Under ytan gömde sig ett paradis

I villan i Norsesund går julen i klassiskt grönt, rött och vitt och med små roliga detaljer att vila ögonen på. Men familjen Ehrenberg är inga traditionalister. – Julstämning går att skapa på många sätt.

ANNONS
|

Amaryllis införskaffas så fort det finns lökar att beställa. Julblommor, kvistar, ris och lummer är viktiga inslag. Och granen är förstås ett måste.

Ja, det är framförallt växter och ljus som bidrar till julstämningen i familjens Karin och Viktor Ehrenbergs hem utanför Alingsås. Och så tomten och bocken som Karins föräldrar fick på 60-talet när de gifte sig.

Annars handlar en jul hos familjen Ehrenberg mycket om matlagning, även om det inte går att hitta någon Jansson eller julskinka på deras julbord – i år blir det i stället ankbröst med rösti och brysselkålsallad.

– Bakning är mitt stora intresse, och där är jag nog ändå mer konservativ när det gäller julen. Det måste finnas pepparkakor, rullrån och rågmördegskakor och massor av andra sorter förstås, säger Karin.

ANNONS

Radikal förändring

Den fint renoverade sekelskiftesvillan har genomgått en ganska radikal förändring, jämfört med det hus Karin och Viktor tog över 2009. ”Sprängfullt av 70-tal”, som Karin uttrycker det, med gulnad furu, vävtapeter, plastmattor i brunt, grönt och orange. Plus den obligatoriska gillestugan i källaren, med bastu.

– Vi började med att riva ut allt sådant, och de första åren låg det alltid en stor hög med sjuttiotal utanför huset som våra grannar kommenterade med "vi är så glada att den där högen inte är vår”, säger Karin.

Hon och Viktor bodde inne i Göteborg och har fortfarande kontor på Vallgatan, men ville ut på landet. Samtidigt skulle det finnas pendlingsmöjligheter. Viktor är uppvuxen nära Norsesund, och här fanns också en tågstation, så platsen kändes självklar.

Tidigare sommarvistelse

Det putsade huset, som har namnet Villa Ro, byggdes runt 1906 som sommarvistelse för den dåvarande vd:n för Götaverken. Trädgården, som är på 10 000 kvadratmeter, anlades i samma veva. Här fanns tennisplan, damm, fruktträdgård, rabatter och bär- och grönsaksodling, allt sköttes av anställda trädgårdsmästare.

I Norsesund finns flera fina gamla sommarhus, eftersom tågstationen gjorde att det var lätt att ta sig ut till landet från Göteborg. Villa Ro gjordes dock om till permanentbostad i slutet av 40-talet, och då revs kakelugnar ut och ersattes av vedpanna och radiatorer. Sedan blev det alltså sjuttiotalsprägel, och det var den som mötte Karin och Viktor när de gick på visning – där de för övrigt var nästan ensamma, eftersom det var mitt i finanskrisen.

ANNONS

– Men det var ju ett fantastiskt hus, med en härlig tomt utan grannar tätt inpå, så det var ju inte alls svårt att föreställa sig hur det skulle kunna bli om man fick ändra lite.

Villa Ro blev deras. Och nu är det ju ett smärre paradis, kan man konstatera: Badsjö en bit bort. Härliga grönytor utomhus för de tre pojkarna Arthur, Max och Henry. Familjen odlar massor i trädgården och spenderar gärna semestern hemma istället för borta.

Av den trista sjuttiotalsinredningen har det blivit ett luftigt modernt hem där både Viktor och Karin får utlopp för lusten att fixa saker med händerna, även om de också har fått leja bort en del större projekt.

– Vi har försökt skapa en bra känsla i huset som vi trivs med. Inte precis återskapa det bebyggelseantikvariskt korrekt, men vi målar gärna linoljefärg och försöker vara noga med materialvalen. Och det är roligt om man kan hitta tidstypiska detaljer och inspireras av tiden då det byggdes, berättar Karin.

Spröjsade fönster

Förra sommaren renoverade de söderfasaden, och passade då på att byta ut de kvadratiska treglasfönstren från 80-talet mot nya specialbeställda spröjsade fönster i originalformat.

Dessa är betydligt större och framförallt högre, vilket gav mer ljus. De öppnade också upp en dörr med trappa ut i trädgården, för att skapa kontakt med utemiljön.

ANNONS

–När huset byggdes skulle husen vara stängda mot trädgården, antingen var man inne eller så var man ute helt enkelt. Nu finns en önskan att sudda ut de gränserna på ett helt annat sätt, och det gillar vi verkligen.

Själva inredningen är ett slags finstämd mix mellan lite nytt, några nypor arvegods samt ett och annat loppiskap som i Karins händer förvandlats från halvskräp till något kul.

– Sånt är ju nästan det roligaste – att hitta något riktigt skruttfult och sedan göra om det till något fint och användbart!

Ledordet är hållbarhet

Hållbarhet är annars ett ledord hos familjen Ehrenberg. Möblerna måste hålla länge, blir de slitna ska det gå att måla om och reparera. Köper de nytt ska det vara kvalitet – annars räcker det ganska långt med att flytta runt och kombinera om för att stilla inredningsivern, tycker Karin.

Däremot ska resten av fasaden renoveras, och resten av 80-talsfönstren bytas ut. Måla om har de också börjat göra.

–När vi flyttade in målade vi allting vitt för att det var så fult med 70-talsinredningen. Men nu har vi börjat använda andra färger, och har upptäckt hur mycket finare det blir att sätta tavlor mot. Färg på väggarna ger helt enkelt finare kontraster och en mer ombonad känsla.

ANNONS

ANNONS