Området är så nytt att GPS:en inte hittar dit. Men när vi närmar oss förstår vi att vi kommit rätt. Modern arkitektur med sneda vinklar signalerar att här står nya hus. De påminner om tvåvånings radhus, med uteplatser och balkonger.
Katalin och Sandor Soós bodde i villa i Lerum när de efter pensioneringen ville ha något mindre. De mellanlandade i en bostadsrätt innan de hittade den lägenhet de ville ha. Nu bor de i en trea på bottenvåningen i Höjdenvändan.
Lägenheten består av ett kombinerat kök och vardagsrum, sovrum och ett stort gästrum som fungerar som kontor och bibliotek. Stor klädkammare och ett förråd utanför.
Gästrum, vardagsrum och kök vetter mot väster och från fönstren ser man hela panoramat, med skogen och bergen långt borta.
– Det är stora fönster och man får in ljus från två håll, så lägenheten känns väldigt ljus, säger Katalin.
Tittar man på husen utifrån ser man att taken lutar svagt åt söder och stolparna som bär upp taken över balkongerna lutar i samma vinkel som gavlarna. Vita långssidor med blågröna gavlar samt färggranna fristående förråd och balkongräcken ger huset ett piggt intryck.
Lägenhetsförråden hjälper till att dela upp området i en privat del närmast bostaden och en gemensam för grannarna en liten bit ut och sedan gatan. Med uteplatser i väster och fikaplatser i öster och nära till naturen känns området trivsamt.
Den gröna profilen understryks av sedum, fetknoppsväxter, på förrådstaken och på det kombinerade cykelförrådet och teknikhuset.
Fast det speciella med området är ju inte utseendet utan att det är Sveriges första flerfamiljshus som byggs med plusvärme. Det kommunala bostadsbolaget Förbo har fört passivhustanken vidare.
Idén är att husen ska leverera mera värme till fjärrvärmenätet än vad som går åt i dem; på de svagt sluttande taken sitter solfångarna tätt.
Värmesystemet i husen och solfångarna fungerar egentligen var för sig. Solfångarna skickar ut värme i fjärrvärmenätet medan lägenheterna hämtar fjärrvärme till tappvarmvatten och uppvärmning från fjärrvärmenätet oberoende av solfångarna.
Ännu fungerar inte systemet fullt ut. Till saken hör att leverantören av solfångarna gick i konkurs vilket försenade installationen. Husen ger inte något värmeöverskott i dagsläget.
Det beror på två saker: dels att arbete fortfarande pågår med att optimera styrningen av solfångarna, dels att injusteringen av värmesystemet i husen avslutades först sent i somras och att det behövs en vintersäsong för att avläsa resultatet av åtgärderna.
Att husen är plusvärmehus märks inte för hyresgästerna på något annat sätt än på de djupa fönsternischer som är avfasade för att släppa in mer ljus.
Husen är mycket välisolerade, både mot kyla och ljud.
– Det är en som en fästning med jättetjock isolering, säger Sandor.
Men en speciell anordning skiljer de här lägenheterna från andra.
– Vi har en knapp där vi kan dra ner ventilationen när vi inte är hemma, säger Katalin.
Sandor menar att lägenheten känns större än den verkar på utsidan.
– Den är väldigt praktiskt, säger Katalin. Vi tycker om lägenheten, den är lättstädad och lagom för två personer, den är perfekt. Och väldigt bra utrustad med maskiner.
Höjdenvändans 32 lägenheter med 1–3 rum och kök var klara för inflyttning 2011. Katalin och Sandors lägenhet är den största varianten på 72 kvadratmeter. Det är alltså ganska små lägenheter och det bor bara några barnfamiljer i området.
– Det hade varit roligare med fler barnfamiljer, jag föredrar blandat. Hur tänkte de när de gjorde bara smålägenheter? Det är min enda invändning, här är ljust och fint och jag tycker det är fräck arkitektur, säger Katalin.
Enligt Förbo beror de små lägenheterna på att man i området Höjden, som Höjdenvändan är en del av, redan hade byggt stora lägenheter. Bolaget tyckte att det var dags för smålägenheter i Höjdenvändan.
Utformningen av husen anknyter till de två föregående byggetapperna i området. Ursprungligen fanns loftgångshus från 1960-talet som renoverades för några år sedan, därefter byggdes ett antal passivradhus som var inflyttningsklara 2009. Förbo anlitade arkitektbyrån QPG för hela projekt.
– Vi började med renoveringen av det gamla området och visste att det skulle läggas till nya byggnader. Då ville vi hitta olika former och material och kulörer som kunde komma igen och skapa släktskap mellan husen, säger Jenny Ström Hansson, arkitekt vid QPG.
De blågröna lutande gavlarna påminner om radhusen och de vita långsidorna om de renoverade 60-talshusen.
Jenny Ström Hansson tycker det är positivt att hon fått möjligheten att följa ett projekt i flera steg
– Det har varit viktig att tänka framåt för att skapa en helhet i området. Jag ser hela Höjden som en helhet där det gäller att man tar hänsyn till dem som redan bor där. Förbo är ju angelägna att alla ska trivas i området. Men det kan vara svårt att lägga nytt till gammalt om man inte gör det med insikt om hur området funkar, säger hon.
I huset mittemot Katalins och Sandors träffar vi Karin och Kurt Widlund, precis innan de ska iväg och spela golf.
De hade ett radhus, men de ville ha mindre och fick chans till en nyproducerad lägenhet här i Höjdenvändan.
– Perfekt, vi ville ha markplan, det är härligt och ger lite radhuskänsla, säger Karin.
Karin är gammal Lerumsbo, barnfödd i Stenkullen. Kurt är från Majorna men har bott i Lerum sedan 1964. Han har varit säljare och Karin har jobbat på kontor med kundservice och som säljare också.
Att husen är energisnåla plusvärmehus med solfångare var inte det som lockade. Utan det var att det var nyproducerat, gavelläge, hyresrätt – fritt och fint, ingen insats och inga bolån – och att kunna ha bilen utanför dörren.
Lägenheten ligger lummigt med lövskog åt ena hållet.
– Vi fick välja på denna och nästa gavel och valde denna, säger Karin.
De har en tvåa på 60 kvadrat, med kombinerat kök och vardagsrum plus ett sovrum.
– Den öppna planlösningen gör att det känns luftigt. Och det är ett bra läge och ett lugnt område, säger Karin innan hon och Kurt skyndar iväg till golfrundan.
Solfångarna ger värme åt fjärrvärmenätet – och husen hämtar värme därifrån till vatten och uppvärmning
”Det har varit viktig att tänka framåt för att skapa en helhet i området”
Jenny Ström Hansson
Arkitekt
