Svenska Djurambulansen, som har två fordon, finansieras enbart genom privata bidrag, gåvor och sponsorer. Verksamheten täcker Västra Götaland och Kungsbacka kommun.
– Vi skulle inte överleva utan våra månadsgivare. Själv blev jag medlem vid starten 2008.
Daniela var specialistsäljare inom datacom och hade flera stora koncerner som kunder. Så det där med nätverk kan hon.
Nu har hon jour under ett dygn varannan vecka, 24 timmar från klockan 19 på söndag till 19 på måndag, för att komma till djurens undsättning.
– Passen är oftast intensiva. Ibland är det bråttom. Men vi måste hålla fartgränserna, det kan kännas svårt ibland när tempot är uppskruvat och fordonen inte har blåljus. Det är inte alltid jag hinner äta, därför har jag alltid frukt med mig, berättar hon.
Mest att göra på sommaren
På sommaren är trycket som allra störst.
– Då tar igelkottar, ekorrar och andra djur sina första stapplande steg. Fågelungar är också på väg ut i livet och det går inte alltid så bra. På hösten kör vi övergivna och utmärglade sommarkatter till veterinären, säger Daniela.
Hon har blivit bra på att ge lugnande och goda råd till förtvivlade djurägare och andra som ringer.
– Man blir lite av psykolog, säger hon.
Vi följde med på en resa till Borås för att hämta en katt med diabetes. Den behövde vård för sitt enda öga som var inflammerat. På väg dit ringde en förgråten och skärrad djurägare på Gotland. Enda tänkbara rådet var att be henne kontakta en veterinär där och ringa efter taxi.
Uppdragen varierar från gång till gång.
– Nyligen ringde en helt upprörd kvinna i Kungälv och berättade att hennes hund hade börjat krampa. Hon och hennes man hade bil men var alldeles för upprörda för att köra själva. När jag var halvvägs ringde hon igen och då var paret lugnare till mods, hunden hade blivit bättre, berättar Daniela.
Många olika sorters uppdrag
De som ringer om skadade fåglar ombeds att försöka fånga in dem.
En man som hörde av sig per telefon var stressad av att en fladdermus kommit in i lägenheten. ”Du som är stora karln, måste klara av det själv”, sa jag och vägledde honom. Han fick hjälp av någon att lysa med en lampa på fladdermusen, svepte sedan snabbt in den i en filt och släppte ut den.
Ett av Danielas mer spektakulära uppdrag var att få ut en sparvhök ur en butik i Göteborgs centrum dit den förirrat sig. Hon löste även den uppgiften.
En uggla gick däremot ett mer tragiskt öde till mötes.
– Den hade hamnat i ett dike och blivit blöt. Den var för nerkyld och det gick inte hålla liv i fågeln, säger hon.
Svan på tennisbana
Under en fikarast förra vintern ringde ett par i Vallda Sandö om en ung svan som landat på en tennisbana.
– Paret hade skottat upp en väg i den höga snön för att den skulle hitta ut genom grinden men svanen fräste, var rädd och vilsen.
Daniela fångade in den med en stor håv.
– En kollega la sedan en duk över och sedan väntade en promenad på en halv kilometer till havet. Svanen var tung, den vägde sju-åtta kilo.
Det flera dygn långa dramat slutade, efter diverse trix, vid vattenbrynet.
– Två större svanar, det var säkert föräldrarna, simmade den till mötes. Fint att se när de förenades, minns Daniela.
Fågelcentralen ligger i utkanten av Kungälv. Dit körs fåglar för rehab. Sofie Jonasson är viltrehabiliterare där:
– Nu har vi rovfåglar, finkar, sparvar, ormvråk och en hackspett i burarna. Fåglarna är vilda, de har skadats i trafiken, de har fastnat i nät, flugit mot fönster eller bullerplank. Människor kan faktiskt också vara elaka mot dem och en del av våra patienter är extra stressade. De är förstås inte tama och landar inte om man håller upp ett pekfinger, som för en papegoja. I år har vi hittills fått in cirka 1 200 fåglar, berättar hon.
I Lilla Edet finns Kottecentralen, där ekorrar och igelkottar får återhämta sig.
Informerar om verksamheten
Svenska Djurambulansen besöker olika event för att informera om verksamheten.
– Vi berättar att vi finns och att vi utöver sponsorer och månadsgivare oftast behöver personer som vill bli volontärer, som inledningsvis får åka med för att lära. Flera tjejer hjälper till med rekrytering, säger Daniela.
Hur känner du dig efter ett pass?
– Det beror på om jag kört på natten. Även om jag får chans lägga mig en stund då, så sover jag oroligt, spänd på att telefonen kan ringa. Oftast är jag helt slut efter passet.
Beskriv dig själv!
– Snäll och omtänksam, även mot människor…haha.
Daniela Fredriksson
Ålder: 64 år.
Familj: Sambo, en son och en dotter, fyra barnbarn.
Yrke: Pensionerad säljare på Telia.
Bor: Sannegården i Göteborg.
Intressen: Barnbarnen, fritidshuset på Tjörn, båt och resor. Djuren.
Stöttar: Animal protection networks, Rolda, en hundverksamhet i Rumänien, och WWF.
