Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Rustikt i sotiga färger

Årets första Formexmässa går i dur. Dova, smutsiga pasteller, enkelhet och naturlighet råder. Men också en känsla av spirande vår, massor av uppfinningsrikedom och nya idéer.

Ord som hållbarhet, återbruk och kvalitet är återkommande på denna prylmässa. På Formex i Älvsjö samlas landets alla inköpare, stylister, inredare och designers för att under några få dagar visa upp vad de kan, hämta inspiration och göra inköp till sina butiker. Årets tema heter In the mood for a new season. Lågkonjunkturen och den ekonomiska krisen har kanske smutsat ned pastellfärgerna en aning, samhällsklimatet ger alltid återspeglingar i såväl mode som inredning. Och i vårens version av Formex är det många härliga pasteller, men en aning sotiga sådana. Lite motsägelsefullt på denna prylarnas mässa är även att så många tydligt tar avstånd från slit-och-släng, och i stället talar om hållbarhet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Skeppshults vd Simon Bolmgren kommer med en blomsterkvast i handen. Skeppshult har just vunnit det prestigefyllda Formidable-priset för en karottserie i gediget gjutjärn, karotterna är både snyggt designade och multifunktionella. Locken är stek- och grillpannor och tre storlekar karotter kan staplas på varandra till en skulptural trave.

– Det är jätteroligt. Skeppshult har ju gjort gjutjärn i över hundra år, men de senaste tre åren har vi vuxit. Jag tror att folk tröttnat på teflonpannor som blir repiga efter ett halvår, och fler har börjat fundera över hälsoaspekten, säger Simon Bolmgren.

Karottstapeln är definitivt inget slit-och-släng. Den har 25-årsgaranti, men ska kunna ärvas i generationer, och går loss på drygt 4 000 kronor. Inget impulsköp med andra ord.

En viss impulskontroll måste man däremot ha i keramikern Kajsa Cramers monter. Hennes tunna, medvetet lite vobbliga keramik, med avrivna kanter är så vacker att man får rysningar. Och det går bra för henne, hon ser så ljust på framtiden att hon mitt i finanskrisen i höstas valde att säga upp sig från sin tjänst som inredare på Ikea, efter 13 år.

– Förut har jag bara gjort vitt, men nu har jag lagt in lite pasteller. Det här är mitt svar på hopp om våren, säger hon.

När jag undrar hur man tänker om man vågar lämna en fast tjänst för att arbeta som konsthantverkare på heltid, svarar hon:

– Det tickar ju på. Det har gått bra för mig. Jag tror folk väljer att köpa lite mer varaktigt, det är tidens tecken. Men det är en kontrast till min förra arbetsgivare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.