Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Före detta landshövdingfrun Brittmo Bernhardsson minns de dramatiska dagarna när presidentparet Laura och George Bush åt lunch i residenset. Dagar som kom att gå till historien som Göteborgskravallerna. Bild: Magnus Sundberg
Före detta landshövdingfrun Brittmo Bernhardsson minns de dramatiska dagarna när presidentparet Laura och George Bush åt lunch i residenset. Dagar som kom att gå till historien som Göteborgskravallerna. Bild: Magnus Sundberg

Chockvåg över Göteborg när Brittmo åt lunch med Bush

– Jag var otroligt lättad när alla lämnat Länsresidenset efter lunchen. Jag kommer fortfarande ihåg ljuden från helikoptrarna och krypskyttarna på taken, säger Brittmo Bernhardsson som deltog vid lunchen för EU:s ledare i Göteborg 15 juni 2001.

Dagen innan hade Brittmo varit värdinna för presidentfrun Laura Bush medan USA:s president George Bush var på lunch med EU:s ledare på Råda Säteri.

– Jag tog henne till Ågrenska, ett kompetenscenter för personer med sällsynta diagnoser grundat av Anders Olauson. Hon var mycket imponerad och bjöd in oss till Vita Huset för att diskutera en liknande verksamhet i USA. Året efter träffade vi experter i Vita Huset men projektet föll på juridiska komplikationer.

Om dagen med Laura Bush hade gått utan problem skulle följande dag bli desto mer dramatisk. Brittmo och maken landshövdingen Göte Bernhardsson var medbjudna till den lunch kungaparet arrangerade för regeringschefer, presidenter och ministrar på Länsresidenset vid Södra Hamngatan, sammanlagt 78 personer.

Upplopp på Avenyn

– Lunchen skulle börja klockan 13. Tio minuter innan lämnade kommunalrådet Göran Johansson återbud för det var upplopp på Avenyn med stenkastning och sönderslagna skyltfönster så han måste åka dit. Och vi hade Europas ledare några kvarter därifrån. Genom fönstret såg jag patrullerande båtar på älven, krypskyttar smygande på taken och säkerhetshelikoptrar surrande i luften.

Brittmo Bernrdhadsson var lanshövdingska mellan 1998-2007. under EU toppmötet i Göteborg var hon värd åt Laura Bush.
Brittmo Bernrdhadsson var lanshövdingska mellan 1998-2007. under EU toppmötet i Göteborg var hon värd åt Laura Bush.

Det var alltså dagen för de så kallade Göteborgskravallerna där fredliga demonstranter mot främst president Bush fick sällskap av våldsamma aktivister med stor förstörelse och sammandrabbningar mellan polis och demonstranter som följd. Händelserna gav en chockvåg genom staden.

– Det medförde också att man fortsättningsvis ökade säkerhetsbevakningen vid större toppmöten. Jag kan fortfarande få fjärilar i magen när jag tänker på den dagen.

Tre år tidigare hade Brittmo och Göte kommit till länsresidenset.

– Som landshövdingefru har man inga förpliktelser, man väljer själv sin roll. Jag jobbade på Näringslivssekretariatet, senare Business Region Göteborg, där jag bland annat arbetade fram Brewhouse, en samlingsplats och arena för kulturföretagare men ville ändå bidra till arbetet på Länsresidenset.

Arbetat med att lyfta fram kvinnliga konstnärer och företagare

Brittmo var mångårig kulturvetare och hade tidigare jobbat på Kulturhuset i Stockholm, som kulturadministratör i Gävle och kulturchef i Eslöv, där hon bland annat arbetat med att lyfta fram av historieskrivningen bortglömda kvinnliga konstnärer och företagare. De erfarenheterna skulle komma väl till användning i Länsresidenset.

Fastighetsverket som äger Länsresidenset, Göteborgs äldsta ännu bebodda hus från 1651, ville renovera byggnaden kort efter att Brittmo och Göte flyttat in.

– Eftersom jag arbetat med konst och kultur ville jag gärna vara med under renoveringsarbetet.

Tillsammans med Catharina Nordenstedt på Fastighetsverket som ansvarade för inredningsarbetet, renodlade Brittmo rummen i residenset. Första våningens entrérum blev ett 1600-talsrum med stora porträtt av Lennart Torstensson och hans hustru Beata de la Gardie.

Karl X Gustav avled i residenset 1660

Huset hade byggts 1651 som palats åt den framgångsrike generalen Torstensson under 30-åriga kriget. Han själv avled strax innan huset var klart. Huset hyrdes ut till kung Karl X Gustav som avled där 1660. Det såldes till Kronan 1680 och sedan 1700 har det varit landshövdingebostad.

Stora matsalen på andra våningen, platsen för EU-topparnas lunch, fick en varm röd tapet och fyra magnifika speglar som Brittmo hittat på vinden.

– Jag hittade också konst som skulle passa det nya storlänet. Det var landskapsmålningar från Bohuslän, Kinnekulle, Dalsland och ytterligare ett västgötamotiv. Alla från hela länet skulle känna sig hemma. Gula salongen blev ett 1700-talsrum. En modern matsal i tidig 2000-talsstil inreddes på andra våningen och intill den ett rum med möbler som jag också hittat på vinden av funktionalistpionjären Josef Frank. Vi ville att huset skulle spegla olika historiska epoker.

Brittmo Bernrdhadsson vid sin samling av bilder på samtliga landshövdingskor på residenset i Göteborg. Bild: Magnus Sundberg
Brittmo Bernrdhadsson vid sin samling av bilder på samtliga landshövdingskor på residenset i Göteborg. Bild: Magnus Sundberg

Ett projekt hon är särskilt nöjd med är utställningen på första våningen om husets 29 landshövdingsfruar.

Osynliga hustrur

– När vi flyttade in fanns där många porträtt av tidigare landshövdingar. Deras hustrur var helt osynliga. Jag upptäckte snart att man knappt ens visste vad de hette.

Det ledde till ett samarbete med Kvinnofolkhögskolan i Göteborg där under två år femton elever på skolan tog fram bilder och fakta om landshövdingefruarna. Förutom utställningen i residenset blev det också en bok som berättar om deras liv. Hon har sedan dess också jobbat mycket för att lyfta fram glömda kvinnoöden och håller fortfarande gärna föredrag på det temat, till exempel om Jenny Nyström och Astri Bergman Taube.

Länsresidenset tjänar som nav och mötesplats mellan olika grupper i länet.

– Vi hade tusentals gäster på middagar, konferenser och seminarier. Det var folk från näringslivet, kulturarbetare, utländska gäster, representanter från länets 49 kommunen, fackliga representanter, olika föreningar. Mestadels ger det trevliga minnen men ibland också stor sorg. Efter branden på Hisingen 1998 var vi mycket engagerade och många anhöriga kom till residenset. Det var en fasansfull tid. Jag hoppas att våra insatser kunde hjälpa några.

Brittmo är en inbiten föreningsmänniska

– Föreningslivet är ett så viktigt kitt för samhället. Oerhört mycket arbete inom olika områden görs av ideella krafter. Som medlem lär man sig också mycket om samhället och andra människor. Jag är och har varit med i föreningar i hela mitt liv. I eftermiddag ska jag på årsmöte i vänföreningen för Bio Roy på Avenyn.

En förening som legat henne särskilt varmt om hjärtat är Föreningen Norden.

– Jag är fortfarande med i styrelsen här i Göteborg. Det är oerhört intressant att lära sig förstå likheter och olikheter mellan våra nordiska länder. Vi har så mycket gemensamt men ändå intressanta särdrag, säger Brittmo Bernhardsson.

Brittmo Bernhardsson

Bor: Göteborg.

Familj: Syster, barn och barnbarn.

Yrke: Före detta kulturadminstratör och landshövdingfru 1998- 2008.

Kuriosa: Var i två omgångar Göteborgs Ada, en hederstitel som utdelades 1971-2021.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.