Men där de flesta uppfinningar föds som en parallell idé hos flera personer samtidigt, oftast på grund av att teknikutvecklingen befinner sig i ett visst skede, så kan vi här tala om en enda upphovsman: George Carwardine uppfann den fjäderbalanserade skrivbordslampan.
Det lampan har gemensamt med andra uppfinningar är att den kom till av en slump.
George Carwardine var ingenjör och specialist på hjulupphängningar. Han ägde också en egen liten tillverkningsindustri som levererade komponenter till bilindustrin. Mycket tack vare sin experimentlusta lyckades han i början av trettiotalet framställa en fjäder som stannade kvar i sitt läge och alltså inte återfjädrade. 1932 tog Carwardine patent på sin nya fjäder, men fortfarande visste han inte vad han skulle ha den till. Inspirerad av hur den mänskliga armen fungerar kom han så småningom fram till en flexibel och stabil lampkonstruktion som gjorde det möjligt att rikta ljuset i tre plan. Ett antal fjädrar, strategiskt placerade, möjliggjorde att lampan stannade kvar i sitt läge. Titta på en fjäderbalanserad skrivbordlampa så ska ni upptäcka likheterna mellan den och den mänskliga armen.
Carwardine satte lampan på en kraftig metallfot så att den skulle stå stadigt och utvecklade en skärm som gav ett jämnt och koncentrerat fokus. På köpet fick han en lampa som var betydligt strömsnålare än existerade modeller. Först tänkte sig Carwardine att lampan kunde användas i den egna fabriken för att rikta ljus mot vissa speciella komponenter under tillverkningsprocessen men han insåg snart att den var lika användbar för att lysa upp papper eller böcker på skrivbordet.
Carwardine licensierade ut tillverkningen till Herbert Terry and Sons, som redan levererade fjädrar till Carwardines egen fabrik, och efter att ha fått nej från den brittiska patentbyrån på namnet Equipoise valde han till slut Anglepoise (angle=vinkel, poise=balans). Anglepoise blev också det engelska familjenamnet för ställbara skribordslampor oavsett konstruktion. Här ingår också den lamptypen som bygger på balansvikter istället för fjädrar och som i sitt mest primitiva utförande konstruerades redan 1925 av fransmannen Buquet.
Hursomhelst, Carwardines första Anglepoiselampa, modell 1208, med två fjädrar i under- respektive överarmen, började tillverkas 1933 och visade sig sälja så bra att man beslöt sig för att konstruera en modell för hem och kontor. Den nya lampan fick tre fjädrar vid fotändan istället för 1208-modellens fyra, en större skärm och en art deco-inspirerad fot med tre trappavsatser. Det sista kan framstå som en formgivningsdetalj men var i själva verket ett sätt att spara råmaterial. Anlgepoise 1227 blev den klassiska Angelpoiselampan som med vissa smärre förändringar kom att tillverkas från 1935 och fram till 1969.
Har ni trots flera miljoner sålda Anglepoiselampor aldrig sett en? Det beror på Jacob Jacobsen. Jacobsen, en norrman i textilbranschen, importerade 1936 en sändning vävstolar från England och med följde två ställbara och fjäderbalanserade arbetslampor. Just det, Anglepoise 1208. Jacobsen tyckte lampan verkade intressant och bad om rätten att få marknadsföra och sälja en något förbättrad modell i Norge under namnet Luxo. Luxolampan blev en omedelbar framgång och Jacobsen fick licensen utökad till att gälla alla länder utanför det brittiska samväldet. Sedan dess har Luxo L-1 sålts i mer än 25 miljoner exemplar världen över och lampan tillverkas fortfarande praktiskt taget oförändrad. Luxo har fabriker i Norge, USA och svenska Målilla, och ni som följer svensk speedway och alltid har undrat varifrån Målillalaget Luxo Stars fått sitt namn ifrån kan sluta fundera nu.
Ett märkligt sammanträffande är att både Anglepoise och Luxo häromåret nästan samtidigt började tillverka varsin jättemodell av de klassiska skrivbordslamporna: Luxo The Great One, två meter och tre decimeter hög L-1, och Giant Anglepoise som mäter två och sjuttio. Båda är dessutom produktionsmodeller som kan köpas - Giant Anglepoise dock bara i 250 numrerade exemplar - och båda kostar lika mycket: runt 30 000 kronor. Omtänksamt nog är glödlamporna standard. Man behöver med andra ord inte vara nervös för att även glödlampsbytena kostar tio gånger så mycket som normalt.
Men som vanligt spelar storleken mindre roll. Den mest berömda Luxolampan är helt säkert den minsta. 1986 satt John Lasseter, animatör och delägare i nystartade Pixar Studios, och funderade på hur man skulle kunna marknadsföra sin nya dator, Pixar Image Computer. Ett av problemen var att filmindustrin i största allmänhet betraktade datoranimation som ett hot mot det klassiska hantverket, ett annat att datorerna kostade 135 000 dollar styck!
Lasseter valde att göra en kortfilm om två skrivbordlampor. Att det blev lamporna Luxo och Luxo Jr berodde på två saker. Dels hade alla animatörer hos Pixar varsin Luxolampa på skrivbordet, dels var de relativt lätta att animera: man kunde skapa mänskliga uttryck utan att behöva göra ett ansikte vilket vid den här tiden var en enormt komplicerad process.
Filmen om den lilla skrivbordslampan sålde i slutänden kanske inte så många datorer men Pixar vann som första datoranimerade film en Oscar året efter och etablerade Pixar som en kreativ stormakt i filmindustrin.
Att köpa en Anglepoise/Luxolampa
Anglepoise har aldrig sålts i Sverige och därför finns varken nya lampor eller någon begagnatmarknad. När det handlar om äldre Anglepoiselampor brukar man skilja på dem med rund och fyrkantig fot. De med fyrkantig fot är äldre och dyrare. På ebay handlas renoverade 30-tals Anglepoise för mellan 2 500 och 3 000 kronor, femtiotalarna något billigare. Engelska luna-online säljer renoverade Anglepoise för 5 000 kr och nedåt. I samma prisläge hittar man också lampor från Horstman & Hadrill, ibland kallade "the Rolls Royce of anglepoise lamps". Horstmann & Hadrill är emellertid inga fjäderbalanserade lampor utan konstruerade enligt balansviktsprincipen.
Prisrekord för Anglepoise-lampor har brittiska auktionshuset Christie's som i maj 2000 sålde en helkromad lampa från 1933 för £1100 (cirka 16 000 kronor). Lampan köptes av Röhsska museet i Göteborg och står nu i museets permanenta 1900-talsutställning.
Luxo L1 tillverkas fortfarande och kostar runt sjuhundrafemtio kronor. Den mest sålda Luxolampan torde dock L-2 vara. Det är den klassiska pojkrumsmodellen som alla, från Älmhult till Shanghai, har kopierat.
