Britta Broman, präst och lördagskrönikör i GP.
Britta Broman, präst och lördagskrönikör i GP.

Britta Broman: "Domsöndagen – då handlar det om alltings slut"

KRÖNIKA: Lördagskrönikören Britta Broman reflekterar inför domsöndagen.

ANNONS
|

Dinosaurierna och deras liv och död intresserar oss mycket, stora som små. Dessa jättelika varelser, som en gång vandrade på vår jord och som lämnade den hastigt och gåtfullt har sysselsatt vår fantasi genom tiderna. Dinosauren som bara tog slut.

I morgon är det domsöndagen och då handlar det om alltings slut – om den yttersta tiden. Och domsprofetior är det gott om. De viner kring vår blå planet som en ständig tänkbarhet. Amerikanska astronomer har räknat ut att 2 000 asteroider finns i vår riskzon, och att var och en av dem är kapabel att utsläcka vårt liv här på jorden.

ANNONS

Kanske var det ett av deras syskon som gjorde slut på dinosaurierna, när den kolliderade med jorden. Skakade om hela planeten och svepte in den i ett dis av damm, där jätteödlorna stapplade omkring tills de föll ner och dog.

Vårt intresse för dinosaurerna verkar ha mera med deras död att göra, än med deras liv. För kunde dessa gigantiska och högt specialiserade varelser rotas ut så hastigt, kan vi ju tänka oss resten.

Människan har ju av och till genom historien fått höra av olika självutnämnda profeter, att slutet är nära. För några år sedan var det en sådan i Ukraina, som visste när och hur jorden skulle gå under och själva kärnpunkten i dessa undergångsprofetior är alltid det våldsamma slutet. Nu hejdades undergången i Ukraina av polisen och så var det slut med den.

Vi är aldrig mer än en asteroids vinge från den yttersta dagen, säger somliga vetenskapare. En bumling med en kilometers diameter, som inte är mer än ett dammkorn i himlarymderna, men med en vikt på miljardtals ton kan när som helst förpassa oss till den arternas kyrkogård där dinosaurerna sova.

Den yttersta tiden, lever vi inte alltid i den?På de gamla kyrkklockorna kan det ibland stå: Nyttja tiden, tiden är ett lån. Orden kan låta lite beskäftiga och moraliserande, men egentligen går de inte att invända emot. Vår tid är som ett lån, som när som helst kan sägas upp för var och en av oss. Det är en av de premisser som vi människor har att leva med.

ANNONS

Nyttja tiden – det finns många sätt att se på den utsagan. Jag hörde en gång en berättelse om en gammal vis kines, som för första gången i sitt liv, var åskådare vid en stor idrottstävling och där man med stor hänförelse utropade ett nytt världsrekord. Den gamle kinesen åsåg det hela med stort intresse och sa sedan undrande: Hur kommer nu den här mannen, att använda den inbesparade tiden?

Egentligen är människan en fantastisk varelse, som är medveten om att hennes tid har en ände och ändå lever som om den yttersta tiden var något långt borta.

ANNONS