Släng inte dina kvitton

Spara eller slänga? GP Konsument reder ut hur länge och varför du bör spara kvitton och kontoutdrag.

ANNONS
|

Slänger du kvittot så fort du fått det, väntar till plånboken är full av papper eller hör du till dem som sorterar och exempelvis förvarar dem prydligt i pärmar på en hylla där hemma?

–I konsumentskyddslagarna sägs inte uttryckligen att man måste ha ett kvitto för att kunna utnyttja sin reklamationsrätt. Kan du bevisa att du köpt just den aktuella produkten, i den aktuella butiken, till ett visst pris, just den dagen, har man sin reklamationsrätt kvar, säger Marcus Atterstam, konsumentrådgivare på Konsument Göteborg.

–Ett kvitto är emellertid helt överlägset som bevismaterial eftersom det innehåller just alla de uppgifter kunden behöver för att ha rätt att reklamera någonting. Och därför rekommenderar vi att man sparar kvitton. Det underlättar så otroligt mycket vid en reklamation, betonar han.

ANNONS

Han ser fler skäl till varför.

–Försäkringsbolag kräver ofta kvitton om saker förstörs eller blir stulna. Att spara dem kan också vara ett bra sätt att få en överblick över sin ekonomi.

Vissa kvitton bleknar. Ibland så snabbt att texten inte går att läsa innan reklamationstiden gått ut. Vill du undvika fällan kan du begära åldersbeständigt kvitto i butiken vid viktiga köp eller helt enkelt kopiera kassakvittot.

I dag finns olika digitala lösningar för kvitton och fler sägs vara under utveckling. Marcus Atterstam ser varken problem eller fallgropar med det.

–Nej, egentligen inte, bara man försäkrar sig om att det finns back–up någonstans. Ett digitalt kvitto kan kanske vara säkrare, till och med.

–Det är väl inte en alltför vild gissning att vi om tio år har standardiserade system för digital hantering av kvitton. Men övergångsperioden, då kunder måste hantera både analoga och digitala kvitton, blir kanske förvirrande. Att folk letar efter sina kvitton på fel ställe.

–Sitter man som konsument lugnt och stilla i båten och inte huvudlöst kastar sig på varje ny trend har man i princip inget att frukta, fortsätter Marcus Atterstam.

Betalar du räkningar via internet får du inga kvitton. Därför är det bra att skriva ut betalningsordern eller kontoutdraget. Konsumentverket uppmanar dig att göra samma sak om du gör viktigare betalningar med kontokort.

ANNONS

–Det minsta du bör göra är att kontrollera med din bank hur länge kontoutdragen finns tillgängliga och försäkra dig om att du kan få fram ett utdrag om, och i så fall när, du skulle behöva det, påpekar konsumentrådgivaren.

Karin Sköld Bergzelius, rättslig expert på Skatteverket, säger att det också finns anledning att vara uppmärksam med e-fakturor om kostnaden är avdragsgill.

–En fysisk faktura och betalningsunderlag är det allra säkraste sättet att visa att man haft en kostnad. Ett kontoutdrag kan vara tillräckligt, om det styrker vilket datum pengarna betalades, summan och vem mottagaren var.

ett värdepapper. Du har tre år på dig att reklamera fel enligt konsumentköplagen, men utan kvitto kan det vara svårt att bevisa.

Några tumregler

Tre år: Kvitton på varor och tjänster som du har köpt.

Du har tre år på dig att reklamera fel enligt konsumentköplagen. Utan kvitto kan det vara svårt att bevisa att varan är köpt i en viss affär.

Kvittot kan också användas för att bevisa att du betalat för en vara eller tjänst. Efter tre år preskriberas fordran, och du behöver inte betala.

Ett kontoutdrag, där det framgår var du handlat en vara, kan fungera som bevis att du köpt en vara.

ANNONS

Sex år: Kvitton på köp som du vill göra skatteavdrag för i deklarationen, till exempel inköp av facklitteratur, kontorsmaterial och liknande.

Så lång tid efter att du lämnat deklarationen kan skattemyndigheten kräva att få se sådana kvitton.

Tio år: Kvitton på betalningar av lån.

Så lång är preskriptionstiden på banklån och andra så kallade löpande skuldebrev.

För all framtid: Kvitton på reparationer som du låter utföra på ditt hus.

För att kunna bevisa kostnaderna när du till exempel säljer huset eftersom det påverkar reavinstbeskattningen. Källa: Konsumentverket

ANNONS