Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Carina har bytt Kungsbacka mot hela världen

Carina Pierre Rochard bytte Kungsbacka till världsomfattande resor. För New York Times ordnar hon internationella konferenser. "Ofta sitter jag på flygplanet eller tåget någonstans i världen", säger hon.

På prestigefyllda New York Times arbetar inte bara en rad kompetenta och modiga journalister. 
– Tidningen organiserar även konferenser som går ut på att fördjupa kunskaperna inom kultur- och affärsvärlden, säger 56-åriga Carina Pierre Rochard.

Sedan fyra år tillbaka är hon den världsberömda mediekoncernens konferenschef med bas i Paris. Hennes ansvar ligger i att skaffa sponsorer och leda själva organisationen av konferenserna. 
– I arbetsuppgifterna ingår bland annat en noggrann analys av varje sponsor för att se om de brinner för de ämnen som ska tas upp på våra konferenser.
På tidningens konferens om demokrati i Aten i höstas medverkade bland andra Kofi Annan, före detta generalsekreterare i FN, och Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S). 
Carina tycker att den sistnämnda klarade sig jättebra under konferensen.
– Hon är inte bara kunnig utan även dynamisk. När jag hörde henne tala fritt och inlevelsefullt utan manus, kände jag mig stolt över att vara svenska, säger hon.

Carina läser "husorganet" New York Times. Bild: Johan Tollgerdt
Carina läser "husorganet" New York Times. Bild: Johan Tollgerdt

Vi träffas vid en métrostation i La Défense, ett av Europas största företagsområden, som ligger en bit väster om centrala Paris. Med alla sina skyskrapor sticker förorten ut på långt håll.
En av många konsekvenser av brexit, britternas utträde ur EU, är att franska politiker nu försöker locka en del av de Londonbaserade företagen just hit till La Défense.
– Sedan Emmanuel Macron valdes till president har förhoppningarna höjts och visst märks det att byggivern ökat, kommenterar Carina när vi promenerar till hennes arbetsplats som givetvis ligger inhyst i en skyskrapa. 

Överallt bullrar det. Höga lyftkranar rör på sig i snabb fart och byggnadsarbetare i skyddskläder dyker upp lite varstans.
– Miljön är kanske inte den tjusigaste. Men jobbet är härligt, säger hon.
Har du något att säga till om när det gäller konferensernas tema?
– Ja, konferensproducenterna i New York lyssnar noga på mina tankar. Bland annat har jag pushat för att vi ska värna mer om vår miljö under framtida konferenser, säger Carina och berättar att hon just nu försöker lägga en konferens i Malmö.
Resorna är många och bär av till olika hörn av jorden.
– Det är sant att jag ofta sitter på planet. Fast ska jag till London blir det helst tåget genom tunneln.

Frankrike har sedan redan början av 1980-talet ett av världens snabbaste tåg. Det går mycket fortare än svenska X2000. Carina flikar in att de franska tågen dessutom är mycket punktliga.
Vad gör du för att få tiden att gå under alla resorna?
– Jag lyssnar på musik eller läser böcker. Just nu håller jag på med Jason Timbuktu Diakités "En droppe midnatt". 
Under alla år utomlands kände hon bara till hans musik. 
– Kul att han uttrycker sig fantastiskt även i bokform, inflikar hon för att i nästa sekund ropa:
– Nu ska vi in här!

Vi tar hissen upp ett par våningar och slår oss ner i konferensrummet. Till min stora besvikelse finns här ingen fantastisk utsikt över det vackra Paris, andra skyskrapor står i vägen. 
Efter att ha varit au-pair i den franska huvudstaden 1981 ville Carina tillbaka.
Hon bodde ett par år i bland annat Stockholm och London och kom tillbaka till Paris igen 1995.
– Det är lustigt, men här känner jag mig hemma, säger hon och funderar en stund på vad det kan bero på.
Hon ger exempel på den livliga atmosfären och den goda franska maten.
– Man känner sig även mycket fri i Frankrike, säger hon och tänker på att folk inte planerar in sin vardag i minsta detalj.
– Ska man dricka kaffe klockan fyra en lördag, men det inte blir av, ja, då är det inte hela världen. Ingen ojar sig för det.
Fast det finns även saker hon saknar från sitt hemland.
– Ja, folk är överlag vänligare och öppnare i Sverige.

Även om Carina Pierre Rochard hade en bra uppväxttid i födelsestaden Kungsbacka har hon inte mycket kontakter där längre.
Ett par gånger om året reser hon till Göteborg för att hälsa på sonen Lucas som startat på Chalmers. 
– Han har nyss fått lägenhet i Krokslätt i Mölndal och när jag var med för att inreda den, blev jag riktigt nostalgisk, säger Carina.
Hon berättar med ett skratt att hon skulle vilja vara i hans kläder.
– Vem vet, kanske kommer jag att avsluta karriären nånstans på Västkusten. Det hade varit kul.
Carina passar även på att besöka sina två systrar i Göteborg. De tre tjejerna har nära kontakt.
Även om Frankrike har det mesta i matväg, finns det dock en mycket viktig sak hon saknar från Västkusten. 
Vad då?
– Räkorna! utropar hon.
– Så goda räkor som man kan köpa i saluhallen eller i Feskekörka finns tyvärr inte i Paris.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.