Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Så odlar du asiatiskt

Få grönsaker är så tacksamma att odla som de asiatiska - om man sår dem i rätt tid. På sensommaren ska fröna i jorden.
När de första fröpåsarna med asiatiska grönsaker dök upp i handeln i slutet av 90-talet hade Sutip Austad redan odlat dem i flera år hemma på gården utanför bohuslänska Spekeröd. Nykomlingarna från Kina, Japan, Thailand och Vietnam fann sig väl tillrätta i det kärva klimatet och det växte så att plastväggarna bågnade i växthusen.

Trendkänsliga kockar vallfärdade till Austad gård, tjackade upp sig på pac choi, citrongräs och koriander och wokade så det rök på innekrogarna. En lysande affär för en förutseende odlare, skulle man alltså kunna tro. Men icke så. Konkurrensen från billiga importgrödor blev med tiden för svår och dessutom tyckte krogpubliken att de okända grönsakerna var konstiga, så efterfrågan från restaurangerna sjönk.

Austad gård har visserligen över 100 sorters grönsaker i sortimentet men knappt några asiatiska längre. I det fordom så stolta thailändska växthuset växer därför bara demoex för kockar på kurs, i övrigt används det till provodlingar av nya sorter, som förhoppningsvis lönar sig bättre.

Sutip Austad har odlat sedan barnsben. Hon är uppväxt i Thailand, i ett plantagetätt område inte långt ifrån bron över floden Kwai. Gården har hon drivit sedan början av 90-talet. Hon började med ett växthus på 44 kvadratmeter. Numera har hon sex stycken, det största är på 300 kvadrat.

Vi vandrar genom thaiväxthuset, där vild spenat från den thailändska regnskogen breder ut sig som en djungel i bortre hörnet. Röd och grön malabarspenat klänger i snören från golv till tak. Sidoskotten nyper Sutip Austad av och använder i maten och de minimala blomknopparna säljs som ögongodis till krogar under namnet Little Beauty. Till bröllop och fester får hela girlanger av malabarspenat följa med som bordsdekorationer.

I matkällaren - där Sutip Austad från början med begränsad framgång odlade ostronskivling - ligger plasttråg med små, små salladsblad, färska kryddor, ärtskott och rödbetsskott i väntan på transport. Salladen kommer från ett av fälten, där rötterna till stora salladhuvuden som skördats fortsätter att skjuta sidoskott - pyttesmå salladsplantor som plockas redan i bebisstadiet.

- Det är dem jag tjänar pengar på, inte på den fullvuxna salladen, säger Sutip Austad krasst.

Numera är växthusen igång från tidig vår till sen höst. Redan i februari börjar förarbetet. Jordbäddarna ska göras i ordning för säsongen och tidiga grödor sås. Sutip Austad gör det mesta själv - plöjer åkrarna, sår, skolar om och planterar ut förodlade småplantor. Först i juni kommer medhjälparna, säsongs- och timanställda som hjälper till med skötsel, skörd och packning.

Sutip Austad ser sitt jobb som ett intresse, en hobby. Hon älskar att odla och laga mat och har tusen järn i elden.

Stressigt? Det tycker inte Sutip Austad. Hon håller inte bara kurser i både matlagning utan också i livsfilosofi och konsten att omvandla negativ stress till positiv. Bland eleverna finns Göteborgs kockelit, lärare från Burgårdens restaurangskola och - inte minst - svenska kocklandslaget, som för övrigt har varit med och sponsrat det senaste växthuset.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.