Drömmen om att flytta till Marys hemtrakter utanför Hjärtum mellan Lilla Edet och Trollhättan har följt Eddie och Mary Lagergren i många år. En gång i tiden bodde de i Stockholm med sina två barn, och när de bestämde sig för att dra söderut tänkte de mellanlanda i Lödöse några mil från Hjärtum innan de började bygga. Radhuset i Lödöse blev dock deras hem i sexton år, de trivdes och skaffade vänner där. Fast Marys bror Dan, som de bor granne med nu, hade en tomt på sina ägor som hade ett fantastiskt läge, och när barnen Lagergren flyttat hemifrån kändes det som det var dags att göra slag i saken. Men det var mycket jobb innan, konstaterar Eddie:
– Det var totalt igenväxt av hasselsnår, ekar och björkar, så det låg mycket jobb framför oss. Men vi hade ju sett potentialen, den kuperade tomten, höjdskillnaderna i landskapet, utsikt över Göta älv där båtarna kommer och går.
Mary, som älskar lador, ville att huset skulle kläs med gammaldags träpanel målad med faluröd slamfärg, och se ut som om det legat där länge. Dessutom önskade de sig öppna, luftiga ytor inomhus, mycket fönster där man kunde se åt alla håll och inga gardiner.
– Vi ville känna närheten till naturen utanför och inte vara instängda. Ja, helt enkelt att ute skulle komma in och inne skulle komma ut, säger Mary.
Och så blev det verkligen. Julafton 1996 flyttade paret Lagergren in i sitt nya hem efter att ha byggt och slitit i ett år. Huset ligger framför en höjd där det numera är fårhage, liksom kurande mot bergknallarna, och samtidigt blickande ut över sluttande marker ner mot en liten fågelsjö, böljande åkrar och ängar och bortanför alltsammans den glittrande Göta älv.
– Jag tycker verkligen om den här trakten, det är kuperat med den stora skogen bakom, och med ett öppet landskap med älven framför. Man känner sig skyddad utan att vara det minsta instängd, konstaterar Eddie.
Mary tycker mörkret på landet är en fantastisk upplevelse.
– Att komma hem från stan är verkligen rofyllt. Allt tråkigt liksom försvinner.
Det lagergrenska hemmets hjärta är på många sätt köket, och när det gällde utformningen var planen tydlig redan från början: Lantligt och ljust med höga skåp och mycket fönster som gav verandakänsla. Det skulle funka för mycket matlagning, ett intresse som både Eddie och Mary har.
– När vi bjuder hem folk brukar det ofta vara ganska många, så vi ville ha gott om plats så att man kunde umgås samtidigt som man håller på med maten, säger Mary.
Två spisar ville de också ha, dels en vanlig med häll men också en vedspis som mysfaktor och värmekälla vintertid. Egentligen önskade de sig en Aga-spis, men Eddie trodde det skulle bli för tungt för bjälklaget. Men när han började räkna på det igen för några år sedan, insåg han att den inte vägde mer än vedspisen redan gjorde med sitt tegelfundament. Så när elhällen gick sönder och de investerade i en fin gasspis, började de titta runt efter en begagnad Aga-spis. På Blocket hittade de en spis från 40-talet, som man eldar med koks. Nu står den gräddgula Aga-spisen i köket och pryder verkligen sin plats. Eddie och Mary är fantastiskt nöjda:
– Från oktober till april är den igång dygnet runt, man eldar morgon och kväll så håller den värmen hela tiden, och vi lagar all mat på den. Enda problemet är att få tag i koksbriketter, vi importerar själva från England så det ska räcka länge, berättar Eddie.
– På vintern är köket verkligen en favoritplats, eftersom Aga-spisen ger en härlig värme, fyller Mary i.
Inredningsstilen i hemmet är en blandning av gammalt och nytt. Både Eddie och Mary älskar gamla, vackra ting, och besöker loppisar och antikaffärer så ofta de kan. De konstaterar att större delen av deras möblemang inte kostat många kronor, eftersom det utgörs av arvegods och loppisfynd, eller så handlar det om möbler de fått. Gamla saker som får ny funktion tycker de är extra roligt. Mary samlar dessutom på gamla järnsängar, som står här och var i huset men även utomhus. Köket har fått en egen säng, där de gärna tar en tupplur eller trängs båda två på söndagsmorgnarna för att läsa tidningen och äta frukost. Barnbarnen älskar den, och till jul vill de alltid sitta där och dricka mjölk och äta lussebulle.
– Det är väldigt trevligt att ha en säng i köket, för då kan man hålla varandra sällskap om den ene vill läsa och den andre lagar mat. Dessutom är det härligt att ligga här och titta ut över fårhagen, säger Mary.
I det stora allrummet tronar ett jättelikt matsalsbord, som är perfekt när familjen får besök, vilket ofta händer. Men det som först möter besökaren när man klivit in från hallen, är sällskapsdelen med en järnsäng, ett litet sidobord samt en fåtölj – eller två, möbleringen förändras då och då just här. Mary och Eddie sitter ofta här på kvällarna, dricker ett glas vin, pratar, lyssnar på ljudbok eller surfar på datorn. Om någon kommer och hälsar på är det ofta här de hamnar. Eller i köket.
På bottenvåningen finns också en sällskapsdel, där tv:n är placerad.
– Men den används ganska sällan, det är mest på vinterhalvåret vi tittar på tv. På sommarhalvåret är vi utomhus nästan hela tiden, säger Eddie.
Eftersom både Mary och Eddie är mycket förtjusta i att vara just utomhus ville de ha trädgårdsrum som följde solens gång under dagen. Morgonsolen finns på uteplatsen på baksidan, dit även sovrummet vetter.
– Huvudändarna på sängarna är placerade mot norr, för det ska ju vara nyttigt. Sen vaknar vi av att solens strålar liksom letar sig in genom österfönstret och killar lite försiktigt i ansiktet …
Uteplatserna har dock tagit form med tiden. Baksidan, där deras fina utemöbel i grånad teak står, var först belagd enbart med plattor och hade ett enkelt tak i form av en gammal genua från båten som de spänt upp. Men när Eddie och Mary, som gillar att resa runt och samla idéer och inspiration, besökte Norrvikens trädgårdar utanför Båstad åt de lunch i det stora växthuset med sitt vackra, luftiga glastak. Så här skulle vi också kunna bygga in uteplatsen, sa de till varandra. Men ett glas som skulle kunna klara av ett rejält snöfalls tyngd, skulle bli fruktansvärt dyrt och tungt. Samtidigt måste det vara högt, för att ge känslan av att sitta under bar himmel. Det blev ett växthusliknande tak med trästomme och glasklar plast, där vinrankor skulle kunna klättra och så småningom täcka över. De skaffade även ett par terrassvärmare, så att de kan sitta ute oavsett väder. Fast bara i nödfall – gasol är dyrt. För det mesta använder de eldfat, fårskinn och filtar.
I hörnet vid husväggen står ännu en gammal vacker järnsäng.
– Vi hade först ett planteringsbord där, men eftersom vi har en säng i växthuset så fick jag idén att man borde ställa en säng även här.
Första april varje år flyttar hon ut och sover i järnsängen på nätterna. Fårskinn och duntäcken håller effektivt kylan borta, och här ligger hon i mörkret och lyssnar på naturens alla ljud.
– Tidigt på morgonen hör man alla fåglar, det är underbart. Eddie har också prövat, men det är inte alls hans grej. För mycket ljud, för kallt eller för ljust på morgonen tycker han, säger Mary och skrattar.
