Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Erik Friberg är fjärde generationen i huset som hans farfarsfar ritade.

Nya tider i Fribergers funkishus

Arkitekt Erik Friberger drev funktionalismen till sin spets med superflexibla modulhus. I ett av hans provhus byggt 1951 i Örgryte har sonsonen Henrik med familj just flyttat in. Och helt i farfars anda börjar de med att göra om.
Det finns många anekdoter om forne stadsarkitekten Erik Friberger.
Om hur han tävlade med en kollega om vem som genererade minst disk efter en måltid. Att han lät sy upp en "sparsam" kavaj utan slag - i själva verket mycket dyr i skräddarkostnad. Och att han förtärde sin blodpudding rå eftersom det var slöseri med tid och energi att steka den.

En ganska sträng person
När han satt på restaurang och blev tillfrågad i vilken kulör de skulle måla Ystadsvillan han ritat, lär han ha doppat fingret i glaset med grön chartreuse och skvätt på ett papper. "Den här".
Egentligen tycker sonsonen Henrik att den spontana gesten med chartreusen inte är speciellt representativ för hans bild av farfar, en genomtänkt, konsekvent och ganska sträng person. Fast också oerhört påhittig.
Erik Friberger blev Göteborgs stadsarkitekt år 1921. Några år senare fick han även posten som länsarkitekt i Bohuslän och Halland, där hans inventering av kusten resulterade i lagen om strandskydd. Utöver de offentliga uppdragen drev han egen arkitektbyrå och så var han aktiv i samhällsdebatten med radikala åsikter om friluftsliv, mode, inredning och matlagning.

Flexibilitet viktigt
För Erik Friberger var funktionalismen nämligen inte bara en byggstil, funktionalismen kunde appliceras på allt. Och flexibilitet var minst lika viktig som ändamålsenlighet.
Där var han pionjär, redan på 1930-talet lät han fabriksproducera standardiserade huselement. Husen uppfördes snabbt och kunde lätt byggas till, minskas, ändras, flyttas. Den socialt engagerade Friberger ville ge arbetarklassen billiga bostäder i tider med bostadsbrist och trångboddhet.Trots detta befolkades hans hus nästan uteslutande från de högre samhällsskikten. Så också i experimenthusområdet som byggdes kring 1950 vid Skillnadsgatan i Örgryte.

Man testade olika lösningar
Ett hus stod på stolpar och resten var enplanslängor, några utan källare. Man testade olika lösningar, däribland fabrikstillverkade huselement i tre av dem. Sedan provades och jämfördes: hur stolphusets pålar i trä klarade fukten, golvvärme kontra takvärme, vattenburen värme kontra elvärme, olika sorters husgrunder, fogar mellan huselement...
I ett av de mest experimentella provhusen, nummer fyra, bosatte sig Erik Friberger med familj.

Tog över efter sina föräldrar
Drygt 50 år senare var det alltså sonsonen Henriks tur att ta över efter sina föräldrar. Henrik växte upp i huset som innehöll en blandning av funkismöbler och antika möbler, men nu regerar funkisen igen, en stil som är helt i hans och sambon Lindas smak.
Linda gillar verkligen huset. De bodde tidigare i en lägenhet på Skånegatan, som blev för liten när sonen Erik föddes. Skaffa större blev akut, tack och lov väl tajmat med att Henriks föräldrar inte längre behövde ett hus på 225 kvadratmeter.

Stora ytor att leka på
- Detta är ett perfekt hus för oss, säger Linda. Jag gillar stilen, det enkla, öppna, inte bara massa smårum.
Arton månader efter Erik juniors födsel kom sonen Gustav till världen. Linda som varit mammaledig tiden de bott där har haft stor nytta av arkitekt Fribergers funktionella idéer.
Dels ger den öppna planlösningen barnen stora ytor att röra sig på utan att man förlorar uppsikten över dem. Dels är atriumgården perfekt när man har en kvick motortokig liten tvååring som garanterat sprungit ut på gatan och kollat bilar om han fått chansen. Ett högt plank mot skogen, loggian och de två huslängorna innesluter den rektangulära tomten.

Öppen planlösning
Den större huslängan består av vardagsrum, matsal och kök i öppen planlösning. En fönsterrad från golv till tak vetter in mot gården.
Andra huslängan innehåller sovrummen: tre små barnkammare till vänster i korridoren och längst bort föräldrarnas stora sängkammare. Även i denna huslänga finns många fönster till höger i korridoren mot trädgården.

Suverän överblick
Att två långsidor består av generösa fönster och är vinklade mot varandra gör att man har suverän överblick över större delen huset - och hela gården. Bostaden blir en trygg värld som gjord för familjeliv.
Henrik berättar vilka ändringar de genomfört under sina två år i huset.
- När mina föräldrar bodde här var sängkammaren uppdelad i två delar, de hade varsitt rum. Tack vare att väggelementen endast hölls uppe av gedigna tak- och golvlister var det lätt att ta ner väggen och få ett stort sovrum.

Fasaden åter i trä
I ena delen av den större huslängan låg en jungfrukammare bestående av ett litet sovrum samt därtill hörande pentry och toalett. Jungfrukammaren och garaget har idag byggts om till kombinerat arbetsrum och bibliotek.
Fasaden som Henriks pappa Petter delvis klädde in med plåt är åter i trä. Taket är bytt, fortfarande takpapp, men de har låtit skydda taksidorna med grafitgrå sinuskorrugerad plåt som smälter samman väl med den ljusgrå träfasaden.
Dessutom har groventrén byggts ut för att skapa utrymme för barnvagnar etcetera.

Trött på byggandet
- Jag tror faktiskt farfar hade gillat alla våra ändringar, säger Henrik och fortsätter:
- Till exempel hade han nog själv ritat grovingången annorlunda om han hade haft småbarn när huset byggdes.
Om unga paret Friberger hade varit konsekvent funktionalistiska borde de gjort om sina tre barnkammare till två - eller skaffat ett barn till.
Men det är klart, ett gästrum kan alltid vara bra att ha.
Dessutom är Linda rätt trött på byggande omkring sig.
- Snickarna var här så gott som jämt under flera månader och även om de var mycket trevliga så är det skönt att slippa bankandet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.