I dagens Sverige, när en enkel kopp kaffe har förvandlas till en ångestframkallande valprocedur på italienska där halva menyn i bästa fall är begriplig och framförallt aldrig innehåller orden "en kopp kaffe", är det lätt att glömma att kaffet under nästan trehundra år var synonymt med en allenarådande tillagningsmetod: kokning.
Visst fanns det andra sätt, bryggning förekom så tidigt som i början av 1800-talet och grundprincipen för alla kända bryggningsmetoder var faktiskt kända före 1860, men kokkaffet höll ställningarna gott och väl över andra världskriget.
Något helt nytt
Bryggkaffets avancemang kom sedan söderifrån, med början i Skåne, och fram till sent 50-tal var den helt dominerande bryggmetoden att hälla hett vatten i den uppfinning som gjort tyskan Melitta Bentz odödlig. Men så 1959 introducerades något helt nytt i de svenska köken: Nilsjohan Don Pedro.
Nilsjohan grundades 1888 av två herrar Nilsson och Johansson som handlade med plåthinkar och baljor i Ulricehamnstrakten. Från en blygsam start växte verksamheten så att man vid mitten av 1900-talet var Sveriges största grossistfirma för husgeråd. Framgången byggde till stor del på tre faktorer. För det första, Den Glada Köksparaden, en turnerande demonstrationscirkus av kolossalformat med många av den tidens mest kända artister som medverkande. Det andra var Köksklubben som när den var som störst hade ofattbara 1,2 miljoner medlemmar. Som nummer tre hade man på Nilsjohan upptäckt att saker som hade ett personligt namn var lätta att lägga på minnet och därmed också lättare att sälja - en idé som Ikea sedan framgångsrikt tog över - och i enlighet med detta blev den nya kaffekannan också döpt.
Metoden uppfanns på 1840-talet
Frågan är väl om någon annan produkt förvaltat idén lika väl. Än idag hänvisar man till Don Pedro, Don Pedrokaffe och Don Pedro-bryggning trots att namnet inte har något med bryggprincipen att göra och att själva bryggapparaten var importerad och bara såldes på licens.
Det vi svenskar kallar Don Pedro-kaffe går i den övriga världen under namnet vakuumbryggning. Metoden uppfanns under tidigt 1840-tal av en skotsk ingenjör vid namn James Robert Napier men det första patentet registrerades inte på honom utan på fransyskan Madame Vassieux år 1842. Vakuumbryggning går till så att kokande vatten från en kanna går över i en annan kanna som innehåller kaffetpulvret. Vattnet och kaffetpulvret blandas och när värmekällan tas bort sugs den färdiga drycken tillbaka till vattenkannan av vakuumet som uppstått i den lufttomma kannan.
Såg ut som som brännvinskokare
Man kan ha olika åsikter om vilken tillagningsmetod som ger det bästa kaffet men gäller det underhållningsvärdet så vinner vakuumbryggning med hästlängder.
De första vakuumbryggarna såg antingen ut som brännvinskokare eller laboratorietillbehör. Don Pedrons förebild med dubbla glaspumpor på höjden tillverkades först av Cona i England redan 1910 men de som tillverkade bryggapparaten åt Nilsjohan var danska Bodum.
Bodums bryggare heter Santos och började tillverkas 1958. Året efter fanns den i Nilsjohans sortiment, nu alltså med namnet Don Pedro, och det var förmodligen mer tack vare Nilsjohans dominerande ställning på marknaden som vakuumbryggaren blev en framgång. Någon varaktig bekantskap i de bredare folkliga lagren blev bryggmetoden däremot aldrig. Gissningsvis var kapitlet avslutat i och med att den övre glaspumpan slogs sönder i disken.
Ger ett aromatiskt kaffe
Vilket var synd. Vakuumbryggningen anses allmänt som det bästa metoden att brygga kaffe. Man får ett aromatiskt kaffe som inte har behövt passera ett filter och jämfört med pressobryggning får man ett renare och klarare kaffe. Dessutom fanns ersättningspumpor att köpa. Bodum tillhandahöll då som nu varenda komponent som reservdel.
1972 var Don Pedro-eran över. Då hade också Nilsjohans hushållsimperium börjat falla samman. Hela affärsidén byggde på den hemmavarande husmodern och hon fanns inte i några större upplagor mot slutet av 60-talet när allt fler kvinnor valt förvärvsarbetet istället. Den glada köksparaden hade vid det laget också spelat ut sin roll. Sofistikerade svenskar ville hellre se Lennart Hyland bakom ett skrivbord i TV än live med förkläde framför en spis.
Bryggaren tillverkas fortfarande
1981 gick Nilsjohan i konkurs och numera finns bara ett innehållslöst varumärke ägt av finska Hackman. Vakuumbryggaren däremot tillverkas fortfarande av såväl danska Bodum som brittiska Cona och japanska Yama.
