I tider då villorna inte räcker till för alla hussugna och priserna bara stiger, omvandlas alltfler fritidshus till åretruntboende.
Eller så finns det andra skäl. Anna-Lena och Clas Lerander bodde tidigare i lägenhet i eget hyreshus i Vårgårda. I Långared två mil norr om Alingsås låg sommarstugan, den hade de tagit över efter Clas föräldrar. Båda älskade stället - de ville faktiskt bo där jämt.
Tanken att bygga om och till det enkla fritidshuset från 1960-talet avslogs ganska snabbt. Dock beslöt de att behålla intrycket av sommarstuga, men ändå få det nya huset rymligt och luftigt. En annan riktlinje var att bygga utifrån tomtens naturliga förutsättningar.
- Suterräng i funkisstil hade egentligen legat närmast till hands, det hade också passat den branta tomten, säger Anna-Lena. Men vi ville inte avvika mot annan stil. Alla hus runt Anten då, var små enkla stugor. Det vore fel att bygga något väldigt annorlunda och modernt.
Nu ser deras hus litet ut från framsidan mot vägen, och från baksidan som vetter mot sjön, däremot breder det ut sig på gavlarna som följer den sluttande terrängen.
Först fick de inte bygglov för en permanentbostad. Skogstomten i norrläge ansågs för skuggig.
- Jag som trodde att vatten och avlopp skulle vara problemet, säger Anna-Lena och fortsätter:
- Och att tomten ligger i norr drabbar faktiskt bara vår egen värmeekonomi. Som kompensation har vi underbara kvällar med solnedgången rakt över sjön på sommarhalvåret.
Till slut fick de ändå sitt bygglov och kunde sätta igång. Både Anna-Lena och Clas är byggnadsingenjörer, hon har ritat huset och de har byggt tillsammans, förutom elinstallationer och viss golvläggning. Under byggtiden blev en byggbod de hyrde ett provisoriskt hem så att all tid kunde läggas på bygget. Föräldrarna har också hjälpt till.
- Vår son Erik var två år och dottern Malin nyfödd när vi började. Stackars Malin tillbringade hela sitt första levnadsår i en lekhage, berättar Anna-Lena lite skuldmedvetet.
Allt fortskred enligt planerna tills det dök upp något de inte alls räknat med. Det som tidigare hade varit en mörk skogsbacke med tät granskog ändrade helt karaktär när alla granar runt tomten avverkades.
- Vi flyttade ut för att bo i skogen och så försvann skogen ... Fast nu blev det inte så. Det blev istället fantastiskt bra.
Granarna försvann och kvar fanns en ljus björkdunge vars ståtliga stammar ramar in trädgården. På köpet fick de fri sikt från huset ner till sjön, tidigare skymtade de bara vattnet.
Nere vid sjön har de grillplats, egen brygga, båt förstås och en vedeldad badtunna.
Tanken var att tunnan skulle upp nära huset på vintern men det visade sig vara en riktig hit att sitta där stilla kalla vinterkvällar med minusgrader i luften, plus 40 grader i badvattnet och en gnistrande stjärnhimmel som tak.
När granarna försvann poppade det plötsligt upp massa vitsippor som växer ohejdat i den soliga skogsgläntan.
Trädgården har fått förbli naturtomt. Från köksfönstret har man utsikt över en bergsluttning med ormbunkar och en anlagd damm följer foten av berget. Lite varstans i skrevorna är kryddväxter nerstuckna.
Garagets tak är av gräs, helt enkelt två lager gräsmatta på rulle. Här växer både fetknopp och styvmorsviol.
Boningshuset har en naturnära rustik look, färgsatt i crème och grått med accenter i engelskt rött. Ytterväggarna består av tolv stycken betongelement som förklätts och dolts på olika sätt, bland annat med okantade brädor.
Skorstenssockeln av stora oregelbundna stenblock syns på gaveln vid uteplatsen utanför köket. Här finns en flitigt utnyttjad eldstad. Murstocken används också av en eldstad inomhus i vardagsrummet på nedersta planet. Den maffiga eldstaden har de konstruerat själva, inspirerade av västernserien Bröderna Cartwright (teveklassiker 1959-1973).
Stilen där nere är gillestuga med skinnsoffor, kopparföremål och jakttroféer. Men när det gäller ljusinsläpp är här så långt ifrån gillestuga man kan komma med stora fönster från golv till tak utmed två väggar. Vardagsrummet är dessutom helt öppet mot entréplanet där köket ligger - också helt öppet - en halvtrappa upp. Trappan i sten är eluppvärmd och en populär sittplats när barnen vill kolla teve och äta samtidigt.
- Det har varit lite ruljans på porslinet med alla tappade grejor, men å andra sidan är det fritt fram att söla där, påpekar Anna-Lena.
En halvtrappa upp från plan två, entréplanet, ligger matsalen och ytterligare en halvtrappa upp, precis under snedtaket, ligger biblioteket och lekrummet. Härifrån ser man ända ner i vardagsrummet fyra våningar ner. Förutom sovrummen som ligger i ena gaveln, är planlösningen helt öppen, med den biverkningen att allt som försiggår i huset hörs.
Och delvis syns. Husets datorer, teveapparater och musikmaskiner är ihopkopplade så att det går att titta på video och dvd och även filmer och bilder från datorn på alla husets teveapparater. Just detta är sonen Eriks verk, hos Leranders pågår hela tiden egna konstruktionsprojekt. Ett annat exempel på det är Clas skjutbana i trädgården.
Familjen har haft tur, tycker Anna-Lena. De bosatte sig ju lite avsides. Men alltfler barnfamiljer har flyttat ut till Långared sedan dess. Antingen har de byggt om sommarstugor eller byggt nytt.
- Byn har fått ett riktigt uppsving, det har blivit en generationsväxling. Våra barn har gångavstånd till sina kompisar. Bussen går från stora vägen alldeles ovanför huset och det är bara drygt två kilometer till byskolan i Långared.
Enda kruxet med deras boende, är att de inte längre har en sommarstuga! En sådan brukar ju stå för ett efterlängtat miljöombyte, där man kan slappna av och känna sig riktigt ledig.
- Vi har faktiskt försökt ta en veckas sommarsemester någon annanstans, men det är svårt att hitta något som är bättre än det vi har. Därför så tillåter vi oss mer sommarstugekänsla i huset på sommaren, det får bli lite enklare stil.
