Varken deklaranter eller granskare vet hur de snåriga reglerna ska tolkas och de många felen avslöjades vid en granskning av 600 slumpmässigt utvalda försäljningar i Stockholm, Skellefteå och Umeå under förra året. I genomsnitt höjdes skatten för de undersökta villorna med 7 600 kronor.
- Det råder många missuppfattningar med dagens regler, säger kontrollsamordnare Kjell-Åke Jakobsson på Skatteverket. En är att med kvitton får man igenom alla avdrag. En annan är att även den som ersätter nerslitna bostäder med nya fönster, nya tapeter och fräscha golv kan få avdrag när huset säljs tio år senare. Det är alldeles orimligt att så många gör oavsiktliga fel och därför måste reglerna ändras.
Ett nödrop från Skatteverket, alltså - mitt i deklarationstider.
Jan Antonson, skatteexpert på Tholin & Larsson i Göteborg, tycker också att reglerna är oerhört svåra.
- Det räcker inte att vara skatteexpert, man måste vara byggnadsingenjör också, säger han.
Skatteverket påpekar i sina krav att dagens regler inte fungerar, men ger inga förslag till nya. De får regeringen fundera ut.
- Det har funnits flera schablonregler under årens lopp, säger Kjell-Åke Jakobsson. 1991 till 1994 fanns en takregel som innebar att vinsten beräknades till nio procent av försäljningspriset. Det gynnade deklaranter vars huspriser gått upp kraftigt och missgynnade dem där priserna stått stilla eller gått ner. De senare vill gärna kunna göra avdrag för de verkliga kostnader man haft och har kvitton på.
Även om Skatteverket saknar förslag på konkreta ändringar har Kjell-Åke Jakobsson en egen uppfattning.
- Det får nog bli någon form av schablon för underhålls- och reparationskostnader. Exempelvis hade vi fram till 1991 ett schablonavdrag på 3 000 kronor per år, säger han.
