Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Martina Bigert var närmast klar med juristlinjen när hon valde konstens bana. I dag är hon serieskapare och manusförfattare bakom en rad framgångsrika tv-produktioner. Nu fyller hon 55 år. Bild: Claudio Bresciani

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Doldisen bakom tv-succéerna följer alltid sin magkänsla

Martina Bigert följer sin magkänsla och ger aldrig upp. När hon får korn på en angelägen historia vinnlägger hon sig om att fullfölja berättandet. SVT-aktuella Systrar 1968 jobbade hon med i sju år.

Mångsidiga Martina Bigert är serieskaparen och manusförfattaren bakom en rad tv-produktioner, senast relationsdramat Systrar 1968, vilket hon har skrivit tillsammans med parhästen Maria Thulin. De har även skrivit manus till tv-serien Gynekologen i Askim, vilken förärades med tv-priset Kristallen i kategorin Årets bästa dramaprogram 2008.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Ett sådant pris säger man inte nej till. Vi berättade med en helt ny röst och försökte ta nya vägar. Roligt att det uppmärksammades, säger hon över telefon från sin mans lilla lägenhet i Montmartre i Paris.

SVT:s lovordade dramasatsning "Systrar 1968" hade premiär på juldagen i fjol. I huvudrollerna: Maja Rung, Anna Åström och Mikaela Knapp.. Bild: Hanna Franzén

Sju år lade hon och Maria Thulin på Systrar 1968.

– Det är ovanligt att två kvinnor skriver manus och skapar världar tillsammans. Hade vi inte haft varandra hade jag blivit tokig. Om någon tappar orken kan den andra ge kraft. Det är också roligt att jobba ihop. Under en bra arbetsvecka glömmer jag bort tiden, det är som en lek. Det är roligt att få leka som 55-åring.

Anonyma hatmejl

Utöver manus har hon även författat en del böcker och regisserat filmer, däribland Allt om min buske, där hon drev med mansbilden.

– Efter den filmen fick jag anonyma hatmejl i ett halvår, så jag blev lite avskräckt från att regissera. Men med Systrar 1968 är det tvärtom, jag har fullt upp med att besvara alla trevliga mejl. Så snart är det kanske dags att regissera igen.

Martina Bigert lever sin dröm. "Under en bra arbetsvecka glömmer jag bort tiden, det är som en lek. Det är roligt att få leka som 55-åring", säger Martina Bigert.. Bild: Claudio Bresciani

Uppväxt i Skövde som mellanbarn fick hon arbeta för att få föräldrarnas uppmärksamhet – pappa var lärare och mamma var barnmorska.

– Jag spelade teater för att få uppmärksamhet och fick väldigt mycket utrymme.

Barbara en succé

Tidigt var hon självständig. Skaffade pojkvän som 15-åring och skötte skolan själv. Vid fyllda 19 flyttade hon till Stockholm och började plugga juridik vid Stockholms universitet. Men när hon hade burit på känslan av att tillvaron på juristlinjen var rätt ojämnställd bestämde hon sig för att uttrycka det genom sin konstnärliga ådra. Med andra ord, det var hög tid för en radikal feminist att träda fram: seriefiguren Barbara.

Barbara var lite egen. Hon hade inga armar och hon uttryckte sina inre tankar med könet. Efter några publiceringar i Galago uppmärksammades Barbara av Monica Gunne på Aftonbladet och snart tog hon plats både i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Barbara blev en succé.

– Det betydde jättemycket för mig.

"Skapandet är jag"

Så trots att Martina var närmast klar med juristlinjen valde hon konstens bana.

– Nu kan jag tycka att det var modigt av mig. Viljan att följa mitt hjärta var väldigt stark, det gick inte att vara rationell.

Martina Bigert älskar djur och beskriver sig själv som en slags kvinnlig doktor Dolittle. 'Jag hade en fransk bulldog som dog för ett år sedan. Nu reser jag för mycket, men när jag fyller 60 ska jag köpa mig en ny', säger hon.. Bild: Claudio Bresciani

Sedan har det ena gett det andra: seriealbum, animerade filmer och novellfilmer, regi av reklamfilmer i sex-sju år (“en bra filmskola”). Och sedan 15 år tillbaka skriver hon manus för film och tv.

– Jag har inget alternativ, det här skapandet är jag! Det är det jag är bra på och jag känner att min röst behövs. Jag vill berätta de viktiga historierna som saknas.

En kvinnlig Dolittle

Varva ned gör hon som bäst genom att dansa, helst omgiven av människor hon tycker om. Eller genom att vara tillsammans med djur.

– Jag älskar djur och är en slags kvinnlig doktor Dolittle. Som barn hjälpte jag till hos en veterinär på gatan bredvid. Jag hade en fransk bulldog som dog för ett år sedan. Nu reser jag för mycket, men när jag fyller 60 ska jag köpa mig en ny. En fransk bulldog är flera djur i ett: ekorre, gris, säl och hund.

Hur uppfattas du som person?

– Jag tror att jag uppfattas som någon som aldrig ger sig, någon med överskottsenergi och snäll. När jag känner mig bekväm är jag social, annars inte. Med mina vänner är jag väldigt social. I framtiden vill jag tillbringa mer tid med dem, de är min utvidgade familj.

Några omvälvande framtidsdrömmar finns det inte, av en enkel anledning:

– Jag lever min dröm. Jag vill fortsätta att leva den, fast mer intensivt – för att kunna hinna med minst tre tv-serier till och några filmer innan jag fyller 65, säger Martina Bigert.

Martina Bigert

Ålder: Fyller 55 år den 31 januari.

Gör: Manusförfattare.

Familj: Man i Paris, barnen Igor, 24, och Tom, 17 år. Bonussonen Felix med familj.

Bor: Stockholm. Spenderar mycket tid i Paris.

Så firar hon födelsedagen: Med en skaldjursplatå i Montmartre.

Om att fylla 55: “Jag gillar siffrorna, de är visuellt vackra. Det är lite stressigt med 55 för jag undrar hur jag ska hinna med allt jag vill göra. Annars är det kul och spännande att följa vad som händer i kroppen när man blir äldre”.

Fritidsintressen: "Konst, litteratur och ändlösa promenader i Paris".

Behövs för bättre jämlikhet: “Att männen engagerar sig med full kraft”.

Viktigast i världen: “Kärlek, mina söner och en välmående planet".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.