Bra, bättre, bingo!

ANNONS
|

– Berit ett: en enkel etta, Nova fyrtioett: fyra – etta, Gudrun Schyman femtioåtta: femma – åtta.

Vi befinner oss i en garageliknande restaurang i Vasastan. Varenda stol är upptagen och församlingen sitter lätt framåtlutad över de små borden. Det enda som hörs är raspet från tuschpennor och med jämna mellanrum ett stön eller ett ”åh!”.

För ett år sedan hade Bingo-Berit sitt första gig just här på Studio HPKSM. Sedan dess har det blivit åtskilliga bingoaftnar, kvällar och luncher runtom på stadens kaféer och barer. Bakom duon med artistnamnet Bingo-Berit står kulturproducenterna Emma Jonsson och Frida Lernstål. Den ena vevar bingotrumman och plockar upp en boll. Den andra ropar ut bokstav och siffra i mikrofon – alltid med kvinnonamn.

ANNONS

– Bingon började som en liten grej på skämt. Det var så himla ute, så det blev en tvärtom-effekt av det. Nu är bingon definitivt på uppgång, i alla fall utanför bingohallen. Det är ett roligt avbrott i vardagen, det är enkelt och människor i alla åldrar kan spela. Vi har fått en stadig publik och alla vill komma igen, eftersom förlorarna vill vinna nästa gång, säger Emma Jonsson och visar dagens vinstbord.

Där ligger biljetter från Pustervik, öl-provning, kortlekar, godis, eko-kaffe, en kaffekopp i porslin á la fyrtiotal och gamla LP-skivor med titlar som ”discohits”. Aldrig några vinstpengar.

Under året som gått har Bingo-Berit varit runt på allt ifrån matställen som Backa Eat och Brännö varvskafé, till privata firmafester. Succé och fullsatt överallt. Dessutom är det gratis att spela. De har till och med kört en variant på Bingo-Lotto, med lila lådor och allt, på musikfestival. Här har tv:s Bingo-Lotto definitivt något att hämta, för att fånga upp tips om nya trender därute i den alternativa bingovärlden.

Philip Reis är en av dem som spelat både Bingo-Lotto och bingo på klassiska bingohallar. Han och hans flickvän Michaela Rudbeck tycker att det är utmärkt med lite bingo till maten.

ANNONS

– Folk har kanske förutfattade meningar om bingo, men jag tycker att det är kul. Det är inte töntigt längre. Jag förväntar mig en vinst, säger Philip Reis – ovetandes om att han inom den närmaste timmen kommer att kamma hem både kortlek och doftljus.

– Nu börjar det dra ihop sig. Spänningen är olidlig, annonserar Emma Jonsson och sätter på en jingel som några kompisar gjort enkom för bingo-tillfällena.

Efter en knapp halvtimme har fyra fulla rader hittat sina vinnare. Nu är det dags för en hel bricka med fem rader och förstapris. Sedan paus på fem minuter. Bingo-Berit lägger alltid in en rökpaus, så att det ska likna gamla goda bingotider.

Richard Larsson är en av dem som tillhör Bingo-Berits hängivna beundrare. Han och hans vänner har försett sig med dryck inför nästa omgång.

– Vi vinner aldrig, men det är härligt att spela ändå. Det är skönt att slippa det allmänbildade samhället en stund. Här har du inte en massa nördiga snubbar som sitter med. Det är ingen press, bara roligt och prestigelöst, säger han och ger en tåfjutt i riktning mot utslitna quiz-aftnar.

– Bingo!

En snabb koll på brickan av Emma Jonsson, och varma applåder på det. Bingo-Berit tackar för den här gången.

ANNONS

Även om stans bingohallar minskat i antal, finns det även nyöppnade ställen. Bingosalongen på Wieselgrensplatsen är en sådan. Inredningen är sprillans ny och går i ockra, orange och vinrött. Längst ner i lokalen finns en lounge med soffor i brunt läder och ett tebord i mässing. Den här salongen har samma ägare som Kortedala bingo. Därför görs utropen från nordost och förmedlas över till Hisingen via en högtalare. Valet står mellan att sätta sig vid en dator och spela digitalt, eller att spela på en liten bricka. På datorerna är det större vinstchans med fler brickor, men dyrare.

Den moderniteten nobbar systrarna Kim Larsson och Carina Brandin. De är i bingosalongen flera gånger i veckan, satsar ett par hundra och sitter alltid vid samma bord – det vill säga: ”vinstbordet”. De spelar lugnt och metodiskt. Tjugolapparna ligger i en prydlig hög mellan dem. De köper bara en bricka eller högst två, åt gången.

– Jag har spelat bingo i nästan 50 år. Vi brukar vinna, men vinsten blir inte så stor, för vi är rätt försiktiga. När pengarna är slut går vi hem. Men det är klart att förhoppningen är att vinna lite mer pengar någon gång, säger Carina Brandin och tillägger att de går hemma hela dagarna och tycker att bingon gör att de kommer ut. Att den är ett trevligt sätt att fördriva tiden på.

ANNONS

– Tre vinnare har vi: en på tio kronor, en på tjugo och en på åttio, meddelar Sandra Lundin.

Hon har arbetat som bingovärdinna i många år och älskar sitt jobb. Hon kryssar vant mellan borden, småpratar med gästerna och missar sällan att följa upp tidigare samtalsämnen.

– Grejen med bingo är spänningen och det sociala. En del är ensamma. Det blir rätt familjärt här. Många känner varandra sedan innan, förklarar hon.

Bingon kom till Göteborg på 60-talet. Bland de första platserna var Institutparken och lokalen ovanför biografen Roxy vid Kyrkbytorget på Hisingen. Vi pratar vinster som skinkbestick och syntettäcken, och dragspelsmusik i pausen. Till och med sidvinster delades ut. Den som satt bredvid någon som fick bingo erhöll också en vinst – oftast en kvarts kilo Gevalia. Det var trångt och omåttligt populärt.

Bingon i Sverige brukar dateras till 9 september 1961. Det var då idrottsklubben Gunnarstorps IF, i nordvästra Skåne, arrangerade bingo för första gången. Förhoppningen var att få in lite pengar till klubbkassan. Det visade sig snart att det skulle bli en succé och bingospelet spred sig över hela landet. I slutet av 60-talet fanns det 500 olika platser som anordnade bingospel. I dag finns ungefär 100 bingohallar i hela landet.

ANNONS

Det finns många berättelser om hur själva fenomenet bingo kom att spridas över världen. En av dem beskriver hur en man vid namn Edwin S Love, leksaksförsäljare från New York, blev helt fascinerad av spelet första gången han såg det på ett tivoli. Han drogs till en folksamling runt ett hästskoformat bord. Det var täckt av bönor och numrerade kort. En tivoliarbetare drog upp små träplattor ur en cigarrlåda. Varje bricka hade ett nummer. De deltagare som hade numret på sitt kort, lade en böna ovanpå som en markering. Spelet fortsatte så tills någon hade täckt en hel rad med bönor och ropade: ”beano!” När Love väl kom hem igen, ville han testa spelet på sina vänner. Den första att vinnaren ropade ”bingo” i ren upphetsning. Resten är historia.

Upplägget för bingospelet är likadant i dag, även om det har utvecklats en del. Det finns variantbingo, mönsterbingo och onlinebingo. Dessutom finns det poesibingo, dansbingo och kobingo. I den senare målas en plan med 4 – 12 siffror upp. Innan kossan släpps in i hagen, får man satsa på vilken ruta kon först bajsar i.

Men då är bilbingo kanske enklare. Det är något som IFK Hällingsjö hållit på med i 35 år. Varje lördag klockan två kör hundratals bilar in på grusplanen intill sportstugan. Omsättningen ligger på två miljoner under en säsong. Frivilliga krafter är på benen. De bidrar till att hela idrottsföreningens verksamhet finansieras. I en liten friggebod med glasruta mot planen står före detta fotbollstränaren och numera bingoutroparen Ted Lindberg med headset på huvudet. Han är i startgroparna inför årets premiärbingo. 49000kronor kommer att delas ut innan spelet är över denna dag och han börjar med Gustav fyrtiosex: fyra – sexa.

ANNONS

Det tycker inte Marie Moberg-Lövhaugen är särskilt bra. Nummer trettiotre är hennes lyckonummer. Prickar man in det vinner man pengar, plus ett paraply med föreningens logga på. Det skulle behövas denna soliga premiärdag. Bingospelarna har öppnat bildörrar och bagagedörrar på vid gavel. De flesta har med sig campingstolar och gammeldags biltutor som kan ge hals, ifall de får bingo. Det har Marie Moberg-Lövhaugen fått många gånger. Så ofta att man skulle kunna kalla hennes sällskap för ”Familjen Bingo”.

– Vi är elva personer här i dag och spelar så ofta vi kan. Vinner vi brukar vi dela med varandra. Efteråt åker vi till Stigs Center och äter på restaurang, berättar hon och pekar på en flong ny Wolkswagen som står parkerad alldeles bredvid.

Den har hennes pappa vunnit på Bingo-Lotto. Som om inte det var nog, berättar Maries dotter Rebecca att hon vann 17 000 kronor i form av en resa i samma program nyligen.

Det är många som är snabba med att ge bingospelet en töntstämpel, men faktum är att bingon har betytt mycket för ungdomar i Idrottssverige. Även om det finns andra spel som inbringar pengar i dag, så har bingospelet varit en viktig inkomstkälla i över 30 år. Men resan från de klassiska bingohallarna till föreningarnas kassor har varit guppig. I slutet av 80-talet sänktes beskattningen på bingo, för att helt tas bort 1995. I början av 90-talet började man dessutom med kontantvinster. Det ledde till ett stort uppsving för bingon i Sverige. När Bingo-Lotto lanserades 1992 i TV4 blev bingospelandet snabbt en familjefest under lördags-kvällarna. Med Leif Loket Olsson som galjonsfigur.

ANNONS

Bingon har inte blivit helt rumsren i allas ögon, men den har blivit vetenskap. Eller såhär; den fick i alla fall en given plats under årets Vetenskapsfestival i Bältespännarparken i år. Med kolsyreis och snurrande vinsthjul och allt.

Vi är på plats festivalens sista dag, och Bingo-Berit håller återigen i utropen i ett parti bingo. En liten men biten skara följer utropen uppmärksamt. Det ska visa sig att det är bingotältets yngsta deltagare; ett par månader gamla Sophie Hovey med familj, som kammar hem en av de sista vinsterna – en liten chipspåse.

– Fantastiskt. Det är alltid roligt att vinna, konstaterar Daniel Hovey.

Bingo-Berits andra hälft, Frida Lernstål, kan inte annat än hålla med. Själv lyckades hon med att få en jackpot på tiotusen kronor första gången hon spelade bingo.

– Det var på Idrottens bingo på Kungsgatan. Brickan var dessutom gratis. Men jag har bara spelat någon gång efter det. Fast bingo är ju självklart som vilket spel som helst. Man vill vinna och man kan fastna, säger hon och tillägger:

– Bingon har kommit tillbaka för att stanna.

ANNONS