Helena och Johan har alltid haft en dragning till ön. Det började med att familjen köpte sin första segelbåt här för tio år sedan, sedan hyrde de en sommarstuga och när det blev dags att flytta från Norsesund kändes det naturligt att leta på Brännö.
–Helena ville närmre Göteborg och jag ville närmre havet.
Familjen hade länge beundrat Brännöarkitekten Torbjörn Näslunds arkitektur, så innan de bestämde sig för tomten frågade de honom till råds. Kan man överhuvudtaget bygga något här? Skog, berg, litet och trångt? Helena, Johan och Torbjörn tog sig upp för berget och möttes av en svindlande utsikt.
– Jag såg möjligheter direkt, säger Torbjörn. Det är grymt roligt att rita på speciella tomter.
På familjens kravspecifikation stod först och främst ett stort allrum med havsutsikt plus en stor altan. Till det sovrum och plats för barn, släkt och vänner när de hälsade på – och allt skulle in på 120 kvadratmeter. Större fick de inte bygga. Och detaljplanen innehöll förstås bestämmelser när det gällde höjden på huset. Dessutom är marken intill ”prickad” och får inte bebyggas. Men Torbjörn tog sig an och klarade utmaningen. 1 april 2014 stod drömvillan på plats. Johan har sparat modellen som man visade för byggnadsnämnden i samband med bygglovet.
–Allt blir väldigt tydligt när man ser det så här.
De tre huskropparna är placerade på tre platåer i berget. I övrigt har byggnaden anpassats till bergsformationen, kilats in för att man ska kunna ta tillvara så mycket utrymme som möjligt.
900 kvadratmeter tomt, det mesta berg, men så mycket sprängningsarbete har inte krävts. Själva husbygget tog fem månader. Under perioden bodde Johan och Helena i ett litet hus på 30 kvadratmeter på ön. Möblerna från gamla huset fanns lagrade i ett förråd i Göteborg.
Johan visar runt. Inte nog med att han är stolt över resultatet, han är också stolt över att han själv varit med och byggt.
– Jag har riktigt lärt känna huset. Det har verkligen blivit vårt medan det växte fram.
Torbjörn är både arkitekt och byggare och när Johan ville delta i arbetet tyckte han bara att det var kul.
–Vi har kunnat ta snabba beslut och försökt lösa saker efter hand.
I centrum av huset går trappan. I stället för att gömma eller placera den utanpå som Johan först trodde, har trappan fått ta plats med sitt dominerade intryck och ljusinsläpp.
Det är också det första man ser när man öppnar ytterdörren, plus kanske hunden Victor och barnbarnens alla skor på klinkergolvet.
– Trappan är grejen med hela huset, säger Johan och visar nischerna med plats för konst som ett exempel på lösningar som han och Torbjörn kommit på under byggets gång. De fanns inte med på ritningen.
Till vänster i entréplanet ligger grovkök/tvättstuga och intill finns Johans arbetsrum som också används som gästrum. På väggen hänger u-båts- och segelbåtsmodeller. De har Johan byggt.
– Jag är väldigt intresserad av u-båtar, fast jag har aldrig varit i någon om man inte räknar museibåten som ligger vid Packhuskajen, säger han.
Fondväggen i hallen är målad i turkost. Johans rum går i en blå ton. Från början var tanken att alla väggar i huset skulle vara i vit råspont men när det väl gällde kändes det för enformigt.
–Det blev helt enkelt för mycket vitt, säger Johan.
Nästa etage är färgsatt i papayagrönt. Där ligger badrum, Helenas arbetsrum/gästrum och sovrummet som är målat i en linblå ton.
Hallen utnyttjas som minibibliotek, konsoler och hyllor i ljust trä framhäver böckerna. Johans konstnärliga döttrar Ingrid och Kerstin har bidragit med olika verk. Kerstin har till exempel porträtterat sin pappa på en målning. Ingrid jobbar mycket med hästillustrationer.
Ett gammalt fönster i väggen intill Helenas rum ger ett extra ljusinsläpp, en lösning som Helena själv hittade på. Hörnfönstren i sovrummen ger också ett fint ljus. I anslutning till sovrummet finns en glasad utgång till en liten platå.
–Vi tänker ordna så man kan sitta där och ta morgonfika, säger Johan.
Högst upp i huset breder vardagsrummet och köket ut sig. 60 kvadrat med fönster åt alla väderstreck.
–När vi bor så här behöver vi inga tavlor på väggarna. De känns bara störande.
Golven är genomgående i massiv furu. Helena har lutat och vitsåpat.Det röda köket bestämde de sig för på två minuter.
– Vi hade haft flera vita kök innan så det här kändes helt rätt, att bryta mot allt det vita.
Från kökssidan kan man gå ut på en liten altan. Här är det morgonsol. Berget skyddar för vinden. Perfekt för kaffe och tidning.
Hela huset är luftigt och fräscht. Takhöjden gör att rummen upplevs större än vad det egentligen är. Möblerna är en blandning av modern nordisk stil och arvegods. Den snirkliga braskaminen är ett avsteg från det strama. Den annorlunda golvlampan i rostfritt från 40-talet har Johans morbror tillverkat. Bokhylla av tegelsten och skivor är en egen konstruktion.
–Vi har egentligen inte köpt så mycket nytt. Huset i Norsesund var större än det här, så vi fick över en del som vi skänkt bort och slängt.
–Men köksbordet är faktiskt en nyinvestering, säger Johan och berättar att just köksbordet är en viktig samlingsplats för släkt och vänner. Men ännu viktigare är den 50 kvadratmeter stora altanen – i alla fall under sommaren. Här vankas det midsommarfester, födelsedagskalas och kräftskivor.
