Hur ofta sitter dina gäster i soffan i vardagsrummet och dricker kaffe? Hur ofta kollar hela familjen på tv tillsammans? Sannolikt är ditt hem byggt för den typen av umgänge, även om gästerna oftast återfinns i köket, och barnen kollar på egna skärmar eller spelar i sina rum. Tiderna förändras och människors livsstil och villkor med dem - och så småningom gör även bostäderna det.
– Byggbranschens arkitekter är konservativa, fortfarande ritas och byggs hus i stor utsträckning för två barn och två vuxna. Men om familjen består av två personer ena veckan och sex den andra behöver man andra lösningar och större flexibilitet, säger antropologen Katarina Graffman.
Örat mot marken
Hon har på uppdrag av hustillverkaren Movehome gjort en rapport om hur vi lever i våra hem och hur de behöver förändras för att möta våra framtida behov. För ändamålet har hon gjort djupintervjuer och fältstudier med tio familjer.
– Man kan aldrig lista ut framtiden genom att titta på statistiken - när den visar en förändring är framtiden redan här. Det behövs kvalitativa studier där man lägger örat mot marken.
Det Katarina Graffman uppfattat är till exempel önskemål om dubbla diskmaskiner, villor utan vardagsrum, särskilda rum för tv-spelande eller förvaringsmöjligheter i varenda vägg. Här är fem av hennes spaningar inför framtidens boende.
Fem framtidsvisioner
1. Vardagsrummet på väg ut
Om tv:n försvinner som centralpunkt i hemmet, vad har vardagsrummet då för funktion? Husets största rum står allt oftare tomt. Kanske är vardagsrummet som vi känner det på väg att möta samma öde som folkhemmets finrum eller salong?
– Jag tror att vi fortfarande kommer att kolla på film och tv tillsammans, men soffpotatisbeteendet kommer att försvinna alltmer. I stället för att automatiskt hasa över till tv-soffan efter middagen kommer vi då och då att aktivt välja en film att se tillsammans, säger Katarina Graffman.
Att använda bostadens största yta till ett vardagsrum är inte självklart när familjen snarare har behov av små, flexibla ytor, där var och en kan hitta sin egen plats för att använda läsplattor, smarta telefoner eller datorer.
2. Gamers tar plats
Allt fler unga definierar sig som gamers, alltså storspelare av dator- och tv-spel. Ändå saknas en naturlig plats för spelande i många hem.
– Gamers är högljudda! Rummen där man spelar måste vara bättre isolerade. Ju mer ljud vi har i samhället, desto större blir vårt behov av tystnad, säger Katarina Graffman.
Hon har träffat unga som har gjort vardagsrummet till spelrum.
– De hade ställt två stora skrivbord mot varandra med sina speldatorer på, och där tillbringade de sin mesta tid. Förändrade mediebeteenden måste också avspeglas i hur man planerar bostäder.
3. Köket som sambandscentral
Köket är husets hjärta, den mest dynamiska platsen i våra hem som fungerar som sambandscentral och emotionellt centra. Det har blivit ett naturligt rum för umgänge med familj och vänner, arbete och studier - utöver matlagning och ätande.
– Köket har varit i fokus ganska länge, och den öppna planlösningen är ju till för att man ska kunna umgås. Problemen i köket är enligt många dålig förvaring, för få arbetsytor, bristfällig belysning och dåliga maskiner. Dubbla diskmaskiner och digitala skärmar för receptvisning är sådant som folk önskar sig, säger Katarina Graffman.
Många använder dessutom köksbordet som arbetsplats - när datorn är portabel kan man sitta var man vill - och sitter man vid köksbordet måste man plocka undan efter sig, vilket hindrar att papper samlas på hög.
I dag bjuder vi också in våra gäster i köket.
– Förr var köket kvinnans värld och inget som visades upp, gäster lotsades till finrum eller vardagsrum, sedan åt man i matrummet. Men få tar gästerna vidare till andra rum än köket i dag. Flera personer i studien tyckte att vardagsrummet var den mer privata sfären i hemmet.
4. Bättre förvaring
I stort sett alla som intervjuats och observerats i studien klagar över att de har för lite förvaringsmöjligheter. Skåp, garderober och lådor räcker helt enkelt inte till. Men brist på förvaringsutrymmen i hemmen är egentligen inget nytt problem, säger Katarina Graffman.
– Allas vinterkläder, skidutrustning och andra säsongsprylar måste ju få plats. Men eftersom bostäderna planeras yteffektivt och folk inte vill betala för 20 kvadratmeter extra till förvaring så har det prioriterats bort.
Katarina Graffman efterlyser flexibla förvaringssystem - kanske kan de byggas in i väggarna?
– Det finns otroligt smarta lösningar, de måste bara in i hemmen. Och det här problemet löser vi inte genom att sluta konsumera. Det är mer hållbart att kunna förvara sina saker på ett bra sätt så man kan hitta dem och använda dem när man behöver.
5. Källsortering som funkar
I takt med att kraven på källsortering ökar gör även behovet av smarta sopförvaringsalternativ det. Trots att många vill återvinna plast, papper, metall och glas, och dessutom kompostera sitt matavfall, så består sorteringen i köket oftast av en enkel station under diskbänken. Det krävs bättre system för att vi ska ändra våra vanor, menar Katarina Graffman.
– Folk får hitta på lösningar själva - man får till exempel ta en garderob och inreda den för att kunna sortera, och då förlorar man ytterligare förvaring.
