till skillnad från Systembolaget, kan sälja kyld öl långt in på kvällen. Dessutom finns en generell trend mot svagare öl, där Systembolaget märkt att deras alkoholfria sortiment efterfrågas allt mer.

För några år sedan låg många av Göteborgs mikrobryggda öl runt 7-8 procent, men tendensen går helt klart mot svagare halter. Kanske för att många vill prova flera olika sorter under en vanlig tisdagskväll och ändå kunna jobba dagen efter utan huvudvärk.

ANNONS

Körsbärsöl och italiensk ipa

I vad som förefaller vara en vanlig matbutik i Åkered möts vi av en två meter lång ölkyl, inklämd mellan barnmaten och julmusten. Där finns belgisk körsbärsöl, italiensk ipa, estländsk Berliner weisse, ale från Arvidsjaur och en hallonöl med jordnötssmör från Stockholm. Och 18 göteborgska folköl från mindre bryggerier. Per Edin, som haft butiken sedan 1990 har ”alltid varit ölintresserad”.

– Jag började under tidigt nittiotal att utveckla sortimentet här. Mest med tjeckiska, lite mer udda, sorter. Då fanns ju inte allt det här.

Per nickar mot kylarna och ler.

– Det här är ju Filips verk, säger han och tittar på sin son.

Filip är ansvarig för delikatessdisken som ligger tio meter snett bakom kylarna. Han tillbringar större delen av sin arbetstid där. En av butikens runda takspeglar gör att han alltid kan se ölkylarna från charken.

– Jag brukar titta dit ganska ofta, berättar Filip.

– Folk som är ölintresserade och kommer hit kan ju inte tro sina ögon. Står de framför kylen en stund brukar jag alltid gå fram och prata lite. Kanske rekommendera en korv, eller ost till ipa:n. Eller försöka ta reda på vilket slags öl de gillar.

Försöker återskapa

Ibland kommer konkurrerande handlare för att ta en bild så att de kan försöka återskapa något liknande i sina butiker. Filip Edin välkomnar det:

ANNONS

– Jag vill att fler ska få upp ögonen för hur mycket god folköl som bryggs i Göteborg. Och där är det bara bra om fler butiker hakar på och gör det vi gör, eller kör renodlade bottle shops. Det handlar om att ändra folks köpbeteende. Många går till Systemet för öl och sin vanliga affär för maten. Har fler affärer ett sånt här sortiment kommer det gynna oss också, säger han.

– Och inte minst Göteborg som ölstad! 2016 var året som folkölen dundrade in i Sverige. 2017 är året som folk kommer att fatta grejen.

Fördelar med lokalanknytning

Filip ser just lokalanknytningen som en av folkölens fördelar. Ett mindre bryggeri, som har svårt att komma in på Systembolaget med dess regler och krav på volymer, kan genom att brygga en öl med lägre alkoholhalt rikta sig till livsmedelsbutikerna i stället. Och i butikerna behöver inte alla öl behandlas lika. Filip och hans pappa har visserligen ”vanlig” folköl också; Carlsberg, Pripps, Norrlands Guld, lätt undanskuffade på ena gaveln. Ingen av dem säljer dock lika bra som butikens egna Näsets bryggöl.

Och det är just en sådan öl som kunderna Karin och Gunnar Eng precis lagt ner i kundkorgen. De ”dricker inte så mycket öl själva” men passar på att gå hit och handla när det ska komma besök.

ANNONS

– Och då blir det ofta den här, säger Gunnar och lyfter flaskan ur korgen.

– Vi bor bara 300 meter bort och då känns det ju roligt att handla något med koppling till platsen man kommer ifrån.

3 bra folköls-butiker i Göteborg:

• Hemköp Majorna,

Kustgatan 14.

• Ica Kvantum

Munkebäck, Lilla

Munkebäcksgatan 2A.

• Hemköp Vasagatan, Vasagatan 30.

–––––––––––

3 krogar som satsar på folköl:

• Haket bar,

Första Långgatan 32

Har sju olika sorters folköl på burk eller flaska i sitt sortiment – såväl från lokala bryggerier som Dugges och Beerbliotek, som från amerikanska Brooklyn Brewery.

• The Rover,

Andra Långgatan

Har oftast ett par olika folköl i sortimentet. I skrivande stund Björnbär Berliner från West Coast på fat som inom kort kommer att bytas mot Tropic Folk.

• Brewdog bar,

Kungsgatan 10B

Har Beerblioteks What's better than eating a mandarin på fat och en hel del annat på burk och i flaska.

3 göteborgska hantverks-folkisar:

• Stigbergets pilsner

En ekologisk ofiltrerad tysk pilsner med ren och fyllig smak. Finns i välsorterade, större, butiker och i många affärer med ekologiskt utbud.

• En dröm om smultron

Nyöppnade bryggeriet Spike i Gamlestan har tillsammans med West Coast gjort en syrlig Berliner weisse med massor av smultronsmak och en del vanilj. Ett engångssläpp som fortfarande går att få tag på i många butiker.

ANNONS