Det egna skavet, känslan av att inte skratta tillräckligt, hade funnits där i flera år innan flytten gick hit till Kalvsund.
Det egna skavet, känslan av att inte skratta tillräckligt, hade funnits där i flera år innan flytten gick hit till Kalvsund.

Dikeskörningar ingår i livet det formar oss till människor

Vid 62 års ålder ser hon dokumentären om Marianne Mörck tre gånger i rad. Frågan varför blir tydlig.
– Hon kändes som en kvinna som är sig själv, gör det hon vill, minns Jeanette Bäfverfeldt. Klockan 04:00 morgonen efter säger hon upp sig från ett välavlönat jobb för att bli författare och driva "hemma hos krog".

ANNONS

Det kan låta både glassigt och enkelt. Men det är ingetdera.

När Jeanette Bäfverfeldt, nu 64 år gammal, steker köttbullar med ansjovis i färsen till lunch i sitt kök är utsikten speciell.

Med blicken söderut syns hav i 180 grader.

Längst ut på udden, på bilfria ön Kalvsund, lever Jeanette och sambon Lasse i ett vitt trähus.

Flyttade till en ö

För sex år sedan flyttade de hit, efter fyra månader ihop, till en ö med cirka 225 bofasta.

– Trots att Kalvsund ligger nära fastlandet är det få som hört talas om eller ens varit här, säger hon.

De gula bilfärjorna mellan Lilla Varholmen och Hönö - Öckerö stävar nu regelbundet förbi rakt utanför hennes kombinerade krog- och vardagsrumsfönster.

ANNONS

Att det är vackert här, både utanför och inne, med massivt mörkt träbord, genomsynliga vita gardiner och färgstarka detaljer, är utom tvivel.

Förändringar är svåra

Men bortom det ytligt sköna rymmer livet djupt allvar.

Hon, som kallar sig nyfiken, vill fortsätta utforska saker och ”är litet bitchig och egensinnig på ett positivt sätt” , säger vad hon tycker, anpassar sig inte så mycket längre, vill inte förenkla för mycket.

Att genomföra riktig förändring är svårt.

För de flesta tar det lång tid att komma till ett beslut. Att skilja sig och säga upp sig hör till de svåraste avdelningarna. Ofta krävs en rejäl kris, kanske sjukdom, för att våga ta steget.

Det vet Jeanette både genom tidigare arbete och av egen erfarenhet.

– Jag är ingen idealmänniska som klarar allt.

– Men dikeskörningar ingår i livet, lidande och olyckligheter likaså. Det är delvis så vi formas till människor.

Hon har alltid fascinerats av den lilla människans kraft, hon som mot alla odds går igenom svårigheter, reser sig, ställer sig upp, går och står. Att de flesta av oss, även hon, har den kraften är en övertygelse.

Skrattade inte tillräckligt ofta

Det egna skavet, känslan av att inte skratta tillräckligt, hade funnits där i flera år innan flytten gick hit.

ANNONS

2015 lämnade Jeanette sitt hus på Orust efter 25 år, trots att det var barnens barndomshem. Hon sökte frihet, natur och enkelhet och bestämde sig för att pröva nytt. Med katt och ett begränsat antal föremål hemifrån hyrde hon en kall och dragig sommarstuga på Kösso i nio månader, vaknade till, längtade efter en man och gick ut på en dejtingsajt och träffade Lasse.

Sedan kom de hit.

TV-dokumentären med Marianne Mörck blev avgörande i nästa beslut – att byta yrkesliv. Med den föddes frågorna ”Varför ville du se just detta tre gånger?” Och ”Hur mår du själv då?”.

– Till skillnad från Marianne hade jag inte hade kontakt med hjärtat. Jag gjorde inte det jag innerst inne ville, utan var en tråkig tjänsteman som inte utförde ett särskilt vettigt eller roligt jobb.

– Jag insåg att jag måste ändra på det, förklarar Jeanette.

Natten som följde sovs inte en blund.

Var inte lycklig

Trots välbetalt arbete, bra relation och utsikt över havet var hon inte lycklig.

Sedan uppsägningen mejlades iväg tränar hon medvetet på att vara den hon är.

– Jag tror att jag blivit sjuk om jag fortsatt. Jag borde ha gjort förändringen tidigare.

Utanför ytterdörren där nere står en tantstaty som konstnären Susanna Arwin gjort, med påmålat läppstift.

ANNONS

Tanten är en symbol för kvinnors kraft.

Men själv har hon, efter beslutet att lämna arbetet som verksamhetsutvecklare på Västra Götalandsregionens koncernkontor, dragit sig tillbaka.

Trots tidigare böcker, som en antologi och självhjälpsbok för kvinnor, ville Jeanette skriva en egen berättelse.

Skrev sin första roman

Den första romanen ”Brännässlornas drottning” kom ut i maj 2021.

– Romanen handlar om en kvinnas frigörelse och längtan efter ett liv på sina egna villkor. Här ryms också sex, lust och sökande.

Nu arbetar hon fortsatt 4-5 timmar per dag med roman nummer två.

När lusten faller på, och förfrågningar kommer, öppnar även hemma-hos-krogen för gäster, med Jeanette vid spisen och Lasse som servitör.

– Jag tycker det är roligt att laga mat. Det är ett nöje att se någon njuta av en måltid och att kunna bidra till spännande samtal.

Vid bordet ryms max 12 gäster, som ofta inte känner varandra innan. Inte sällan kommer ämnet förändring upp.

I dag tar Jeanette ut pension och kan med inkomster i företaget komma upp i de 17 000 kronor netto per månad hon behöver.

Som tjänsteman hade inkomsten de senaste åren varit betydligt högre, ”ett jätteglapp”.

– Att göra sig av med en hög inkomst för en liten pension vid 62 är ovuxet och ogenomtänkt kan man tycka, säger Jeanette.

ANNONS

Trycket att hålla ihop och yrkesarbeta till en viss ålder är starkt.

– Men i det här skedet av livet är jag nu ”good enough”.Humorn har också kommit mer nu, när jag gör det jag trivs med. Om jag skulle dö i morgon vet jag att jag försökt!

Jeanette Bäfverfeldt

Ålder: 64 år

Familj: Sambo med Lasse sedan fem år. Två döttrar 33 och 31 år.

Bor: Kalvsund, sedan våren 2016. Tidigare bland annat i eget hus på Orust.

Gör och bakgrund: Sedan våren 2019 mest författare och även krogägare.

Tidigare tjänsteman inom Västra Götalandsregionen i 20 år.

Första roman ”Brännässlornas drottning”. Andra, med arbetsnamnet ”Gränsgångare vid havet” under arbete.

Framtidsdröm just nu: Är faktiskt i den just nu. Lever den och hoppas fortsätta så.

Bästa råd till andra som vill förändra:

Sätt av tid för att spåna hur du vill ha det framöver.

Sök upp människor som gjort något du vill göra. Samtala och dela dina tankar med andra.

Sätt igång din egen drömfabrik – genom att skaffa en anteckningsbok, skriva upp bara sådant du skulle vilja göra.

Begränsa dina negativa tankar, till max 30 minuter per dag.

Sluta skärp dig och ta dig i kragen!

När vi börjar göra små steg av förändring kan nya lösningar öppna sig närmast magiskt.

ANNONS